Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Googlechefen vill få tjejer att satsa på teknik

Googles Sverigechef Anna Wikland är en av näringslivets mäktigaste ledare och kämpar hårt för att locka fler tjejer att satsa på teknik. För precis som många andra techföretag har Google svårt att rekrytera kvinnor: ”Det finns ingen logik i att det går så långsamt.”
David Österberg Publicerad
Karl Nordlund
Efter 15 år som chef vet Anna Wikland att ledarens främsta uppgift är att bygga starka lag – även om hon ibland får finna sig i att vissa beslut fattas på Googles kontor i USA. Karl Nordlund

Anna Wikland är högsta chefen för Google i Sverige. Där arbetar över 400 personer. Hon fattar beslut som kan påverka alla som äger en dator. Flera år i rad har hon utsetts till en av näringslivets mäktigaste kvinnor.

Och ändå: för den som arbetar för ett multinationellt företag är makten aldrig total. När Anna Wikland vill ta sig in på sitt kontor för att bli fotograferad av Chef & Karriär (Kollegas systertidning för Unionens chefsmedlemmar) blir det tydligt att en del beslut fattas någon annanstans. Google har bestämt att samtliga kontor över hela världen ska hållas stängda.

Men att det skulle vara jobbigt att vara chef i ett företag där många beslut fattas i USA vill Anna Wikland inte gå med på.

– Det är klart att det hade varit skönt om jag hade kunnat förklara hur reglerna kring pandemin ser ut i Sverige så att vi hade kunnat vara på kontoret och ta bilder, men samtidigt respekterar jag reglerna just eftersom vi är ett multinationellt bolag med kontor på så många olika ställen.

Vissa beslut måste fattas globalt, det hade inte fungerat annars, menar hon.

– Det gäller till exempel policybeslut kring vilken typ av information som ska finnas på Google eller Youtube. Däremot har jag absolut en möjlighet att anpassa en strategi så att den fungerar lokalt i Sverige. För mig är det viktigast att känna att det vi gör är bra och sunt och något jag kan stå för även om det är något som jag inte har fattat beslut om.

Anna Wiklands karriär kan bara beskrivas som spikrak. Efter studier i USA och ett par korta anställningar där flyttade hon tillbaka till Sverige. 2006 blev hon försäljningschef på Keybroker, ett ungt företag inom sökannonsering. Sju år senare tog hon över vd-posten och 2014 rekryterades hon till Google. Först som affärsområdeschef och 2016 som Sverigechef.

Jag har alltid haft en fallenhet för att vara ledare

Anna Wikland har med andra ord tillbringat hela sitt yrkesliv i chefspositioner. Ändå har hon aldrig haft som mål att bli chef.

– Det har bara blivit så. Jag har alltid haft en fallenhet för att vara ledare. Så var det redan under skoltiden. Jag spelade handboll och amerikansk fotboll och utsågs alltid till lagkapten.

Ledartalangen kommer ur ett intresse för andra människor – och träning i social kompetens från barnsben.

– Mina föräldrar är väldigt sociala, så jag har en social kompetens i grunden och ett genuint intresse för andra människor.

Anna Wikland skrattar mycket. Pratar högt och snabbt och svarar omedelbart på nästan alla frågor. Drivet och resultatfokuset fanns redan när hon som 24-åring fick sitt första chefsjobb – annat har kommit med åren.

– I dag har jag ett helt annat lugn och en trygghet som kommer med erfarenheten. Nu förstår jag att jag inte behöver kunna allt själv. Att vara ledare handlar om att bygga team med olika kompetenser så att olika människor kompletterar varandra. Nu vågar jag anställa personer som är mycket bättre än vad jag är inom olika områden. Det är grundbulten i mitt ledarskap. Jag är bäst på att få ihop helheten och se vilka personlighetstyper och kompetensområden som blir bäst ihop.

Mindre energi under pandemin

Google är känt för sina speciella kontor. Företaget har inte nöjt sig med kontorsstolar och god ventilation utan satsat på lekfull inredning, basketkorgar, klätterväggar och fotbollsspel, på den senaste tekniken och matsalar där de anställda bjuds på frukost och lunch.

Men sedan mars förra året är kontoren stängda och många anställda saknar sin vanliga arbetsplats. Och är man chef med social talang som en av sina största styrkor blir nackdelarna med hemarbetet extra påtagligt.

