Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Flera klubbar skänker pengar till Ukraina

Många medlemmar i Unionen engagerar sig för att stötta Ukraina. Här är fem fackklubbar som på olika sätt bidragit.
Kvinna håller upp skylt med hjärta i Ukrainas färger.
"Det finns en otrolig vilja att hjälpa till," säger säger Carl-Fredrik Paleús, klubbordförande på Maquet Critical Care. Foto: Andreea Alexandru/AP/TT

Calderys Nordic är ett företag med anläggningar på flera håll i Sverige som jobbar med eldfasta lösningar. På riksklubbens årsmöte väcktes förslaget att skänka pengar ur medlemskassan till Ukraina.

– Vi hade lite pengar kvar i klubbkassan och fattade beslutet att skänka en del av dem som en liten solidarisk handling, säger Unionenklubbens ordförande Dan Andersson, som jobbar på Calderys Nordic i Åmål.

5000 kronor, motsvarande en hundralapp per medlem, skänktes till Ukraina och lika mycket gavs i bidrag till Röda Korset. Företagets ägare, Imerys, slantade också upp pengar - den sammanlagda summan blev 194 000 euro, alltså motsvarande drygt två miljoner svenska kronor.

Electrolux

Nästan lika mycket har Electrolux bidragit med – 1,6 miljoner kronor, varav anställda i 35 länder samlat ihop hälften. Initiativet kom från företaget.

– Företaget var otroligt snabba på bollen så klubben hann inte riktigt med, säger Peter Ferm, ordförande i Electrolux Unionenklubb.

Kreolis

På trafikföretaget Keolis kom initiativet till insamling till förmån för Ukraina från Unionens riksklubbordförande Klas Wallin.  Klubben lade 10 000, företagets samtliga 3 800 anställda sköt till 56 000 kronor och företaget gick in och rundade av summan till 200 000 kronor som skänktes till Rädda Barnen.

– Det blir en starkare vi-känsla om man gör något i tillsammans med företaget, än om enbart företaget skulle skänka pengar. Om någon månad ska vi göra något ytterligare ihop med företaget till förmån för Ukraina. Vad det blir då beror på vilka förutsättningar och behov som finns just då, säger Klas Wallin.

AKK

Unionenklubben på AAK, som tillverkar växtbaserade oljor, skänkte 11 600 kronor ur kassan. Pengarna gick till UNHCR och matchades av arbetsgivaren.

– Vi blev osäkra på om det var förenligt med stadgarna att skänka medlemmarnas pengar, men alla tyckte att det var en jättebra idé, så stödet från medlemmarna var stort, säger Veronika Nelleving, ordförande för klubben.

Donationen blev totalt 23 200 kronor.

Maquet Critical Care

Arbetsgivaren och klubben på Maquet Critical Care, som tillverkar medicinsk utrustning, har enats om två dagars permission för att anställda ska hjälpa till med insatser för människor som flyr kriget.

– Det finns en otrolig vilja att hjälpa till. Det kan handla om volontärarbete eller att dela ut mackor till ankommande. Det är ett välkommet initiativ, säger Carl-Fredrik Paleús, klubbordförande på Maquet Critical Care.

Fackligt

Hyrpersonal är en facklig utmaning

Medlemmar spridda över landet och på många olika slags företag. De fackliga utmaningarna inom bemanningsbranschen är speciella. Både för konsulter och förtroendevalda.
Lina Björk Publicerad 26 april 2023, kl 06:00
Pamela Valenzuela
Pamela Valenzuela jobbar heltid med de fackliga frågorna på bemanningsföretaget Randstad. Foto: Christopher Hunt

Att arbeta som konsult inom bemanningsbranschen kan vara ensamt. Du är en del av arbetsplatsens anställda, men står ändå utanför. Vem backar till exempel upp dig om du inte får ut din lön eller blir lovad mer timmar än du får jobba?

På Manpower och Randstad jobbar Ylva Eriksson respektive Pamela Valenzuela Silva fackligt på heltid för att se till att medlemmarnas intressen tas tillvara. Bemanningsföretagen skiljer sig en del från andra företag och bjuder på en del utmaningar för de förtroendevalda. 

Ylva Karlsson
Ylva Karlsson Unionen

– Visst är det speciellt att jobba fackligt när våra medlemmar är spridda över landet och har väldigt skilda uppdrag. En utmaning är att få förtroendevalda, men den svårigheten finns ju i alla branscher, säger Ylva Eriksson, klubbordförande på Manpower.

 

Var föregångare att träffas digitalt

Ett sätt för klubbarna att möta medlemmar är via digitala möten. Under pandemin, när både arbetsgivare och fackförbund var tvungna att byta arbetssätt för att informera och diskutera med de anställda, var skillnaden för Manpower och Randstads fackklubbar inte särskilt stor – de hade jobbat digitalt i många år.

– Vi försöker att vara så tillgängliga det går och då är det ett bra sätt och där låg vi i framkant när pandemin kom, säger Pamela Valenzuela Silva, klubbordförande på Randstad.

Vanliga frågor som kommer från konsulter ute på uppdrag kan exempelvis handla om arbetsmiljön för de inhyrda, om man har fått rätt lön eller hur man som konsult och förtroendevald ska stämma av ledigheter och debitera för sin tid.

Men även om klubben och arbetsgivaren har skapat rutiner för att man ska få till sin förtroendearbetstid, är det svårt för en konsult som hyrs in som resurs att få en ersättare med kort varsel.

– Vi har våra styrelsemöten på kvällstid för att inte behöva ta ledigt. Då får man en timlön för sitt förtroendeuppdrag, säger Ylva Eriksson.

 

Randstad först med kollektivavtal inom branschen

Mycket har förändrats sedan det legaliserades att bedriva personaluthyrning för 30 år sedan. Då såg många på branschen med skepsis, inte minst facken som ansåg att anställningstryggheten skulle försämras. Men i dag är bilden delvis en annan. Många företag har upptäckt fördelarna med att hyra in tjänster och personal på konsultbasis, för att möta arbetstoppar och konjunkturförändringar.

Och arbetsrätten har hängt med, åtminstone för de stora jättarna. Randstad har till exempel haft kollektivavtal längre tid än genomsnittsåldern på sina anställda.

– Vi var först med kollektivavtal och har jobbat med de fackliga frågorna sedan starten. Sedan branschen blivit mer accepterad handlar många av våra frågor om samma saker som på andra företag, som lön och arbetstid, säger Pamela Valenzuela Silva.

I bemanningsbranschens linda var inte tillsvidareanställningar norm och det betalades inte ut någon lön mellan uppdrag. I dag har samtliga tjänstemän en garantilön på 90 procent av snittlönen och en prestationslön som varierar beroende på hur många timmar de varit uthyrda.

– Vi har kommit långt trots att vi fortfarande ses som en relativ ung bransch. Men även om vi fått igenom mycket måste vi också bevaka så att de schysta villkoren behålls, säger Ylva Eriksson.