Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

”Bilda klubb är en fantastisk möjlighet”

Kabinklubben på Norwegian har fått en flygande start. I våras tecknade bolaget kollektivavtal med Unionen vilket gett personalen helt andra möjligheter att påverka.
Ola Rennstam Publicerad
Christian Pettersson och Susanna Kindblad på Arlanda flygplats. De är förtroendevalda i Unionenklubben
Christian Pettersson och Susanna Kindblad i Unionenklubben på Norwegian ägnar mycket fritid åt det fackliga arbetet. Foto: Åke Ericson

Under många år saknade det norska flygbolaget Norwegian egen kabinpersonal vid basen på Arlanda, i stället anlitades bemanningsbolag, först från Proffice Aviation och därefter OSM Aviation. Efter att det sistnämnda företaget gick i konkurs 2020 bestämde Norwegian sig för att samla kabinpersonalen i ett eget svenskt bolag. I dag jobbar drygt 170 personer på Arlandabasen.

– Jag tror att det i längden blev dyrt och omständligt att använda bemanningsföretag. Bara i Spanien var elva bemanningsföretag inblandade, säger Susanne Kindblad, ordförande i den nybildade Unionenklubben.

Hon och vice ordföranden Christian Pettersson erkänner villigt att de är helt gröna i fackliga sammanhang, men engagemanget går inte att ta miste på.

– Vi har gått in i det här med hull och hår, att bilda klubb är en fantastisk möjlighet att kunna påverka vår arbetsplats. Vi ägnar mycket fritid åt det fackliga arbetet och kan prata i timmar på kvällarna – det är svårt att få till under arbetstid när vi flyger på olika håll, säger Christian Pettersson.

Avtal för att locka personal

Under pandemin lämnade många flygbranschen för gott. Nu, när resandet tagit fart igen, skriker bolagen efter erfaren personal. I våras valde Norwegian att teckna kollektivavtal med Unionen – ett sätt att bli mer attraktiv som arbetsgivare.

– Det går ekonomiskt bra för bolaget. Det är nu man har chans att investera i personalen, säger Christian Pettersson.

– Avtalet kommer att bli en stor skillnad för oss i form av bättre pensionsvillkor, försäkringar och möjlighet att påverka, säger Susanne Kindblad.

En dag i månaden är klubbstyrelsen på huvudkontoret i Oslo, där de träffar representanter från HR.

– Vi och arbetsgivaren kan ha olika åsikter, men de är i stora delar tillmötesgående. När vi påpekat att scheman varit felplanerade har de ändrat sig, säger Susanne Kindblad.

"Saknade vårt teamwork ombord"

En annan fördel är att kommunikationsvägarna har blivit rakare jämfört med när de var anställda i bemanningsbolag.

– Om man tog upp ett problem kunde cheferna svara: ”Det där får du ta med din arbetsgivare”. Nu kan vi gå direkt till rätt person, säger Christian Pettersson.

Susanne Kindblad har arbetat i flygbranschen sedan mitten av 80-talet. Under pandemin var hon permitterad och jobbade på möbelvaruhuset Mio, men längtade tillbaka till kollegorna i kabinen.

– Det kändes fantastiskt att få komma tillbaka som direktanställd i Norwegian. Jag saknade det otroliga teamwork vi har ombord, man blir formad av det.

Klubben driver bland annat frågan om rättvisare schemaläggning. I dag har en del medarbetare fasta scheman medan andra får reda på hur de ska jobba 14 dagar i förväg, vilket kan göra det svårt att planera sitt privatliv. Fasta scheman kräver dock mer personal, vilket kan blir en utmaning att lösa med tanke på personalbristen i branschen. Klubben fokuserar också på att rekrytera fler kollegor att gå med i Unionen.

– Det kan det vara svårt att nå dem eftersom vi aldrig är på samma plats. Dessutom kommer vi från 22 olika nationer och alla har inte samma tradition av att vara med i facket som här i Norden, säger Susanne Kindblad.

Norwegian: "Vi tror på kollektivavtal"

Norwegians ledning ser många fördelar med att det nu finns en fackklubb på plats för personalen på Arlandabasen.

– Vi tycker inte alltid lika men vi tror på konstruktiva relationer med facken och försöker lösa problem tillsammans. En klubb, och de olika forum vi nu har för diskussion, skapar en närmare relation mellan ledning och medarbetare, säger Dan Flynn, VP Crew Management.

De bemanningsföretag som Norwegian tidigare anlitat hade kollektivavtal med Unionen. När bolaget nu valt att ha all kabinpersonal i egen regi var det självklart att fortsätta på den inslagna vägen, enligt Dan Flynn.

– Vi tror på kollektivavtal och har det på alla våra baser. Vi vill att Norwegian ska vara en plats där folk stannar och gör karriär, en nyckel till det är att det finns bra villkor och möjlighet till balans i livet.

Ser ni några nackdelar med kollektivavtal?
– Det blir dyrare på kort sikt, avtalet kräver mer personal och mer betalt. Men i ett vidare perspektiv blir det lättare för oss att rekrytera, när man verkar på den nordiska marknaden förutsätter medarbetare att det finns bra villkor, säger Dan Flynn.

Norwegian

Unionenklubben på Norwegian Crew Resources Sweden bildades i maj 2022 och har 108 medlemmar. Totalt arbetar drygt 170 kabinanställda på Norwegians Arlandabas. Flygbolaget och Unionen tecknade kollektivavtal i våras.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.