Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Trots kriget – omsorgen från kollegorna värmer

Alla kollegor på e-handelsföretaget Boozt har ställt upp för att hjälpa Anna Wanasz flyende landsmän. Det har gjort att hon känner att det ändå har kommit något gott ur kriget i Ukraina.
Anita Täpp Publicerad
Anna Wanasz står bakom en klädstång med kläder.
Anna Wanasz arbetar på e-handelsföretaget Boozt med slutkontroller av foton och texter innan kläder läggs ut på nätet. Foto: Emil Malmborg

Strax före klockan fyra på morgonen torsdagen den 24 februari i år ringde det på telefonen i Anna Wanasz hem i skånska Eslöv.

Sömndrucken missade hon första samtalet. Men snart ringde det igen. Det var hennes mamma som berättade att ryssarna just gått in i Ukraina, hennes hemland.

– Det blev den värsta dagen i mitt liv, säger Anna Wanasz som fortfarande är nära gråten när hon berättar om samtalet.

– Min första reaktion var att ropa: Spring därifrån och ta er ut ur landet!

"De vill hellre dö där"

Sedan dess har hon ständigt haft en stark oro i kroppen, framför allt för alla närstående som finns kvar i Kiev.

– Många har skickat sina barn till släktingar i Polen. Men själva vill ingen av dem rymma från vårt land, som de är födda i och är stolt över. De vill hellre dö där.

Under de första dagarna var Anna Wanasz så nedbruten att hon inte orkade gå till jobbet på e-handelsföretaget Boozt i Malmö.

Och när hon väl gick tillbaka var hon rädd för hur det skulle bli. På företaget, som säljer kläder, jobbar folk från 45 länder i världen. Däribland flera ryssar.

– Men alla hade lagt sina åsikter åt sidan och ingen sa dumma saker. I stället har kriget gjort att vi har kommit närmare varandra. Det har i alla fall varit något väldigt fint som kommit ur den här fruktansvärda situationen.

Anna Wanasz tittar upp från en fåtölj.
Sedan Ryssland gick in i Ukraina är Anna Wanasz ständigt orolig för sina nära och kära i Kiev. Men hon är ändå glad över att hon och kollegorna har kunnat göra något för att hjälpa hennes flyende landsmän.
Foto: Emil Malmborg

Fick kraft att göra en egen insamling 

Hon fick också veta att en kollega dragit igång en insamling på arbetsplatsen och även ordnat så att de saker som samlades in inom 48 timmar snabbt skulle kunna köras ner till flyktingarna vid gränsen mellan Ukraina och Polen.

Resultatet av insamlingen var överväldigande för Anna Wanasz.

– Det är helt otroligt hur alla på jobbet har ställt upp. Vi skrev listor på vad som behövdes, som mat, kläder, batterier och värktabletter. Och när insamlingen var klar så saknades ingenting.

Anna Wanasz lovordar också sin arbetsgivares agerande, då företaget snabb tog beslut om att skänka en stor mängd nya varma kläder från sitt lager.

Det här gav också henne själv kraft att starta en snabb insamling i Eslöv, där hon – efter att ha lagt ut ett meddelande på Facebook – fick ett överväldigande gensvar.

Mindre maktlöshet men fortsatt oro

Genom insamlingen minskade hennes känsla av maktlöshet, men den stora oron finns kvar.

Det gäller också en del av de 600 kollegorna, av vilka en tredjedel är Unionenmedlemmar. I sin roll som både arbetsmiljöombud och arbetsplatsombud har Anna Wanasz därför meddelat att hon alltid finns till hands om någon vill prata.

– Vi har också en jättebra ledning, där alla chefer ända upp till vår vd har meddelat att dörren alltid står öppen om man mår dåligt och behöver stöd på något vis. Man kan också få hjälp av en psykolog.

– Ingen trodde ju att det här skulle kunna hända i Europa, och så nära Sveriges gräns, så det är klart att vi är rädda här också. Över hur kriget ska utvecklas och att det kanske sprids till fler länder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.