Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

”Bilda klubb är en fantastisk möjlighet”

Kabinklubben på Norwegian har fått en flygande start. I våras tecknade bolaget kollektivavtal med Unionen vilket gett personalen helt andra möjligheter att påverka.
Ola Rennstam Publicerad
Christian Pettersson och Susanna Kindblad på Arlanda flygplats. De är förtroendevalda i Unionenklubben
Christian Pettersson och Susanna Kindblad i Unionenklubben på Norwegian ägnar mycket fritid åt det fackliga arbetet. Foto: Åke Ericson

Under många år saknade det norska flygbolaget Norwegian egen kabinpersonal vid basen på Arlanda, i stället anlitades bemanningsbolag, först från Proffice Aviation och därefter OSM Aviation. Efter att det sistnämnda företaget gick i konkurs 2020 bestämde Norwegian sig för att samla kabinpersonalen i ett eget svenskt bolag. I dag jobbar drygt 170 personer på Arlandabasen.

– Jag tror att det i längden blev dyrt och omständligt att använda bemanningsföretag. Bara i Spanien var elva bemanningsföretag inblandade, säger Susanne Kindblad, ordförande i den nybildade Unionenklubben.

Hon och vice ordföranden Christian Pettersson erkänner villigt att de är helt gröna i fackliga sammanhang, men engagemanget går inte att ta miste på.

– Vi har gått in i det här med hull och hår, att bilda klubb är en fantastisk möjlighet att kunna påverka vår arbetsplats. Vi ägnar mycket fritid åt det fackliga arbetet och kan prata i timmar på kvällarna – det är svårt att få till under arbetstid när vi flyger på olika håll, säger Christian Pettersson.

Avtal för att locka personal

Under pandemin lämnade många flygbranschen för gott. Nu, när resandet tagit fart igen, skriker bolagen efter erfaren personal. I våras valde Norwegian att teckna kollektivavtal med Unionen – ett sätt att bli mer attraktiv som arbetsgivare.

– Det går ekonomiskt bra för bolaget. Det är nu man har chans att investera i personalen, säger Christian Pettersson.

– Avtalet kommer att bli en stor skillnad för oss i form av bättre pensionsvillkor, försäkringar och möjlighet att påverka, säger Susanne Kindblad.

En dag i månaden är klubbstyrelsen på huvudkontoret i Oslo, där de träffar representanter från HR.

– Vi och arbetsgivaren kan ha olika åsikter, men de är i stora delar tillmötesgående. När vi påpekat att scheman varit felplanerade har de ändrat sig, säger Susanne Kindblad.

"Saknade vårt teamwork ombord"

En annan fördel är att kommunikationsvägarna har blivit rakare jämfört med när de var anställda i bemanningsbolag.

– Om man tog upp ett problem kunde cheferna svara: ”Det där får du ta med din arbetsgivare”. Nu kan vi gå direkt till rätt person, säger Christian Pettersson.

Susanne Kindblad har arbetat i flygbranschen sedan mitten av 80-talet. Under pandemin var hon permitterad och jobbade på möbelvaruhuset Mio, men längtade tillbaka till kollegorna i kabinen.

– Det kändes fantastiskt att få komma tillbaka som direktanställd i Norwegian. Jag saknade det otroliga teamwork vi har ombord, man blir formad av det.

Klubben driver bland annat frågan om rättvisare schemaläggning. I dag har en del medarbetare fasta scheman medan andra får reda på hur de ska jobba 14 dagar i förväg, vilket kan göra det svårt att planera sitt privatliv. Fasta scheman kräver dock mer personal, vilket kan blir en utmaning att lösa med tanke på personalbristen i branschen. Klubben fokuserar också på att rekrytera fler kollegor att gå med i Unionen.

– Det kan det vara svårt att nå dem eftersom vi aldrig är på samma plats. Dessutom kommer vi från 22 olika nationer och alla har inte samma tradition av att vara med i facket som här i Norden, säger Susanne Kindblad.

Norwegian: "Vi tror på kollektivavtal"

Norwegians ledning ser många fördelar med att det nu finns en fackklubb på plats för personalen på Arlandabasen.

– Vi tycker inte alltid lika men vi tror på konstruktiva relationer med facken och försöker lösa problem tillsammans. En klubb, och de olika forum vi nu har för diskussion, skapar en närmare relation mellan ledning och medarbetare, säger Dan Flynn, VP Crew Management.

