Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Bakgrunden är två händelser som inträffade i september. Dels lade handelsjätten ut en jobbannons där man sökte två underrättelseanalytiker, med uppgiften att rapportera om den fackliga organiseringen bland anställda i företaget. Meriterande var också om de kunde tala spanska eller franska, vilket gjorde att fackföreningsrörelsen i Europa anade oråd.
Amazon ska också ha använt sig av digitala verktyg för att spionera på anställdas privata Facebook-grupper, där namn och inlägg registrerades utan hänsyn till privatliv eller integritet.
– De analytiker som skulle anställas hade till uppgift att fokusera på grupper som kunde utgöra svårigheter för bolaget. Och på den listan fanns bland annat fokus på terrorister och fackföreningar. När de sedan meriterade spanska och franska blev europeiska fackföreningar oroliga att även anställda i Europa skulle övervakas, säger Asgeir Lundblad, internationell ombudsman på Unionen, med ansvar över handeln.
Läs mer: Facklig protest mot Amazon
Som Unionens representant i Amazonalliansen, en allians av fackliga företrädare i länder där bolaget finns etablerat, eller planerar att etablera sig, har han regelbundna avstämningar med anställda på Amazon. Här delar man med sig av kunskap och åtgärder. Bland annat försöker man på senare år att nå bolaget på andra sätt än arbetsrättsligt, och har därför engagerat både skatteexperter och miljöaktivister för att skapa debatt.
Handelsjätten omsatte drygt 280 miljarder kronor förra året och börjar närma sig en miljon anställda världen över. Från fackligt håll har man varit kluven till bolaget då det dels skapar jobbtillfällen, men har kritiserats för tuffa arbetsvillkor och en antifacklig hållning på de marknader där de slår sig in. Efter sommaren stämdes bland annat ett helägt dotterbolag till Amazon av Unionen, då en ingenjör sades upp efter en sjukskrivning med motiveringen att hans arbetsprestation var för dålig.
Läs mer: Unionen stämmer Amazon för felaktig uppsägning
Nu har 37 fackföreningar, däribland Unionen, som tillsammans representerar över 12 miljoner anställda, skrivit ett brev till EU-kommissionen där man kräver att de utreder Amazons arbetsmetoder, och undersöker om det strider mot europeisk arbetsrätt, GDPR och mänskliga rättigheter.
– Brevet bottnar i en rädsla men är också ett sätt att markera att det öppna jagandet av fackligt anslutna är ingenting vi vill se i Europa, säger Asgeir Lundblad.
Skulle EU-kommissionen hitta exempel på att Amazon hindrat människor från att organisera sig, vilket ingår i FN:s förklaring om mänskliga rättigheter, så skulle bolaget kunna åläggas en varning eller eventuellt ett vite. Om ett enskilt land väcker talan och det går till EU-domstolen är det dock oklart vad som händer, eftersom det inte är prövat.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