– All energi man får av att träffa andra försvinner. Det är en av de största utmaningarna för mig. Att bara leda via skärm under så lång tid gör att man tappar så många dimensioner av ledarskapet. Som att kunna se på någons kroppsspråk att han eller hon mår dåligt eller hur en presentation av en ny strategi landar. Eller att fira saker som går bra och bara ha roligt ihop!

Samtidigt har hemarbetet underlättat vardagen för många. Och även Anna Wikland, som har två barn, har uppskattat delar av det.

– Jag vet att teamen uppskattar att det har varit lite lättare att få till balansen. Det känner jag själv också. Det har varit en ynnest att få mycket mer tid med barnen och att ha det mindre stressigt på morgnarna och när man ska hämta. En annan positiv effekt är att vi har fått till att väldigt många är ute och rör sig mer under dagen.

För Anna Wikland är fysisk aktivitet ett sätt att hantera ett tidvis tufft jobb. Värst är de dagar då hon inte får gjort det hon tänkt eller när hon inte lyckas vara tillräckligt tydlig med vad medarbetarna behöver prioritera.

– Risken blir att arbetet uppfattas som stressigt för att det känns som att vi ska göra för många olika saker. Det är mitt ansvar att skala bort och det är jobbigt de gånger jag känner att jag inte har varit tydlig i det.

Google – drömarbetsplats för många

Att jobba på Google är drömmen för många. Företaget uppmuntrar kreativitet, betalar bra, ligger i digitaliseringens framkant och lockar nationaliteter från hela världen. Samtidigt har Google i USA kritiserats för att ge visstidsanställda sämre villkor än fast anställda – och globalt för att motverka facklig organisering. Någon liknande kritik har inte framförts i Sverige och enligt Anna Wikland har hon en god relation med fackförbunden här. Hon säger också att hon arbetar aktivt för att se till att arbetsbelastningen på medarbetarna inte blir för hög.

– Det kan vara alltifrån regler om att vi inte mejlar efter kontorstid till hur vi ska göra när vi jobbar hemifrån. Om någon har skrivit in ett lunchpass i kalendern så bokar man inte in ett möte då. Det är enkla saker, men sådant som får det att flyta för medarbetarna.

Svårt att rekrytera kvinnor till techbranschen

På Googles Stockholmskontor jobbar personer från 28 länder. Om mångfalden i nationaliteter är god är den desto sämre när det gäller könsfördelningen – åtminstone i de tekniska rollerna. Google har, i likhet med de flesta företag i techbranschen, en bra bit att vandra.

LEDARE: Kvinnor kan IT

– Det börjar i tidig ålder, det är för få tjejer som går tech-utbildningar. Man presenterar inte ämnena, utbildningarna och kurserna på ett sätt som tilltalar tjejer på samma sätt. Och det är så himla synd. Det gäller att prata och visa vilka yrken man kan få och vilka kvinnor som finns i branschen. Vi behöver göra mer för att få en bas med kvinnor som har den kompetens som krävs.

Har du uppfattat yrkeslivet i en mansdominerad bransch som tufft?
– Nej. Men jag vet att det inte är så för alla. Vi är alldeles för få tjejer på toppositioner. Det är otroligt frustrerande och det finns ingen logik i varför det går så långsamt. När jag rekryterar till ledande befattningar får jag betydligt fler ansökningar från män än kvinnor. Därför måste vi och andra företag se till att vi har en bred bas av kandidater.

Det är också viktigt att peppa kvinnor mer, tycker Anna Wikland.

– Senast jag rekryterade till en ledande befattning tackade samtliga män ja till ett första samtal med mig, av kvinnorna gjorde kanske tre av tio det. Resten svarade att de inte var tillräckligt kvalificerade eller att de ville göra klart där de var. Där är det viktigt att uppmuntra kvinnor: ”Ta det här första samtalet, det skadar ju inte!”.

Ytterligare ett sätt att bredda rekryteringsunderlaget är att kompetensutveckla redan yrkesverksamma. Google arbetar med flera projekt, bland annat tillsammans med TCO och Arbetsförmedlingen, för att öka de digitala kunskaperna hos vuxna.

– Bara för att man inte lärde sig programmering tidigt i livet är det verkligen inte för sent. Det är det viktiga just nu: att få fler i olika åldrar som är yrkesverksamma att intressera sig mer för sitt vardagslärande och förstå vikten av att fylla på med ny kunskap och kompetens. Alla branscher påverkas av digitaliseringen.

