Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Amazon anklagas för övervakning av fackanslutna

Fackanslutna jämställs med terrorister när Amazon övervakar sina anställda. Nu kräver en lång rad fackföreningar, däribland Unionen, att EU-kommissionen utreder bolagets metoder.
Lina Björk Publicerad
Naina Helén Jåma / TT
Amazon ska bland annat ha använt sig av digitala verktyg för att spionera på anställdas privata Facebook-grupper. Naina Helén Jåma / TT

Bakgrunden är två händelser som inträffade i september. Dels lade handelsjätten ut en jobbannons där man sökte två underrättelseanalytiker, med uppgiften att rapportera om den fackliga organiseringen bland anställda i företaget. Meriterande var också om de kunde tala spanska eller franska, vilket gjorde att fackföreningsrörelsen i Europa anade oråd.

Amazon ska också ha använt sig av digitala verktyg för att spionera på anställdas privata Facebook-grupper, där namn och inlägg registrerades utan hänsyn till privatliv eller integritet.

– De analytiker som skulle anställas hade till uppgift att fokusera på grupper som kunde utgöra svårigheter för bolaget. Och på den listan fanns bland annat fokus på terrorister och fackföreningar. När de sedan meriterade spanska och franska blev europeiska fackföreningar oroliga att även anställda i Europa skulle övervakas, säger Asgeir Lundblad, internationell ombudsman på Unionen, med ansvar över handeln.

Läs mer: Facklig protest mot Amazon

Som Unionens representant i Amazonalliansen, en allians av fackliga företrädare i länder där bolaget finns etablerat, eller planerar att etablera sig, har han regelbundna avstämningar med anställda på Amazon. Här delar man med sig av kunskap och åtgärder. Bland annat försöker man på senare år att nå bolaget på andra sätt än arbetsrättsligt, och har därför engagerat både skatteexperter och miljöaktivister för att skapa debatt.

Handelsjätten omsatte drygt 280 miljarder kronor förra året och börjar närma sig en miljon anställda världen över. Från fackligt håll har man varit kluven till bolaget då det dels skapar jobbtillfällen, men har kritiserats för tuffa arbetsvillkor och en antifacklig hållning på de marknader där de slår sig in. Efter sommaren stämdes bland annat ett helägt dotterbolag till Amazon av Unionen, då en ingenjör sades upp efter en sjukskrivning med motiveringen att hans arbetsprestation var för dålig. 

Läs mer: Unionen stämmer Amazon för felaktig uppsägning

Nu har 37 fackföreningar, däribland Unionen, som tillsammans representerar över 12 miljoner anställda, skrivit ett brev till EU-kommissionen där man kräver att de utreder Amazons arbetsmetoder, och undersöker om det strider mot europeisk arbetsrätt, GDPR och mänskliga rättigheter.

–  Brevet bottnar i en rädsla men är också ett sätt att markera att det öppna jagandet av fackligt anslutna är ingenting vi vill se i Europa, säger Asgeir Lundblad.

Skulle EU-kommissionen hitta exempel på att Amazon hindrat människor från att organisera sig, vilket ingår i FN:s förklaring om mänskliga rättigheter, så skulle bolaget kunna åläggas en varning eller eventuellt ett vite. Om ett enskilt land väcker talan och det går till EU-domstolen är det dock oklart vad som händer, eftersom det inte är prövat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.