Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Trots kriget – omsorgen från kollegorna värmer

Alla kollegor på e-handelsföretaget Boozt har ställt upp för att hjälpa Anna Wanasz flyende landsmän. Det har gjort att hon känner att det ändå har kommit något gott ur kriget i Ukraina.
Anita Täpp Publicerad
Anna Wanasz står bakom en klädstång med kläder.
Anna Wanasz arbetar på e-handelsföretaget Boozt med slutkontroller av foton och texter innan kläder läggs ut på nätet. Foto: Emil Malmborg

Strax före klockan fyra på morgonen torsdagen den 24 februari i år ringde det på telefonen i Anna Wanasz hem i skånska Eslöv.

Sömndrucken missade hon första samtalet. Men snart ringde det igen. Det var hennes mamma som berättade att ryssarna just gått in i Ukraina, hennes hemland.

– Det blev den värsta dagen i mitt liv, säger Anna Wanasz som fortfarande är nära gråten när hon berättar om samtalet.

– Min första reaktion var att ropa: Spring därifrån och ta er ut ur landet!

"De vill hellre dö där"

Sedan dess har hon ständigt haft en stark oro i kroppen, framför allt för alla närstående som finns kvar i Kiev.

– Många har skickat sina barn till släktingar i Polen. Men själva vill ingen av dem rymma från vårt land, som de är födda i och är stolt över. De vill hellre dö där.

Under de första dagarna var Anna Wanasz så nedbruten att hon inte orkade gå till jobbet på e-handelsföretaget Boozt i Malmö.

Och när hon väl gick tillbaka var hon rädd för hur det skulle bli. På företaget, som säljer kläder, jobbar folk från 45 länder i världen. Däribland flera ryssar.

– Men alla hade lagt sina åsikter åt sidan och ingen sa dumma saker. I stället har kriget gjort att vi har kommit närmare varandra. Det har i alla fall varit något väldigt fint som kommit ur den här fruktansvärda situationen.

Anna Wanasz tittar upp från en fåtölj.
Sedan Ryssland gick in i Ukraina är Anna Wanasz ständigt orolig för sina nära och kära i Kiev. Men hon är ändå glad över att hon och kollegorna har kunnat göra något för att hjälpa hennes flyende landsmän.
Foto: Emil Malmborg

Fick kraft att göra en egen insamling 

Hon fick också veta att en kollega dragit igång en insamling på arbetsplatsen och även ordnat så att de saker som samlades in inom 48 timmar snabbt skulle kunna köras ner till flyktingarna vid gränsen mellan Ukraina och Polen.

Resultatet av insamlingen var överväldigande för Anna Wanasz.

– Det är helt otroligt hur alla på jobbet har ställt upp. Vi skrev listor på vad som behövdes, som mat, kläder, batterier och värktabletter. Och när insamlingen var klar så saknades ingenting.

Anna Wanasz lovordar också sin arbetsgivares agerande, då företaget snabb tog beslut om att skänka en stor mängd nya varma kläder från sitt lager.

Det här gav också henne själv kraft att starta en snabb insamling i Eslöv, där hon – efter att ha lagt ut ett meddelande på Facebook – fick ett överväldigande gensvar.

Mindre maktlöshet men fortsatt oro

Genom insamlingen minskade hennes känsla av maktlöshet, men den stora oron finns kvar.

Det gäller också en del av de 600 kollegorna, av vilka en tredjedel är Unionenmedlemmar. I sin roll som både arbetsmiljöombud och arbetsplatsombud har Anna Wanasz därför meddelat att hon alltid finns till hands om någon vill prata.

– Vi har också en jättebra ledning, där alla chefer ända upp till vår vd har meddelat att dörren alltid står öppen om man mår dåligt och behöver stöd på något vis. Man kan också få hjälp av en psykolog.

– Ingen trodde ju att det här skulle kunna hända i Europa, och så nära Sveriges gräns, så det är klart att vi är rädda här också. Över hur kriget ska utvecklas och att det kanske sprids till fler länder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält