Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

”Viktigt förvalta startup-vågen”

Regeringen aviserade i vårbudgeten en satsning på startups och innovation, bland annat genom att stärka Almi företagspartner. Vi frågade några på startup-centret SUP46 vad de tror om regeringens förslag och vilken typ av finansiering de behöver för att växa.
Gabriella Westberg Publicerad
Adam Hasslert (till vänster) och Elina Berglund (till höger).
Adam Hasslert, grundare av Charity Storm, tv, och Elina Berglund, grundare av Natural Cycles, th. Foto: Kollega

 Stockholm: The unicorn factory heter en artikel från mars 2015 i Financial Times om den svenska startup-vågen inom IT-branschen. Efter dotcom-kraschen i början av 2000-talet vände sig många internationella IT-investerare bort från Sverige, men nu gör hungriga investerare rätt i att återvända till Sverige, skriver den amerikanska finanstidningen. 

Under det senaste decenniet har Stockholm lyckats producera fler “billion-dollar” IT-bolag än någon annanstans i Europa, och slår därmed både London och Berlin som startup-hubs, enligt Financial Times.

Start-up People of Sweden, SUP46, är en av många samlingsplatser där nystartade IT-företag ges möjlighet att växa och nätverka. För närvarande är 54 olika företag verksamma på den 2000 kvadratmeter stora kontorsytan i centrala Stockholm, däribland Charity Storm och Natural Cycles.

Adam Hasslert är en av fyra grundare till betaltjänsten Charity Storm, som erbjuder en enkel molnbaserad betalningstjänst för välgörenhetsorganisationer, skolor, föreningar och andra icke-kommersiella verksamheter. De fyra grundarna startade bolaget vid sidan av sina andra jobb för fyra år sedan, och investerade inledningsvis inget annat än sin egen fritid.

Ett år senare fick de ett bidrag från Vinnova som gjorde att de kunde anställda en utvecklare på heltid. Året därpå fick de ytterligare ett bidrag från innovationsmyndigheten. Nu är de tre som jobbar heltid med företaget och omsättningen har ökat med 1 000 procent på ett år. Nu är planen att växa snabbare och längre bort - utanför Sveriges gränser. 

- Utan Vinnovas bidrag hade vi aldrig ens varit här i dag.

Regeringen aviserade i sin näringspolitiska offensiv i vårbudgetpropositionen att de vill förstärka det statliga Almi Företagspartner, som ger lån, rådgivning och annat stöd till nystartsföretag och företag som vill växa, så kallad såddfinansiering. Fram till 2018 ska Almi få 110 miljoner per år, enligt förslaget i vårbudgeten. Läs mer om Almi och andra företagsinkubatorer här

Adam Hasslert tycker att regeringens initiativ är bra, men det räcker inte.   

- Det finns ett gap som affärsänglarna har svårt att täcka. Riskkapitalisterna är inte intresserade av små bolag som vårt, som kanske inte har behov av mer än ett par tre miljoner kronor. De vill satsa större. Där är Almi ett bra komplement, men de skulle behöva får ett större tillskott för att kunna fylla det där gapet. Ett tillskott på 110 miljoner kronor per år känns som en spottstyver.

Adam Hasslert menar att det är en riktig startupvåg vi ser komma nu. Och det är viktigt att staten förvaltar den väl, så att den inte bara sköljer över oss.

- Det är ändå coolt hur vi i Sverige har lyckats anpassa oss. Förut var till exempel det häftigaste för de som gick på Handelshögskolan att bli ”bankers” – nu ska alla starta företag.  

Elina Berglund startade för ett par år sedan ett företag tillsammans med sin man, Raol Scherwitzl, kring en app som fungerar som ett naturligt preventivmedel genom att beräkna och bevaka kvinnans fertilitetscykler: Natural Cycles. Bolaget startade de sommaren 2013 i Schweiz, där de båda hade doktorerat i fysik. Men för ett år sedan tog de med sig bolaget till Sverige – därför att de upplevde att Sverige erbjöd en bättre startup-miljö.

- Och så var det. Vi har redan upplevt en enorm skillnad och blir inbjudna till olika nätverksträffar och pitchar hela tiden.

Elina Berglund är positiv till regeringens satsning på nystarts- och tillväxtföretag men har aldrig själv sökt stöd eller företagslån från just statliga Almi. Finansiering har de fått från annat håll, i två omgångar, berättar Elina Berglund.

Först var det tre så kallade affärsänglar  - privatpersoner som satsar pengar och kunskap i nystartade företag -  två schweizare och en svensk, som såg till att affärsidén kunde få liv. Den andra investeringsrundan har de precis avslutat i och med att de knutit till sig ett danskt och ett tyskt riskkapitalbolag.

Många som söker finansiering inom IT-branschen verkar hellre vända sig till utländska investerare, än svenska. Men för Natural Cycles hade de gärna fått vara svenska och finnas närmare till hands.

- Det hade absolut varit praktiskt, men andra faktorer känns viktigare. Att det känns rätt, att de förstår idén och produkten. Och så är det en fråga om tajming.

Sedan starten för två år sedan har de hunnit bli åtta anställda i företaget. Planen är att växa globalt. För närvarande säljer de till 90 procent inom Sverige. Den största utmaningen med att växa ut över gränsen är byråkratin, säger Elina Berglund.

- Det är lätt att drunkna i det byråkratiska som litet nystartsbolag. Bara att hantera momsen mellan de olika länderna! Och det har inte blivit enklare med de nya momsreglerna. Vi har fått lov att anlita KPMG till slut, för att det är så krångligt att växa. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.