Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

”Viktigt förvalta startup-vågen”

Regeringen aviserade i vårbudgeten en satsning på startups och innovation, bland annat genom att stärka Almi företagspartner. Vi frågade några på startup-centret SUP46 vad de tror om regeringens förslag och vilken typ av finansiering de behöver för att växa.
Gabriella Westberg Publicerad
Adam Hasslert (till vänster) och Elina Berglund (till höger).
Adam Hasslert, grundare av Charity Storm, tv, och Elina Berglund, grundare av Natural Cycles, th. Foto: Kollega

 Stockholm: The unicorn factory heter en artikel från mars 2015 i Financial Times om den svenska startup-vågen inom IT-branschen. Efter dotcom-kraschen i början av 2000-talet vände sig många internationella IT-investerare bort från Sverige, men nu gör hungriga investerare rätt i att återvända till Sverige, skriver den amerikanska finanstidningen. 

Under det senaste decenniet har Stockholm lyckats producera fler “billion-dollar” IT-bolag än någon annanstans i Europa, och slår därmed både London och Berlin som startup-hubs, enligt Financial Times.

Start-up People of Sweden, SUP46, är en av många samlingsplatser där nystartade IT-företag ges möjlighet att växa och nätverka. För närvarande är 54 olika företag verksamma på den 2000 kvadratmeter stora kontorsytan i centrala Stockholm, däribland Charity Storm och Natural Cycles.

Adam Hasslert är en av fyra grundare till betaltjänsten Charity Storm, som erbjuder en enkel molnbaserad betalningstjänst för välgörenhetsorganisationer, skolor, föreningar och andra icke-kommersiella verksamheter. De fyra grundarna startade bolaget vid sidan av sina andra jobb för fyra år sedan, och investerade inledningsvis inget annat än sin egen fritid.

Ett år senare fick de ett bidrag från Vinnova som gjorde att de kunde anställda en utvecklare på heltid. Året därpå fick de ytterligare ett bidrag från innovationsmyndigheten. Nu är de tre som jobbar heltid med företaget och omsättningen har ökat med 1 000 procent på ett år. Nu är planen att växa snabbare och längre bort - utanför Sveriges gränser. 

- Utan Vinnovas bidrag hade vi aldrig ens varit här i dag.

Regeringen aviserade i sin näringspolitiska offensiv i vårbudgetpropositionen att de vill förstärka det statliga Almi Företagspartner, som ger lån, rådgivning och annat stöd till nystartsföretag och företag som vill växa, så kallad såddfinansiering. Fram till 2018 ska Almi få 110 miljoner per år, enligt förslaget i vårbudgeten. Läs mer om Almi och andra företagsinkubatorer här

Adam Hasslert tycker att regeringens initiativ är bra, men det räcker inte.   

- Det finns ett gap som affärsänglarna har svårt att täcka. Riskkapitalisterna är inte intresserade av små bolag som vårt, som kanske inte har behov av mer än ett par tre miljoner kronor. De vill satsa större. Där är Almi ett bra komplement, men de skulle behöva får ett större tillskott för att kunna fylla det där gapet. Ett tillskott på 110 miljoner kronor per år känns som en spottstyver.

Adam Hasslert menar att det är en riktig startupvåg vi ser komma nu. Och det är viktigt att staten förvaltar den väl, så att den inte bara sköljer över oss.

- Det är ändå coolt hur vi i Sverige har lyckats anpassa oss. Förut var till exempel det häftigaste för de som gick på Handelshögskolan att bli ”bankers” – nu ska alla starta företag.  

Elina Berglund startade för ett par år sedan ett företag tillsammans med sin man, Raol Scherwitzl, kring en app som fungerar som ett naturligt preventivmedel genom att beräkna och bevaka kvinnans fertilitetscykler: Natural Cycles. Bolaget startade de sommaren 2013 i Schweiz, där de båda hade doktorerat i fysik. Men för ett år sedan tog de med sig bolaget till Sverige – därför att de upplevde att Sverige erbjöd en bättre startup-miljö.

- Och så var det. Vi har redan upplevt en enorm skillnad och blir inbjudna till olika nätverksträffar och pitchar hela tiden.

Elina Berglund är positiv till regeringens satsning på nystarts- och tillväxtföretag men har aldrig själv sökt stöd eller företagslån från just statliga Almi. Finansiering har de fått från annat håll, i två omgångar, berättar Elina Berglund.

Först var det tre så kallade affärsänglar  - privatpersoner som satsar pengar och kunskap i nystartade företag -  två schweizare och en svensk, som såg till att affärsidén kunde få liv. Den andra investeringsrundan har de precis avslutat i och med att de knutit till sig ett danskt och ett tyskt riskkapitalbolag.

Många som söker finansiering inom IT-branschen verkar hellre vända sig till utländska investerare, än svenska. Men för Natural Cycles hade de gärna fått vara svenska och finnas närmare till hands.

- Det hade absolut varit praktiskt, men andra faktorer känns viktigare. Att det känns rätt, att de förstår idén och produkten. Och så är det en fråga om tajming.

Sedan starten för två år sedan har de hunnit bli åtta anställda i företaget. Planen är att växa globalt. För närvarande säljer de till 90 procent inom Sverige. Den största utmaningen med att växa ut över gränsen är byråkratin, säger Elina Berglund.

- Det är lätt att drunkna i det byråkratiska som litet nystartsbolag. Bara att hantera momsen mellan de olika länderna! Och det har inte blivit enklare med de nya momsreglerna. Vi har fått lov att anlita KPMG till slut, för att det är så krångligt att växa. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.