Att inte kunna arbeta, åka buss, eller ta en fika för att arbetsplatser och offentliga miljöer är otillgängliga är en form av kränkande särbehandling. Det anser regeringen och föreslår därför i ett lagförslag att bristande tillgänglighet ska införas som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen.
Missgynnandet kan till exempel vara att trösklar inte lyfts bort eller om en butiksägare inte flyttar varor som hindrar framkomligheten. Åtgärderna ska vara skäliga och utgå från lagen och ekonomiska förutsättningar.
Vissa undantag från förbudet föreslås dock. I arbetslivet gäller förbudet inte den som söker arbete och inte företag som har mindre än tio anställda. Förbudet ska inte heller gälla om det krävs att byggnader och fastigheter byggs om på ett orimligt sätt eller går emot den ursprungliga byggnadsplanen.
Bristande tillgänglighet ny diskrimineringsgrund
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Chef utsatte kvinna för sexuella trakasserier – företaget får betala
Kvinnan hade arbetat på företaget inom byggbranschen i omkring två år. Under tiden uppger hon i en anmälan till DO att både hon och minst två andra kvinnliga kollegor, utsattes för återkommande olämpligt beteende av sexuell karaktär.
Inviter till sexuella handlingar med kollegor och deras fruar
Händelserna inträffade framför allt i samband med företagsevent utanför arbetstid, där alkohol ofta förekom. Enligt anmälan handlade det om påträngande inviter och förslag från äldre manliga kollegor om sexuella handlingar med dem och även deras fruar. Detta fortsatte trots upprepade tillsägelser från kvinnan.
Till slut valde den anställda och en kvinnlig kollega att slå larm till arbetsgivaren för att få stopp på beteendet. Efter det upplevde kvinnan att stämningen blev kylig. Enligt bolaget utredde de händelserna noga omedelbart och erbjöd alla medarbetare extra stöd och information om sexuella trakasserier.
Fick inte förlängd anställning
En kort tid senare kallades kvinnan till sin chef och fick besked om att hennes provanställning skulle avslutas på grund av arbetsbrist. Men enligt kvinnan var det ett svepskäl och hon hade gott om arbetsuppgifter.
Flera kollegor ifrågasatte också uppsägningen, och vissa uttryckte oro för en tystnadskultur inom bolaget enligt kvinnan. Hon valde sedan att anmäla händelserna till Diskrimineringsombudsmannen hösten 2025.
Arbetsgivaren berättar i svar till DO att de utrett anklagelserna noga och medger att kvinnan utsatts för sexuella inviter, olämpliga kommentarer och fysisk beröring av sexuell natur av flera kollegor vid flera tillfällen. Bolaget bestrider dock påståendet att avslutandet av provanställningen inte skulle berott på arbetsbrist.
DO fokuserar på företagets ledningsansvar
Nu har DO gett sin syn på saken. Deras utredning visar också att kvinnan utsattes för sexuella trakasserier, bland annat av en man i bolagets ledningsgrupp under en tjänsteresa. Myndigheten konstaterar att även om arbetsgivaren i efterhand vidtog rimliga åtgärder har bolaget ändå ett direkt ansvar när personer i ledande ställning sextrakasserar anställda - oavsett om chefen är en direkt arbetsledare eller ej.
– En person med chefsansvar och som dessutom verkar i ett bolags ledningsgrupp måste likställas med arbetsgivaren när den utsätter en medarbetare för sexuella trakasserier, oavsett vilken faktisk beslutanderätt personen haft över medarbetaren. I annat fall urholkas arbetsgivarens ansvar för sexuella trakasserier, säger Sandra Danowsky, processförare på DO:s rättsenhet, i ett uttalande.
I april 2026 begärde DO att bolaget skulle betala 50 000 kronor i diskrimineringsersättning. I början av maj betalades ersättningen ut till kvinnan.
Vad är diskriminering?
- I svensk lag finns sju diskrimineringsgrunder.
- De är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
- Diskriminering är, enligt lagens definition, när någon missgynnas eller kränks och det finns ett samband med diskrimineringsgrunderna.
- Enligt Diskrimineringsombudsmannen är kön den vanligaste formen av diskriminering.
- Arbetsgivare har enligt lagen ett ansvar för att arbetstagare och arbetssökande inte blir utsatta för diskriminering.
Gravid blev uppsagd - kan få ersättning
Gravid blev av med jobbet – DO kräver ersättning
Uppdatering 12 maj: Företagen och kvinnan har nu slutit en överenskommelse om ersättning. DO avslutar därför ärendet och avstår från att stämma företagen i Arbetsdomstolen.
I december 2024 fick en kvinna jobb som konsult på ett bemanningsföretag. Samma dag blev hon uthyrd till ett kundföretag. I början av 2025 berättade hon för sin arbetsgivare att hon var gravid och var då borta från jobbet några dagar på grund av graviditeten. I april blev hon sjukskriven på heltid på grund av besvär som uppstått av graviditeten.
En dryg månad senare, i slutet av maj, kontaktade kundföretaget bemanningsföretaget för att berätta att de var missnöjda med hur uppdraget utförts. Samma dag blev kvinnan uppsagd av bemanningsföretaget.
DO kräver ersättning för diskriminering
Kvinnan anmälde händelsen till Diskrimineringsombudsmannen, DO. DO har utrett anmälan och kräver nu att båda företagen betalar 45 000 kronor vardera till kvinnan i ersättning. Enligt DO fick kvinnan inte fortsätta jobba för kundföretaget på grund av sina graviditetsrelaterade besvär. Det var i sin tur anledningen till att hon blev uppsagd från bemanningsföretaget. Kvinnan har därmed blivit utsatt för diskriminering.
Om företagen inte betalar kan DO stämma dem i Arbetsdomstolen.
Vad är diskriminering
- I svensk lag finns sju diskrimineringsgrunder.
- De är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
- Diskriminering är, enligt lagens definition, när någon missgynnas eller kränks och det finns ett samband med diskrimineringsgrunderna.
- Enligt Diskrimineringsombudsmannen är kön den vanligaste formen av diskriminering.
- Arbetsgivare har enligt lagen ett ansvar för att arbetstagare och arbetssökande inte blir utsatta för diskriminering.