Stor makt över världens information

Att bidra till ett digitalt samhälle är förstås inte bara ett sätt att bredda rekryteringsbasen. En del av Googles affärsidé är att sälja digitala tjänster och produkter (som videomöten, molntjänster, smarta högtalare och datorer). Men det är söktjänsten – och kanske Youtube – som företaget främst förknippas med.

Vår mission är att organisera all världens information och göra den universellt tillgänglig

Googles makt över den globala informationsspridningen kan knappast underskattas. Emellanåt kritiseras företaget för att försöka styra informationsspridningen. I december stängdes till exempel den högerradikala webb-tv-kanalen Swebbtv av från Youtube. Sändningarna innehöll bland annat kritik mot svensk invandringspolitik och vilseledande information om coronaviruset.


Chefens chef. Sundar Pichai är vd för Google och påverkar arbetsvardagen för över 200 000 anställda världen över.

Anna Wikland själv tonar ner sin betydelse för vilken information som får finnas på Googles tjänster. I rollen som Sverigechef har hon ingen möjlighet att besluta om vilka videor som finns på Youtube.

– Det är en utmaning att förklara vad jag gör i min roll som Sverigechef i förhållande till det som hela Google gör. Men självklart kommer ett stort ansvar med vår storlek. Vår mission är att organisera all världens information och göra den universellt tillgänglig och användbar. Vi vill inte bidra till att sprida felaktig information. Förra året tog Google till exempel ner en halv miljon videoklipp från Youtube om covid. De handlade till exempel om olika typer av hittepå-botemedel och därför bröt de mot riktlinjerna för vad som får finnas där.

Hur kontorslivet kommer att se ut efter pandemin är det ingen som vet. Flera undersökningar har visat att tjänstemän trivs rätt bra med att jobba hemifrån – åtminstone ibland. Redan nu har exempelvis Spotify bestämt att de anställda som vill fortsätta tillbringa det mesta av arbetstiden i hemmet får göra det.

Hur Google ska göra är inte bestämt – och beslutet fattas inte av Anna Wikland. Hon hoppas på någon slags hybridmodell.

– Vi har haft stor frihet även innan, så det blir nog ett antal dagar hemma och ett antal dagar på kontoret. Men jag saknar verkligen kontoret, alla kollegor och det fysiska mötet så jag kommer helt säkert att tillbringa det mesta av min tid på kontoret.

 

Så googlar Googlechefen


Programmet “Google for Startups” hjälper nystartade företag att nå framgång. Foto: Karl Nordlund 

Hur intresserad är du av tech?
– Mer och mer. Det finns så mycket roligt man kan göra med teknik. Men det är också fascinerande att den kan användas för att lösa stora problem. Exempelvis användandet av AI för att upptäcka bröstcancer tidigt.

Vilken är Googles roligaste produkt?
– Hemma har vi väldigt roligt med röstassistenten. Den kan släcka lampor, läsa upp min dag medan jag gör frukost och berätta vilket väder det ska bli.

Vad ser du mest på Youtube?
– Sportklipp. Dels stora historiska sportögonblick när jag vill få lite goosebumps, dels extremskidåkning. Vi älskar att åka skidor.

Vad googlade du senast?
– Jag tor att det var täckbyxor till min son. Under pandemin har intresset för online shopping ökat med hela 200 procent. Så vikten för företag att hänga med i det här är verkligen jättestor.

Vad googlar du oftast?
– Det är nog produkter jag ska handla.

Hur ofta googlar du ditt eget namn?
– Någon gång ibland.

Vad saknar du mest från tiden i USA?
– Vädret i Sunny California. Och den öppenhet människor har där. Jag älskar den! Jag trivdes jättebra i USA, men just nu passar det inte så bra att flytta dit. Men man ska aldrig säga aldrig.

Vilket var förra årets mest googlade recept?
– Antingen surdegsbröd eller någon sådan där nyttig kombucha-dryck. Var det handsprit? Såklart att det var!

Händer det att du låter bli att googla något för att du inte vill att Google ska veta att du är intresserad av just det?
– Haha, nej det gör det inte.

