Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Sexuellt trakasserad stämmer pastorat

"Det kändes så fel att han som utsatte mig för trakasserierna hade fått så mycket makt att han kunde se till att jag inte fick jobbet." Det säger den kvinna som tillsammans med Unionen nu stämt Kiruna pastorat för diskriminering, sedan hon inte fått ett jobb som hon hade sökt.
Anita Täpp Publicerad
Pi Frisk / SvD / TT
Unionen stämmer Kiruna pastorat för diskriminering. Pi Frisk / SvD / TT

När kvinnan sökte ett utannonserat jobb på Kiruna pastorat, våren 2015, hade det gått några år sedan hon utsattes för sexuella trakasserier av en manlig kollega och lämnat arbetsplatsen.

Då, 2012, hade hon i åtta års tid haft flera visstidsanställningar där hon arbetat som handledare för skolungdomar och vaktmästare och även skolat in nya handledare åt pastoratet.

Under de åren hade hon också arbetat mycket ihop med den man, som senare skulle utsätta henne för sexuella trakasserier.

– Vi brukade jobba jättebra tillsammans. Men så förändrades han. I början kunde det hända något mindre när våra kollegor inte var närvarande. Fast så bad han om ursäkt och jag liksom lämnade det bakom mig.

– Men sedan eskalerade de verbala trakasserierna allt mer och han sa saker som jag helst inte vill tänka på längre. Och till slut kom droppen, när jag kände att det fick räcka.

Då mådde hon så dåligt att hon blev sjukskriven i en månad, under den sista delen av sitt dåvarande vikariat.

När hon gjorde en anmälan om att hon hade blivit utsatt för sexuell trakassering till arbetsgivaren gjorde Kiruna pastorat en utredning. Men den resulterade endast i en muntlig varning och att mannen blev kvar på arbetsplatsen. Därför tackade hon nej till den tillsvidareanställning som hon då erbjöds.

– Hade de omplacerat honom hade jag kunnat vara kvar. Men nu skulle jag alltså gå tillbaka till ett jobb där han fanns, vilket inte var ett alternativ för mig när jag också mådde så dåligt som jag gjorde.

Att hon våren 2015 ändå försökte ta sig tillbaka till arbetsplatsen genom att söka jobbet på pastoratet beror på att hon då till stor del hade kunnat lägga det som hänt bakom sig, förklarar hon.

– Eftersom vi jobbat så bra ihop innan trakasserierna började så har jag alltid tänkt att han måste ha haft en period när han mådde väldigt dåligt eftersom han gjorde det där mot mig.

– Jag har också blivit starkare under de här åren och visste att jag var duktig på mitt jobb och var uppskattad både bland kollegor och kunder. Vilket stärkte mig i vetskapen om att det inte var jag som gjort något fel, som det var fel på. Så jag ville verkligen ha jobbet, vilket jag ju hade trivts jättebra med i övrigt.

När hon fått besked om att hon inte fått tjänsten och kände att något var fel så vände hon sig till Unionen för att få hjälp. Vid de förhandlingar som sedan följde visade det sig att kvinnan hade bättre kvalifikationer än de två som hade anställts.

Då framkom också att chefen hade frågat personalen om de tyckte att det var lämpligt att anställa kvinnan, vilket den man som hon tidigare anmält för sexuella trakasserier inte tyckte. Kvinnan beslöt då med stöd av Unionen att stämma Kiruna pastorat för diskriminering.

I stämningsansökan hävdar kvinnans juridiska ombud, Anne Alfredsson på LO-TCO Rättsskydd, att kvinnan har blivit direkt diskriminerad av Kiruna pastorat, att diskrimineringen har samband med kön och att hon hade bättre kvalifikationer/meriter för tjänsten än en man som fick den.

Dessutom, menar hon, att kvinnan har utsatts för repressalier genom arbetsgivarens beslut att inte anställa henne eftersom beslutet är grundat på omständigheten att hon tidigare anmält och medverkat i en utredning om sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

Kvinnan kräver nu en diskrimineringsersättning med 100 000 kronor av Kiruna pastorat - som bestrider diskriminering. I tisdags hölls huvudförhandlingen i Gällivare tingsrätt. Domen offentliggörs den 17 mars.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Gravid blev av med jobbet – DO kräver ersättning

En gravid konsult blev uppsagd efter en sjukskrivning. Nu kräver Diskrimineringsombudsmannen, DO, att kvinnan får 90 000 kronor i ersättning.
David Österberg Publicerad 7 maj 2026, kl 08:34
Gravid blev uppsagd
En gravid kvinna blev uppsagd från ett bemanningsföretag efter en sjukskrivning. Nu kräver Diskrimineringsombudsmannen att kvinnan får ersättning. Colourbox

Uppdatering 12 maj: Företagen och kvinnan har nu slutit en överenskommelse om ersättning. DO avslutar därför ärendet och avstår från att stämma företagen i Arbetsdomstolen.

I december 2024 fick en kvinna jobb som konsult på ett bemanningsföretag. Samma dag blev hon uthyrd till ett kundföretag. I början av 2025 berättade hon för sin arbetsgivare att hon var gravid och var då borta från jobbet några dagar på grund av graviditeten. I april blev hon sjukskriven på heltid på grund av besvär som uppstått av graviditeten. 

En dryg månad senare, i slutet av maj, kontaktade kundföretaget bemanningsföretaget för att berätta att de var missnöjda med hur uppdraget utförts. Samma dag blev kvinnan uppsagd av bemanningsföretaget.

