Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Google: Företagen hänger inte med

Sverige har i många år kunnat slå sig på bröstet för att ligga i den absoluta världstoppen vad gäller digitalisering, IT-mognad och uppkoppling. Men enligt Google håller Sverige på att tappa ledartröjan - på grund av att företagen inte hänger med.
Gabriella Westberg Publicerad
Anders Berglund.
Googles Sverigechef Anders Berglund tycker att företagen släpar efter i digitaliseringen. Foto: Emma-Sofia Ohlsson/TT

Sverige håller på att tappa tempo i digitaliseringen. Det enligt en rapport från The Boston Consulting Group på uppdrag av Google.

Från att tidigare ha toppat listan hamnar Sverige på en sjätteplats i BCG:s så kallade e-intensity index, en årlig internationell jämförelse av internetmognad, användning och utgifter. Nyligen gick Irland om Sverige på listan över högst genomsnittliga uppkoppling i Europa

Enligt Anders Berglund, Sverigechef på Google, är det företagen som inte hänger med. Omställningen går mycket fortare för konsumenterna, konstaterar han.

- Många (företag) lever fortfarande kvar i konsumtionsmönstret för ett, fem eller tio år sedan. Jag tror att fler måste förstå den digitala omställning som sker så snabbt nu, och sätta sig in i vad det innebär för den egna verksamheten, säger han till SvD.

Rapporten lyfter särskilt fem strategier för vad Sverige behöver för att återta ledarplatsen i digitaliseringen:

  1. Möjliggör digital innovationskraft; digitalisera statliga myndigheter och processer, stötta världsledande innovationskluster och attrahera ledande globala teknikbolag till Sverige.
     
  2. Stimulera entreprenörskap; beskatta aktier/optioner som inkomst av kapital, rikta offentliga upphandlingar och inköp mot små företag, samt använd det politiska forumet för att lyfta fram vikten av entreprenöriell verksamhet.
     
  3. Förbättra tillgången till kapital; attrahera ledande riskkapitalister till Sverige, stimulera investeringar från affärsänglar genom skattelättnader samt använd offentligt kapital till att matcha privata investeringar.
     
  4. Modernisera regulatoriska ramverk; uppdatera upphovsrätt och dataskyddsregler så att de löser de utmaningar som digitaliseringen skapar. Ta ledande roll i EU för att driva igenom en gemensam digital marknad.
     
  5. Bygg färdigheter och kompetenser för framtiden; modernisera och digitalisera grundskolan, inför programmering som obligatoriskt ämne, attrahera internationella topptalanger och introducera entreprenörsvisum.


    Källa: The Boston Consulting Group

 

Jakten på kompetensen

Den med rätt kompetens har inga problem med att få jobb i en digitaliserad värld. Det råder en global dragkamp om innovatörer och utvecklare. Många IT-bjässar, som Google, Amazon och Apple köper upp mindre bolag, och lägger ned dem - bara för att sno åt sig kompetensen. Andra lockar med höga löner och flotta förmåner som extra semester, egna kockar, barristor och yogainstruktörer på kontoret.

Jakten på kompetensen tar sig ibland också andra uttryck. Facebook och Apple erbjuder sina kvinnliga talanger nedfrysning av ägg, för att de ska vilja fokusera på jobbet och våga vänta med att bli gravida. Kinesiska Baidu finansierar dejtingevenemang, eftersom de upptäckt att medarbetare som också är par tenderar att stanna längre innan de hoppar vidare till en annan arbetsgivare, uppger The Economist.

Stockholm är en av de hetaste platserna i världen för startups, konstaterade Financial Times för en tid sedan. Inte minst vad gäller fintech, det vill säga digitala lösningar för finansmarknaden, som Klarna, iZettle och Tink.

Men många startups tar i dag sitt pick och pack och drar västerut när de kommit en bit på vägen. Antingen för att de blivit uppköpta eller för att komma närmare världens största tech-kluster: Silicon Valley.

