Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Flera klubbar skänker pengar till Ukraina

Många medlemmar i Unionen engagerar sig för att stötta Ukraina. Här är fem fackklubbar som på olika sätt bidragit.
Kvinna håller upp skylt med hjärta i Ukrainas färger.
"Det finns en otrolig vilja att hjälpa till," säger säger Carl-Fredrik Paleús, klubbordförande på Maquet Critical Care. Foto: Andreea Alexandru/AP/TT

Calderys Nordic är ett företag med anläggningar på flera håll i Sverige som jobbar med eldfasta lösningar. På riksklubbens årsmöte väcktes förslaget att skänka pengar ur medlemskassan till Ukraina.

– Vi hade lite pengar kvar i klubbkassan och fattade beslutet att skänka en del av dem som en liten solidarisk handling, säger Unionenklubbens ordförande Dan Andersson, som jobbar på Calderys Nordic i Åmål.

5000 kronor, motsvarande en hundralapp per medlem, skänktes till Ukraina och lika mycket gavs i bidrag till Röda Korset. Företagets ägare, Imerys, slantade också upp pengar - den sammanlagda summan blev 194 000 euro, alltså motsvarande drygt två miljoner svenska kronor.

Electrolux

Nästan lika mycket har Electrolux bidragit med – 1,6 miljoner kronor, varav anställda i 35 länder samlat ihop hälften. Initiativet kom från företaget.

– Företaget var otroligt snabba på bollen så klubben hann inte riktigt med, säger Peter Ferm, ordförande i Electrolux Unionenklubb.

Kreolis

På trafikföretaget Keolis kom initiativet till insamling till förmån för Ukraina från Unionens riksklubbordförande Klas Wallin.  Klubben lade 10 000, företagets samtliga 3 800 anställda sköt till 56 000 kronor och företaget gick in och rundade av summan till 200 000 kronor som skänktes till Rädda Barnen.

– Det blir en starkare vi-känsla om man gör något i tillsammans med företaget, än om enbart företaget skulle skänka pengar. Om någon månad ska vi göra något ytterligare ihop med företaget till förmån för Ukraina. Vad det blir då beror på vilka förutsättningar och behov som finns just då, säger Klas Wallin.

AKK

Unionenklubben på AAK, som tillverkar växtbaserade oljor, skänkte 11 600 kronor ur kassan. Pengarna gick till UNHCR och matchades av arbetsgivaren.

– Vi blev osäkra på om det var förenligt med stadgarna att skänka medlemmarnas pengar, men alla tyckte att det var en jättebra idé, så stödet från medlemmarna var stort, säger Veronika Nelleving, ordförande för klubben.

Donationen blev totalt 23 200 kronor.

Maquet Critical Care

Arbetsgivaren och klubben på Maquet Critical Care, som tillverkar medicinsk utrustning, har enats om två dagars permission för att anställda ska hjälpa till med insatser för människor som flyr kriget.

– Det finns en otrolig vilja att hjälpa till. Det kan handla om volontärarbete eller att dela ut mackor till ankommande. Det är ett välkommet initiativ, säger Carl-Fredrik Paleús, klubbordförande på Maquet Critical Care.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.