De bemanningsföretag som Norwegian tidigare anlitat hade kollektivavtal med Unionen. När bolaget nu valt att ha all kabinpersonal i egen regi var det självklart att fortsätta på den inslagna vägen, enligt Dan Flynn.

– Vi tror på kollektivavtal och har det på alla våra baser. Vi vill att Norwegian ska vara en plats där folk stannar och gör karriär, en nyckel till det är att det finns bra villkor och möjlighet till balans i livet.

Ser ni några nackdelar med kollektivavtal?
– Det blir dyrare på kort sikt, avtalet kräver mer personal och mer betalt. Men i ett vidare perspektiv blir det lättare för oss att rekrytera, när man verkar på den nordiska marknaden förutsätter medarbetare att det finns bra villkor, säger Dan Flynn.

Norwegian

Unionenklubben på Norwegian Crew Resources Sweden bildades i maj 2022 och har 108 medlemmar. Totalt arbetar drygt 170 kabinanställda på Norwegians Arlandabas. Flygbolaget och Unionen tecknade kollektivavtal i våras.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Fackliga Caroline Nordström: Mer snabbfotat med riksklubb

När statliga Almi omorganiserades startade Unionens medlemmar en gemensam riksklubb – för att kunna jobba effektivare med det fackliga. ”Jag gillar att förhandla”, säger Caroline Nordström, klubbordförande på Almi i Linköping.
Elisabeth Brising Publicerad 5 februari 2026, kl 09:15
Caroline Nordström sitter i en fönsterkarm
Caroline Nordström är ordförande i Unionens fackklubb på Almi i Linköping. Hon tycker att det fackliga arbetet blivit mycket mer effektivt sedan de startade riksklubb. Foto John Sandlund

Caroline Nordström är affärsutvecklare på Almi i Östergötland. På kontoret i Linköping hade de haft en stark fackklubb sedan början av 1990-talet. Men 2025 hände något.

– Vi gick från att vara 20 anställda i vårt gamla bolag till 100. Då tänkte vi att det kanske var dags att bilda en ny riksklubb. Även om vi jobbar i olika län kan vi förhandla om organisatoriska frågor ihop, säger Caroline Nordström, initiativtagare och ordförande i Unionens nya riksklubb på Almi.

Jag skriker nog lite högre än de andra

Hon har jobbat här i tre år, men det fackliga engagemanget har funnits längre. Tio år inom Unionen och i ett annat fack innan dess.

Caroline Nordström. Foto: John Sandlund

– Jag har en fot inom arbetsrätt och halkade tidigt in på fackliga frågor. Jag är orädd, vågar säga vad jag tycker och tänker och tar inget som personlig kritik. Jag skriker nog lite högre än de andra och gillar att förhandla. Oavsett om det går som man tänkt eller inte ger det alltid en nya erfarenheter, säger hon.

Olika kontor - samma fackliga gemenskap

Tanken med en riksklubb är att få till ett smidigare sätt att kommunicera, fatta beslut och ha en dialog med arbetsgivaren för anställda på samma företag, men på orter i olika län.

– Det är en ren effektivisering för snabbare kommunikationsvägar, säger Caroline Nordström.

Det var efter ett klubbstyrelsebeslut som hon tog kontakt med de andra kontorens fackklubbar och arbetstagarrepresentanter förra året.

– Vi frågade om de var intresserade. Vi i Linköping såg en vinning, men man måste ju ha en ödmjukhet för att alla kanske inte vill. Men alla var väldigt eniga om att det här var ett bra alternativ.

Östra Mellansverige samlade ihop sig 

På ett medlemsmöte i somras beslöt de att bilda riksklubben Östra Mellansverige. Caroline Nordström tog kontakt med Unionens regionkontor och fick hjälp med det praktiska. Vissa kontor hade inte haft fackklubb innan, bara arbetsmiljöombud, och nu skulle de bli del av något nytt.

– Utmaningen när man går från en inarbetad klubb där alla känner alla och man blir större är: Hur ska vi kommunicera och göra alla medlemmar delaktiga? Så att inte information bara hamnar hos oss i styrelsen och stannar där, säger Caroline Nordström.

Har ni redan kunnat sett några positiva effekter än av riksklubben?

– Ja, det blir lättare att jobba fackligt när man inte behöver vänta in alla lokala beslut. Förhandlingarna blir väldigt positiva när man kan sitta med en representant för varje kontor. Och om det är lokala frågor kan man förhandla det där och vid behov bolla med styrelsen.

Hur är dialogen med Almis chefer?