DO kräver ersättning för diskriminering

Kvinnan anmälde händelsen till Diskrimineringsombudsmannen, DO. DO har utrett anmälan och kräver nu att båda företagen betalar 45 000 kronor vardera till kvinnan i ersättning. Enligt DO fick kvinnan inte fortsätta jobba för kundföretaget på grund av sina graviditetsrelaterade besvär. Det var i sin tur anledningen till att hon blev uppsagd från bemanningsföretaget. Kvinnan har därmed blivit utsatt för diskriminering.

Om företagen inte betalar kan DO stämma dem i Arbetsdomstolen.

Vad är diskriminering

  • I svensk lag finns sju diskrimineringsgrunder.
  • De är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
  • Diskriminering är, enligt lagens definition, när någon missgynnas eller kränks och det finns ett samband med diskrimineringsgrunderna.
  • Enligt Diskrimineringsombudsmannen är kön den vanligaste formen av diskriminering.
  • Arbetsgivare har enligt lagen ett ansvar för att arbetstagare och arbetssökande inte blir utsatta för diskriminering.
Diskriminering

Starka reaktioner på Kollegas granskning av diskriminering: ”Helt sinnessjukt”

Kollegas granskning av diskriminering i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning väcker starka reaktioner. Läsare vittnar om sämre chanser, tystnad och ökad stress.
Elisabeth Brising Publicerad 18 mars 2026, kl 06:01
Två olika vardagssituationer: en person i rullstol vid dator på kontor och en person i rörelse i stadsmiljö, som tillsammans illustrerar temat funktionsnedsättning och arbetsliv.
Kollegas artiklar om diskriminering av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet har väckt starka reaktioner bland läsarna.

Kollega intervjuade Eva Fridh, en nästan blind småbarnsmamma, som berättade om sina utmaningar i arbetslivet. Artikeln väckte starka reaktioner:

”Det är helt sinnessjukt att funktionsnedsatta ska bedömas på samma premisser som icke funktionsnedsatta, när man i verkligheten inte får samma chanser. Det blir en ytterligare stress att a-kassedagarna försvinner, samtidigt som man har mindre chans än andra att få jobb, oavsett hur aktiv man är som arbetssökande.”

”Försök sök jobb med funktionsnedsättningar. Där är arbetsgivarnas dörrar stängda.”

”Det är så hemskt! Dessutom är Försäkringskassan stenhårda, och gör nästan alltid avslag, oavsett hur sjuk eller handikappad någon är. Samtidigt vill ingen anställa en person med sjukdom eller handikapp. Är budskapet att man ska akta sig för att bli sjuk?”

Många med NPF vågar inte berätta om sin diagnos på jobbet

Kollega har även intervjuat Victoriya Järvelä-Uchebe som har ADD. Många med NPF beskriver liknande utmaningar:

”Ja tyvärr är det inte bara hon. Många med NPF genomgår detta. Alla som har nedsättningar fysiskt eller psykiskt. Diskriminering finns men de vill inte visa det tydligt.”

”Jag vågar inte ens säga till arbetsgivarna att jag har autism. När ska man säga det?”

”Det borde inte spela någon roll?”

”Jag skulle inte säga något alls innan du fått jobbet. Och då skriftligt. Just för att du ska få en chans. Har du väl fått jobbet kan du berätta skriftligt vad du behöver.”

Fler anmälningar om diskriminering i arbetslivet väcker debatt

Kollega skrev att var tredje med funktionsnedsättning upplevt diskriminering i arbetslivet, över 50 000 svenskar bara senaste året enligt enkäter. Fler anmäler också till DO, som kommenterat siffrorna. 

Är det inte fler än så? Handikappsföraktet är ju utbrett”

”Det finns ett utbrett outtalat synsätt att personer med funktionsnedsättning inte har kompetens, om de ens vill jobba ...”

 ”För jävligt att det ser ut såhär. Arbetsgivare borde kompetensutbildas i dessa frågor.”

Kritik mot politiken efter rapporter om diskriminering

Flera i kommentarsfälten lyfte problemen till politisk nivå. 

”Det var detta Tidöpartierna ville. Jag tycker det är diskriminering o hoppas de byts ut efter valet.”

”Dom blåbruna. Men även inom oppositionen. Har köpt SD:s negativa människosyn och värdering av medmänniskor. Alla är inte lika mycket värda.”

”I riksdagen gäller noll meritokrati och lönen är för de flesta att drömma om".

”Alla har svårt att få jobb” – olika syn på diskriminering

Några tyckte upplevelser av diskriminering är svåra att bevisa. 

”Men ALLA har svårt att få jobb idag ... så det kanske inte beror på någon diagnos. Många söker jobb i flera år utan att få jobben de söker.”

Andra tyckte man lägger ett för stort ansvar på arbetsgivarna.

”Ska ett företag anställa nån så vill dom ju att den personen blir lönsam för företaget. Ett jobb är inte bara nåt som "ges".”

En annan läsare svarade: 

 ”Även entreprenörer får väl för tusan ta sitt samhällsansvar de med!! Vad förlorar de på att släppa in nån person som behöver lite extra stöd?”

Funktionsrätt Sverige: Stötande siffror

Organisationen Funktionsrätt Sverige reagerade också kraftigt på DO:s statistik över diskrimineringen och kallade siffrorna ”stötande”. 

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige:  

– Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Fakta: Funktionsnedsättning och diskriminering i arbetslivet

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
     
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
     
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
     
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO