Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Googlechefen vill få tjejer att satsa på teknik

Googles Sverigechef Anna Wikland är en av näringslivets mäktigaste ledare och kämpar hårt för att locka fler tjejer att satsa på teknik. För precis som många andra techföretag har Google svårt att rekrytera kvinnor: ”Det finns ingen logik i att det går så långsamt.”
David Österberg Publicerad 28 april 2021, kl 07:01
Karl Nordlund
Efter 15 år som chef vet Anna Wikland att ledarens främsta uppgift är att bygga starka lag – även om hon ibland får finna sig i att vissa beslut fattas på Googles kontor i USA. Karl Nordlund

Anna Wikland är högsta chefen för Google i Sverige. Där arbetar över 400 personer. Hon fattar beslut som kan påverka alla som äger en dator. Flera år i rad har hon utsetts till en av näringslivets mäktigaste kvinnor.

Och ändå: för den som arbetar för ett multinationellt företag är makten aldrig total. När Anna Wikland vill ta sig in på sitt kontor för att bli fotograferad av Chef & Karriär (Kollegas systertidning för Unionens chefsmedlemmar) blir det tydligt att en del beslut fattas någon annanstans. Google har bestämt att samtliga kontor över hela världen ska hållas stängda.

Men att det skulle vara jobbigt att vara chef i ett företag där många beslut fattas i USA vill Anna Wikland inte gå med på.

– Det är klart att det hade varit skönt om jag hade kunnat förklara hur reglerna kring pandemin ser ut i Sverige så att vi hade kunnat vara på kontoret och ta bilder, men samtidigt respekterar jag reglerna just eftersom vi är ett multinationellt bolag med kontor på så många olika ställen.

Vissa beslut måste fattas globalt, det hade inte fungerat annars, menar hon.

– Det gäller till exempel policybeslut kring vilken typ av information som ska finnas på Google eller Youtube. Däremot har jag absolut en möjlighet att anpassa en strategi så att den fungerar lokalt i Sverige. För mig är det viktigast att känna att det vi gör är bra och sunt och något jag kan stå för även om det är något som jag inte har fattat beslut om.

Anna Wiklands karriär kan bara beskrivas som spikrak. Efter studier i USA och ett par korta anställningar där flyttade hon tillbaka till Sverige. 2006 blev hon försäljningschef på Keybroker, ett ungt företag inom sökannonsering. Sju år senare tog hon över vd-posten och 2014 rekryterades hon till Google. Först som affärsområdeschef och 2016 som Sverigechef.

Jag har alltid haft en fallenhet för att vara ledare

Anna Wikland har med andra ord tillbringat hela sitt yrkesliv i chefspositioner. Ändå har hon aldrig haft som mål att bli chef.

– Det har bara blivit så. Jag har alltid haft en fallenhet för att vara ledare. Så var det redan under skoltiden. Jag spelade handboll och amerikansk fotboll och utsågs alltid till lagkapten.

Ledartalangen kommer ur ett intresse för andra människor – och träning i social kompetens från barnsben.

– Mina föräldrar är väldigt sociala, så jag har en social kompetens i grunden och ett genuint intresse för andra människor.

Anna Wikland skrattar mycket. Pratar högt och snabbt och svarar omedelbart på nästan alla frågor. Drivet och resultatfokuset fanns redan när hon som 24-åring fick sitt första chefsjobb – annat har kommit med åren.

– I dag har jag ett helt annat lugn och en trygghet som kommer med erfarenheten. Nu förstår jag att jag inte behöver kunna allt själv. Att vara ledare handlar om att bygga team med olika kompetenser så att olika människor kompletterar varandra. Nu vågar jag anställa personer som är mycket bättre än vad jag är inom olika områden. Det är grundbulten i mitt ledarskap. Jag är bäst på att få ihop helheten och se vilka personlighetstyper och kompetensområden som blir bäst ihop.

Mindre energi under pandemin

Google är känt för sina speciella kontor. Företaget har inte nöjt sig med kontorsstolar och god ventilation utan satsat på lekfull inredning, basketkorgar, klätterväggar och fotbollsspel, på den senaste tekniken och matsalar där de anställda bjuds på frukost och lunch.

Men sedan mars förra året är kontoren stängda och många anställda saknar sin vanliga arbetsplats. Och är man chef med social talang som en av sina största styrkor blir nackdelarna med hemarbetet extra påtagligt.

– All energi man får av att träffa andra försvinner. Det är en av de största utmaningarna för mig. Att bara leda via skärm under så lång tid gör att man tappar så många dimensioner av ledarskapet. Som att kunna se på någons kroppsspråk att han eller hon mår dåligt eller hur en presentation av en ny strategi landar. Eller att fira saker som går bra och bara ha roligt ihop!

Samtidigt har hemarbetet underlättat vardagen för många. Och även Anna Wikland, som har två barn, har uppskattat delar av det.

– Jag vet att teamen uppskattar att det har varit lite lättare att få till balansen. Det känner jag själv också. Det har varit en ynnest att få mycket mer tid med barnen och att ha det mindre stressigt på morgnarna och när man ska hämta. En annan positiv effekt är att vi har fått till att väldigt många är ute och rör sig mer under dagen.

För Anna Wikland är fysisk aktivitet ett sätt att hantera ett tidvis tufft jobb. Värst är de dagar då hon inte får gjort det hon tänkt eller när hon inte lyckas vara tillräckligt tydlig med vad medarbetarna behöver prioritera.

– Risken blir att arbetet uppfattas som stressigt för att det känns som att vi ska göra för många olika saker. Det är mitt ansvar att skala bort och det är jobbigt de gånger jag känner att jag inte har varit tydlig i det.

Google – drömarbetsplats för många

Att jobba på Google är drömmen för många. Företaget uppmuntrar kreativitet, betalar bra, ligger i digitaliseringens framkant och lockar nationaliteter från hela världen. Samtidigt har Google i USA kritiserats för att ge visstidsanställda sämre villkor än fast anställda – och globalt för att motverka facklig organisering. Någon liknande kritik har inte framförts i Sverige och enligt Anna Wikland har hon en god relation med fackförbunden här. Hon säger också att hon arbetar aktivt för att se till att arbetsbelastningen på medarbetarna inte blir för hög.

– Det kan vara alltifrån regler om att vi inte mejlar efter kontorstid till hur vi ska göra när vi jobbar hemifrån. Om någon har skrivit in ett lunchpass i kalendern så bokar man inte in ett möte då. Det är enkla saker, men sådant som får det att flyta för medarbetarna.

Svårt att rekrytera kvinnor till techbranschen

På Googles Stockholmskontor jobbar personer från 28 länder. Om mångfalden i nationaliteter är god är den desto sämre när det gäller könsfördelningen – åtminstone i de tekniska rollerna. Google har, i likhet med de flesta företag i techbranschen, en bra bit att vandra.

LEDARE: Kvinnor kan IT

– Det börjar i tidig ålder, det är för få tjejer som går tech-utbildningar. Man presenterar inte ämnena, utbildningarna och kurserna på ett sätt som tilltalar tjejer på samma sätt. Och det är så himla synd. Det gäller att prata och visa vilka yrken man kan få och vilka kvinnor som finns i branschen. Vi behöver göra mer för att få en bas med kvinnor som har den kompetens som krävs.

Har du uppfattat yrkeslivet i en mansdominerad bransch som tufft?
– Nej. Men jag vet att det inte är så för alla. Vi är alldeles för få tjejer på toppositioner. Det är otroligt frustrerande och det finns ingen logik i varför det går så långsamt. När jag rekryterar till ledande befattningar får jag betydligt fler ansökningar från män än kvinnor. Därför måste vi och andra företag se till att vi har en bred bas av kandidater.

Det är också viktigt att peppa kvinnor mer, tycker Anna Wikland.

– Senast jag rekryterade till en ledande befattning tackade samtliga män ja till ett första samtal med mig, av kvinnorna gjorde kanske tre av tio det. Resten svarade att de inte var tillräckligt kvalificerade eller att de ville göra klart där de var. Där är det viktigt att uppmuntra kvinnor: ”Ta det här första samtalet, det skadar ju inte!”.

Ytterligare ett sätt att bredda rekryteringsunderlaget är att kompetensutveckla redan yrkesverksamma. Google arbetar med flera projekt, bland annat tillsammans med TCO och Arbetsförmedlingen, för att öka de digitala kunskaperna hos vuxna.

– Bara för att man inte lärde sig programmering tidigt i livet är det verkligen inte för sent. Det är det viktiga just nu: att få fler i olika åldrar som är yrkesverksamma att intressera sig mer för sitt vardagslärande och förstå vikten av att fylla på med ny kunskap och kompetens. Alla branscher påverkas av digitaliseringen.

Stor makt över världens information

Att bidra till ett digitalt samhälle är förstås inte bara ett sätt att bredda rekryteringsbasen. En del av Googles affärsidé är att sälja digitala tjänster och produkter (som videomöten, molntjänster, smarta högtalare och datorer). Men det är söktjänsten – och kanske Youtube – som företaget främst förknippas med.

Vår mission är att organisera all världens information och göra den universellt tillgänglig

Googles makt över den globala informationsspridningen kan knappast underskattas. Emellanåt kritiseras företaget för att försöka styra informationsspridningen. I december stängdes till exempel den högerradikala webb-tv-kanalen Swebbtv av från Youtube. Sändningarna innehöll bland annat kritik mot svensk invandringspolitik och vilseledande information om coronaviruset.


Chefens chef. Sundar Pichai är vd för Google och påverkar arbetsvardagen för över 200 000 anställda världen över.

Anna Wikland själv tonar ner sin betydelse för vilken information som får finnas på Googles tjänster. I rollen som Sverigechef har hon ingen möjlighet att besluta om vilka videor som finns på Youtube.

– Det är en utmaning att förklara vad jag gör i min roll som Sverigechef i förhållande till det som hela Google gör. Men självklart kommer ett stort ansvar med vår storlek. Vår mission är att organisera all världens information och göra den universellt tillgänglig och användbar. Vi vill inte bidra till att sprida felaktig information. Förra året tog Google till exempel ner en halv miljon videoklipp från Youtube om covid. De handlade till exempel om olika typer av hittepå-botemedel och därför bröt de mot riktlinjerna för vad som får finnas där.

Hur kontorslivet kommer att se ut efter pandemin är det ingen som vet. Flera undersökningar har visat att tjänstemän trivs rätt bra med att jobba hemifrån – åtminstone ibland. Redan nu har exempelvis Spotify bestämt att de anställda som vill fortsätta tillbringa det mesta av arbetstiden i hemmet får göra det.

Hur Google ska göra är inte bestämt – och beslutet fattas inte av Anna Wikland. Hon hoppas på någon slags hybridmodell.

– Vi har haft stor frihet även innan, så det blir nog ett antal dagar hemma och ett antal dagar på kontoret. Men jag saknar verkligen kontoret, alla kollegor och det fysiska mötet så jag kommer helt säkert att tillbringa det mesta av min tid på kontoret.

 

Så googlar Googlechefen


Programmet “Google for Startups” hjälper nystartade företag att nå framgång. Foto: Karl Nordlund 

Hur intresserad är du av tech?
– Mer och mer. Det finns så mycket roligt man kan göra med teknik. Men det är också fascinerande att den kan användas för att lösa stora problem. Exempelvis användandet av AI för att upptäcka bröstcancer tidigt.

Vilken är Googles roligaste produkt?
– Hemma har vi väldigt roligt med röstassistenten. Den kan släcka lampor, läsa upp min dag medan jag gör frukost och berätta vilket väder det ska bli.

Vad ser du mest på Youtube?
– Sportklipp. Dels stora historiska sportögonblick när jag vill få lite goosebumps, dels extremskidåkning. Vi älskar att åka skidor.

Vad googlade du senast?
– Jag tor att det var täckbyxor till min son. Under pandemin har intresset för online shopping ökat med hela 200 procent. Så vikten för företag att hänga med i det här är verkligen jättestor.

Vad googlar du oftast?
– Det är nog produkter jag ska handla.

Hur ofta googlar du ditt eget namn?
– Någon gång ibland.

Vad saknar du mest från tiden i USA?
– Vädret i Sunny California. Och den öppenhet människor har där. Jag älskar den! Jag trivdes jättebra i USA, men just nu passar det inte så bra att flytta dit. Men man ska aldrig säga aldrig.

Vilket var förra årets mest googlade recept?
– Antingen surdegsbröd eller någon sådan där nyttig kombucha-dryck. Var det handsprit? Såklart att det var!

Händer det att du låter bli att googla något för att du inte vill att Google ska veta att du är intresserad av just det?
– Haha, nej det gör det inte.

Anna Wikland Sverigechef på Google

Ålder: 39 år. 
Bor: På Lidingö i Stockholm.
Familj: Maken Mathias och två söner, 6 respektive 9 år.
Gör: Sverigechef på Google.
Fritidsintressen: Åka skidor, spela golf, träna, umgås med vänner.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Gänget bakom Sveriges medaljer i friidrott

I tv-rutan ser vi kända atleter som diskuskastaren Daniel Ståhl och stavhopparen Arman Duplantis. Men bakom framgångarna finns ett gäng som har planerat varje steg fram till guldet.
Lina Björk Publicerad 7 juni 2024, kl 06:06
Koordinatorn Petra Ericson och Sportchefen Dejan Mirkovic i Friidrottsförbundets materialrum, där bland annat landslagskläder till mästerskapen finns. Foto: Karl Nordlund/Beate Oma Dahle/DECA Bild

En spänd förväntan låg i luften. Förberedelserna var klara, väskorna packade och anmälningarna inskickade. Den 18:e upplagan av världsmästerskapen i friidrott skulle avgöras på Hayward Field, i Eugene, USA. En lång resa, men värd mödan om det kunde bärgas medaljer och sättas nya rekord.

Efter passkontrollen på Arlanda kom beskedet: Flygbolaget SAS gick ut i strejk. Majoriteten av landslagstruppen var bokade med bolaget. Plötsligt kunde ingen resa.

– Hela första dygnet gick till att boka om alla flygbiljetter. Det var inte direkt den uppladdningen vi ville ha, säger Dejan Mirkovic, som är sportchef på Svenska friidrottsförbundet.

För personalen på Elit- och landslagsavdelningen på Friidrottsförbundet handlar allt om uppladdning. Eller rättare sagt, förberedelser inför tävlingar och mästerskap. Bakom idrottarnas prestationer på arenan ligger månader av planering. Kläder ska skickas ut, anmälningar till tävlingar ska göras, passbilder ska tas.

Friidrottsförbundets koordinator

Men även om minutiös planering har gjorts kan saker inträffa i sista sekund. Mästerskapet i Eugene är ett exempel på det. Och bakom en stor del av administrationen står Friidrottsförbundets koordinator och Team Manager, Petra Ericson.

Petra Ericson

– Det är väldigt kul att vara så nära kärnan av elitidrotten som jag är i min roll. Arbetsuppgifterna varierar och det är många timmar framför Excelfilerna. Att vara noggrann är ett måste. När vi ska åka i väg på ett mästerskap gör jag allt administrativt planerande, som resor, boende, ekonomi, ser till att alla har kläder att tävla i, har kontakt med dem som organiserar en tävlingen om allt praktiskt, säger hon.

Det är ett pussel. Friidrottslandslaget är inte som fotbollslandslaget, som åker i samlad trupp till ett mästerskap. Någon ska tävla första dagen, en annan sista. Vissa har höghöjdsträning innan och ska acklimatisera sig. 
 

Långa dagar på mästerskap

Årshjulet med tävlingar sträcker sig från januari till december med en topp under sommaren. Det är inomhustävlingar och långlopp. Arenagalor och Olympiad. Man skulle kunna tro att de stora tävlingarna kräver mer jobb för kanslipersonalen än de små, men så är det inte riktigt. I sommar går OS i friidrott av stapeln i Paris. Inför tävlingarna är det såklart en del att hålla reda på, men när det är dags att taxa ut flygplanet så tar Sveriges olympiska kommitté, SOK, över.

Dejan Mirkovic

– Det är det största idrottsliga evenemanget. Men maskineriet kring SOK är välsmort. Då tar det oss mycket mer tid att anordna nordiska mästerskapen, där 100 personer ska tas ut, säger Dejan Mirkovic.

Väl på plats är det långa dagar. Ofta är det uppstigning innan 06, sedan fortsätter dagen med försökspass, träningspass, lagsamlingar, pressträffar och bussresor. Det är inte ovanligt att middagen inmundigas först vid midnatt. Och förutom de praktiska åtagandena ska landslaget hållas ihop, ett gäng individualister ska samarbeta som ett lag.

Måste idrottarna gilla varandra?

– Nej, alla måste inte tycka om varandra. Men en grupp blir starkare om personer känner gemenskap, skapar en vi-känsla, säger Dejan Mirkovic.

Den känslan brukar dyka upp vid gemensamma ”lägereldar” som pingisbordet, massagerummet och poolområdet. Under ett år är närmare 350 personer runt om i världen och tävlar i landslagströjan. Alla vill bli sedda.

– Att få tiden att räcka till alla är den största utmaningen för mig. Jag vill såklart ge alla de bästa försättningarna för att prestera på högsta nivå, säger Petra Ericson.


Världsläget en ny faktor att ta hänsyn till

Nervositet och skador är två parametrar som gänget på friidrottsförbundet alltid måste ta hänsyn till vid tävlingar. Ibland händer det allvarligare saker som dopning och fusk. Men på senare tid har förbundet även behövt förhålla sig till en ny faktor: världsläget.

Under världsmästerskapen i Turkiet hade det bränts koraner i Sverige och stämningen var laddad. Några veckor senare gick ett terrängmästerskap av stapeln i Bryssel där två svenska fotbollssupportrar nyligen skjutits till döds. Friidrottsförbundet fick ha med i beräkningarna att svenskar kunde vara måltavlor utomlands, framför allt svenskar i landslagströjor. Då fick en säkerhetschef följa med på resan.

Samma år anordnades juniormästerskapen i Jerusalem. Ett land vars historia har kantats av konflikter och krig. Oroliga föräldrar hörde av sig och undrade, var deras barn säkra?

– Det är en styrelsefråga om man kan åka på ett mästerskap eller inte. Vi följer Utrikesdepartementets rekommendationer kring säkerhet och annat. På vissa tävlingar har deltagarna till exempel inte fått gå utanför tävlingsområdet själva, säger Dejan Mirkovic.

Tre personer gratulerar diskuskastaren Daniel Ståhl till guldet
Diskuskastaren Daniel Ståhl gratuleras efter ännu ett guld.

Friidrottsförbundet har sitt fysiska kontor i Hammarby sjöstad, med Orienteringsförbundet och Simförbundet som närmaste grannar. Men den som kommer på ett spontanbesök får ofta vända om i dörren. Det är ovanligt att de anställda på Elit- och landslagsavdelningen är där samtidigt.

Förbundskaptenen Kajsa Bergqvist utgår från sitt hemmakontor.  Och flera av de anställda har många resdagar per år. Störst chans är det att träffa koordinatorn Petra Ericsson och sportchefen Dejan Mircovic, i strumplästen med en kaffekopp i handen.

– Det är klart att det är en utmaning att vi sitter på olika ställen, men vi har mycket kontakt, både digitalt och via telefon så det mesta går att lösa, säger han.

 

Friidrottsförbundet utvecklas

Svenska Friidrottsförbundet har gått igenom en många utvecklingsfaser på senare år. Exempelvis har parafriidrotten flyttat in år 2022, vilket innebär att man nu ansvarar över utvecklingen av sporten för personer med funktionsnedsättning, elitsatsningar och landslag. Även Gångförbundet har sedan en tid valt att slå sina påsar ihop med Friidrottsförbundet.

På frågan om hur svensk friidrott mår i dag är alla rörande överens – den frodas och blommar. Vi har storstjärnor som tar medaljer och nya kullar på ingång. Däremot finns det utmaningar, exempelvis att fylla arenor när det går lika lätt att sitta framför tv:n med en chipspåse.

– Friidrotten kommer alltid att utvecklas och det måste vi räkna med. Men det gläder mig att intresset är så stort över generationsgränserna, säger Dejan Mircovic. 

Han får medhåll av Petra Ericsson.

– Det finns så mycket att se fram emot, både i när- och framtid: OS i augusti, Finnkampen som firar 100-årsjubileum nästa år. Och alla nya talanger som får chansen att sätta på sig landslagskläderna för första gången i livet. Det är stort.