Urbanisering och närhet till kluster är viktigare än guld och gröna skogar för innovation, enligt Digitaliseringskommissionens antologi Om Sverige i framtiden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Du är nyckeln till säkerheten på jobbet

Cyberattacker och läckta personuppgifter ökar och kostar stora belopp för företag. Ny forskning visar att vägen till bättre it-säkerhet går via dig som chef.
Publicerad 8 december 2025, kl 06:01
Symbolisk bild av it-säkerhet: en miniatyrfigur står på en processor som representerar ledarskap inom cybersäkerhet, bredvid en person som arbetar med en datorserver i ett serverrum.
De flesta chefer saknar spetskompetens inom Informationssäkerhet. Ny forskning visar att vägen till bättre it-säkerhet går via dig som chef. Foto: Colourbox.

Nyheter om läckta persondata och datorsystem som slutar att fungera på företag, kommuner och myndigheter kommer allt tätare. Effekterna är oerhört kostsamma, för alla inblandade. De riskerar också att skada förtroendet för företagen som levererar tjänster som hanterar eller har tillgång till känslig information.

Att ha en hög informationssäkerhet blir alltmer betydelsefullt och borde ligga högt på chefers prioriteringslista. När man pratar om att förbättra it-säkerheten brukar dock fokus vara på att utbilda medarbetarna. Sällan ingår det som en del inom ledarskapsutbildningarna.

I ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet inriktat på just det, visade det sig att utbildning riktad till cheferna gav ett bättre resultat på säkerhetskulturen än den som riktas till personalen.

Djävulen sitter i detaljerna

Psykologen Martin Grill, en av forskarna bakom projektet, menar att djävulen som alltid sitter i detaljerna även när det handlar om att öka it-säkerheten.

– Det går inte att prata i allmänna termer om vad man önskar sig, eller ha högt flygande visioner. Man måste vara fokuserad, det har vi sett i ledarutveckling generellt. Om du vill åstadkomma en beteendeförändring så behöver du vara specifik och avgränsad att jobba mot just det.

Identifiera svagheter

Martin Grill, porträttbild.
Martin Grill.

Alla företag och organisationer har olika förutsättningar och olika styrkor och svagheter och dem måste man identifiera.

– Man får göra riskbedömningar och ha samtal med medarbetarna om vad det finns för hot mot informationssäkerheten, och hur de ska hanteras, säger Martin Grill.

För att sedan öka säkerhetstänket gäller det för chefer att utveckla ledarbeteenden som gör att man sätter det i fokus. Den metod som Martin Grill och hans forskarkollegor har tagit fram inriktar sig på tre beteenden:

1. Sätt informationssäkerhetsmål

Det handlar om att vara specifik när man sätter mål. Om ett företag har identifierat att dokumentationshanteringen har svagheter behöver man ställa frågor kring det. Exempelvis: Vilken typ av dokumentation ska vi hantera och på vilket sätt? Vilka medarbetare ska ha tillgång till den och på vilket sätt? Hur ser vi till att dokumentation inte når fel personer? Utifrån svaren sätts sedan målen.

2. Ha ett närvarande, lyssnande ledarskap

Enligt Martin Grill gäller det att skapa ett samtalsklimat där det är okej att prata om vilka hot som finns mot it-säkerheten så att chefen får den informationen från medarbetarna.

– För att få veta vad som inte fungerar bra är det viktigt att tänka igenom hur du ska reagera på dåligt säkerhetsbeteende. Om vi bestraffas för att vi berättar hur vi faktiskt gör med vår informationssäkerhet kommer folk inte att vara ärliga.

3. Ge återkoppling

Följ upp och ge feedback på de mål som ni har satt upp. Om företaget har en krånglig men säker informationshantering som tar lång tid att utföra blir det svårt att få folk att välja den. Det gäller särskilt om det finns ett snabbare sätt men som har lägre informationssäkerhetsnivå. Som chef behöver du därför följa upp och belöna det säkra sättet för att ändra medarbetarnas beteende.

För att veta att säkerhetsbeteendena förändras i positiv riktning är det viktigt att göra mätningar.

– Effekter av mätningar ska man inte underskatta, och det går att mäta mer än man tror. Det är ett väldigt effektivt sätt att följa upp någonting. Det gör att du kan återkoppla bättre.

Martin Grills forskning visar att arbete med it-säkerhet kan ge spridningseffekter.

– Om du till exempel får till en bra rutin i ett projekt tenderar du också att hantera dokumentation säkrare i andra projekt och bli mer noggrann med information generellt. Det leder till beteendeförändringar som sprider sig.