– Det är ganska lätt att driva fackligt arbete här, det är en stående punkt på personalmöten och vi har avstämning med vår vd varje månad. Jag kan ringa och bolla en fråga. ”Högt i tak” må vara en klyscha, men det är väldigt lättarbetat och då blir det roligt och mycket gjort.

Vilka frågor har ni förhandlat?

– Omorganisationen. Anställda och chefer som får nya roller, ett nytt organisationsträd och grupper som förändras.

Vilken hjälp har du fått av Unionens regionkontor?

– Ovärderligt stöd. Vi har arbetat tätt med dem. De har även varit med fysiskt i rummet vid de stora förhandlingarna. Ombudsmän har gått igenom vår förhandlingsframställan innan och suttit med och kollat att vi inte har glömt något juridiskt.

ALMI OCH UNIONENS RIKSKLUBB

➧ Almi är ett statligt och regionalt ägt bolag som stöttar små och medelstora företag och innovatörer.

➧ Har 42 kontor över hela Sverige, med 500 anställda.

➧ Förra året omorganiserades Almis bolagsstruktur från 16 till 8 enheter. Då valde några Unionenklubbar att bilda riksklubb – en lokal fackklubb för flera arbetsplatser i olika landskap (alltså inte en helt rikstäckande klubb).

Fackligt

Scaniafacket om utköpen: ”Positivt att vi slapp säga upp”

Scania CV i Södertälje har haft de största neddragningarna på många år. 350 har köpts ut och ytterligare 100 har omplacerats eller slutat självmant.
– Det positiva är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra, säger Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania.
Elisabeth Brising Publicerad 23 januari 2026, kl 11:24
Lastbil på bilväg och Unionens klubbordförande på Scania
Varslet på Scania i höstas har lett till att 350 anställda slutat och fått ett utköpspaket. Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania, tycker processen skötts på ett bra sätt. Foto: Gustav Lindh Scania/Peter Jonsson Unionen

Kollega har i en rad artiklar lyft fram problem med utköp som erbjuds anställda när företag sparar. Scania CV i Södertälje har nyligen gått igenom ett stort varsel som lett till att 350 personer tagit ett avgångspaket. 

Företaget flyttar sin hr-administration till Polen och har dragit ner på en annan verksamhet.  I samband med varslet i höstas erbjöd arbetsgivaren ett utköpspaket. 

Summorna har varierat beroende på anställningstid och ålder. De äldsta med längst tid i bolaget har fått upp till 22 månadslöner och stöd till omställning hos TRR via kollektivavtalet. 

Unionen på Scania har cirka 4 500 medlemmar. Mari Carlquist är ordförande i klubben och även regionordförande för Unionen i Östra Sörmland och Gotland. Hon tycker inte utköp är något nytt på svenska företag. 

Kritisk mot när man plockar ut människor 


Vad tänker du om metoden med utköp? 

mari_carlquist_ordforande_unionen_ostra_sormland_gotland_foto_peter_jonsson.jpg
Mari Carlquist. Foto: Peter Jonsson/Unionen

Det är en metod som alltid funnits på stora företag, det är inget nytt. Sedan beror det på hur man gör det. Det man kan vara kritisk mot är en annan form när man plockar ut människor som man vill ska sluta och erbjuder dem paket. Jag tycker vi har gjort det på ett bra sätt. Vi har sagt öppet att man kan ansöka om ett paket baserat på sin arbetstid. Sedan har arbetsgivaren jobbat enligt las och omplacerat. Det positiva här är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra.

Det har varit frivilligt att ta avgångspaket– men också en viss stress att söka inom en vecka. Annars fick man ett lite sämre erbjudande senare. Vad tänker du om arbetsgivarens agerande där?

Först gick man ut med ett paket i samband med varslet och man sa: Det här kan du söka nu, men det kommer ett paket senare också som är lägre. Där var vi överens med arbetsgivaren och transparenta tycker jag. Senare kanske man vet mer om ens egen tjänst är hotad. Men den ersättning man får söka då kommer också vara lägre. 

De flesta som sökt har fått utköpspaket. Vad beror det på om man får ja eller nej när man ansöker? 

Det beror på ens kompetens, om det är brist på den på företaget eller inte. 

Det här är den största neddragningen på tjänstemannasidan på Scania på många år. Vad beror det på?

Det beror inte på att orderingången är låg, utan företaget behövde dels dra ner på hr-funktionen, dels göra en större effektivisering. Vanligtvis hamnar vi inte i övertalighet. Det här är för att Scania ska fortsätta vara lönsamt i framtiden.