Text: Teres Hallman

IT-SÄKERHET: GÖR SÅ HÄR

1. Sätt upp informationssäkerhet på agendan för ett möte med både chefer och medarbetare.

2. Diskutera vilka problem som finns och hur ni vill hantera dem.

3. Bestäm tid och plats för att ta arbetet vidare.

Digitalisering

It-strul är ett kostsamt krångel

It-strul kostar Sveriges företag drygt 31 miljarder kronor om året – men skapar också onödig stress hos tjänstemännen. På Ica Distribution i Helsingborg gör man tummen upp för den digitala arbetsmiljön, även om svordomarna även här kan hagla när tekniken krånglar.
Petra Rendik Publicerad 15 oktober 2025, kl 13:00
it-strul
Unionens utställning om it-stress har landat på ICA i Helsingborg där Veronika Andersen och Linus Nilsson känner igen sig i flera exempel på strul som de själva möter på jobbet. Foto: Lars Jansson

Obegripliga manualer, datorer som låser sig, nya lösenord som är omöjliga att komma ihåg och teamsmöten som tjorvar. Få saker kan stjäla så mycket tid, framkalla mental härdsmälta och svordomar som när tekniken strular på jobbet.

Det är också anledningen till att Unionens vandringsutställning som bygger på medlemmars berättelser om it-strul och som förbundet har tillsammans med Arbetets museum i Norrköping, heter Jävla k*kdator!. 

Annika Sander
Annika Sander

– Det är ett kraftfullt uttryck och några har reagerat. Men igenkänningen är väldigt stor hos de flesta vi möter, säger Annika Sander Welstad från Unionen arbetar med utställningen som ska vandra mellan olika arbetsplatser från södra till norra Sverige. 

Digital arbetsmiljö handlar inte bara om utrustning som datorer, skrivare och programvaror, utan också om hur vi mår när vi använder oss av tekniken. För it-strul kostar inte bara enorma pengar utan skapar också onödig stress hos medarbetare 

 

Unionen: 73 miljoner arbetstimmar läggs på it-strul

En undersökning från Unionen visar att privatanställda tjänstemän lägger nära 73 miljoner timmar varje år på it-strul. Det generar en kostnad på drygt 31 miljarder kronor per år. Åtta av tio uppger att de i någon utsträckning blir stressade av teknik som inte fungerar, tre av tio blir MYCKET stressade.

Uppgraderingar av nya system, krav på att man ska hänga med och förstå, att kommunicera i flera kanaler och digitala möten som hänger sig är exempel på sådant som skapar stress. 

Det senare kan både Linus Nilsson och Martin Falk, som jobbar på Ica Distributions enhet i Helsingborg, skriva under på.

Martin Falk
Martin Falk

–  Jag kan bli frustrerad över när man ska koppla upp sig på Teamsmöten och så går inte kameran i gång. Det finns heller aldrig någon enkel lösning där och då, säger Martin Falk.

Kollegan Linus Nilsson håller med.

–  Det kan gå fem minuter av mötet bara att få i gång Teams. Men jag personligen blev stressad av att vi inte kunde enas om vilken kanal vi skulle sprida information på och kommunicera i. Fast det har blivit bättre nu, för att vi nog lärt oss.

 

Underlättar med it-support på plats

De är trots allt nöjda med den digitala arbetsmiljön på jobbet. Visst kan det bli lite stökigt när man till exempel byter olika system, men arbetsgivaren är bra på att tillhandahålla utbildningar för medarbetarna. Den absolut största fördelen tycker de är att arbetsplatsen har en egen it-support på plats, vilket underlättar oerhört.

–  Jag kan störa mig på alla uppdateringar och AI stressar mig lite. Men jag springer till supporten när något inte fungerar, där finns alltid någon som hjälper mig, säger Veronika Andersen som också arbetar på Ica i Helsingborg. 

Martin Falk, Veronika Andersen och Linus Nilsson spelar teknikstrulsbingo. Foto: Lars Jansson

De digitala lösningarna utvecklas i snabbt tempo och flera undersökningar visar att medarbetare kan känna oro över att inte hänga med. Men Martin Falk tänker lite tvärtom. Han menar att han i stället har lärt sig vad han inte behöver kunna för att det alltid finns någon annan som kan det bättre. På så vis bli det inte lika övermäktigt, menar han.

Linus Nilsson känner lite annorlunda.

– Jo, visst kan jag känna någon form av stress – jag måste ju hänga med för att vara relevant.