Anna Wikland Sverigechef på Google

Ålder: 39 år. 
Bor: På Lidingö i Stockholm.
Familj: Maken Mathias och två söner, 6 respektive 9 år.
Gör: Sverigechef på Google.
Fritidsintressen: Åka skidor, spela golf, träna, umgås med vänner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Hon ska ta rymden in i framtiden

När Charlotta Sund fick frågan om att leda Svenska Rymdaktiebolaget kunde hon bara inte tacka nej. Trots att hon var nervös som om hon varit 19.
– Jag är orädd och bra på att säga ja.
David Österberg Publicerad 11 juni 2025, kl 06:00
Som ung drömde Charlotta Sund aldrig om toppjobben. Längtan efter utmaningar och nyfikenhet har tagit henne dit ändå. Foto: Karl Norldund.

Artikeln sammanfattad:


Ledarskap i rymdindustrin: Charlotta Sund är vd för SSC och leder satsningen på att skjuta upp satelliter från Esrange – en tekniskt och ekonomiskt krävande uppgift i en växande bransch.

Fyra verksamhetsområden: SSC arbetar med forskning (raketer/ballonger), satellitkommunikation (största intäktskällan), konsulttjänster och framtida satellituppskjutningar.

Empatiskt och resultatinriktat ledarskap: Sund kombinerar tekniskt intresse med krav på lönsamhet och betonar vikten av empati och balans i ledarskapet.

 

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Någon hög chef tänkte hon inte bli. Gruppchef, kanske. På sin höjd.

Nej, Charlotta Sund ville göra mer än att jobba: skaffa många barn, ha roligt, resa, läsa böcker, åka skidor. Fast samtidigt ta jobbet på allvar, såklart.

– Jag är fostrad i att man ska göra rätt för sig. Både min syster och jag fick lära oss att klara oss själva. Att inte vara beroende av en man för sin försörjning. Och jag har alltid varit väldigt ambitiös och inte sett några begränsningar i livet. Men jag har samtidigt haft en ganska avslappnad inställning till karriären och drivits mer av nyfikenhet än av drömmen om toppjobb.

På 80-talet lämnade hon Sävedalen och Partille för att plugga till civilingenjör i Linköping (där hon för övrigt träffade den man hon fortfarande är gift med). Efter examen fick hon jobb på Ericsson och strax innan hon fyllde 30 fick hon sin första chefstjänst.

– Jag blev tillfrågad och tackade ja. Så har det nästan alltid varit för mig; jag har knappt sökt några jobb. Jag har fått frågan och sagt ”ja, jag prövar”. Jag har varit orädd.

Blev uppringd av en headhunter

Det skulle bli många år på Ericsson. Charlotta Sund jobbade mycket internationellt och chefade på amerikanska, asiatiska, nordiska och europeiska avdelningar. En period jobbade hon mycket med Ryssland och Ukraina med ständiga resor utanför Sverige.

Först efter 26 år – då satt hon i ledningsgruppen för Ericsson – lämnade hon telekombolaget för att bli vd och koncernchef på Tekniska Verken i Linköping. Där stannade hon i fem år innan hon sa upp sig efter ett samtal om rymden.

– Jag blev uppringd av en headhunter. Jag trivdes extremt gott i Linköping och tycker att det är väldigt spännande med energifrågor. Men när headhuntern ringde och började prata om rymden, så gick det inte – ingenjör som man är – att säga nej. Det här teknikområdet verkade så väldigt spännande.

Charlotta Sund pratar välvårdad göteborgska, trots många år på ostkusten. Orden kommer snabbt och hon skrattar mycket och kryddar gärna meningarna med en del engelska – en följd av många år i internationella sammanhang. Självförtroendet är gott efter att ha klarat tuffa utmaningar i ett långt arbetsliv. 

Men när hon skulle kliva på vd-stolen i Swedish Space Corporation, SSC, kom ändå nervositeten. 

– Det är inte så mycket tid till att läsa på när du börjar ett nytt vd-jobb. Du lär dig as you go along, skulle jag vilja säga. Och då går du såklart på vissa minor. Och du blir lika nervös som du blev när du var 19 år. Så du måste steppa upp. Du kan inte bli complacent (nöjd, självbelåten), det funkar inte här. Det kan vara jobbigt, men är också väldigt kul och utmanande.

Ska skjuta upp satelliter från Kiruna

Huvudkontoret i Solna, där Charlotta Sund tillbringar den största delen av sin arbetstid, ser ut som de flesta andra kontor. Men då och då reser hon till rymdbasen Esrange som är en betydligt mer spännande plats och själva hjärtat i bolaget.

SSC:s verksamhet är uppdelad i fyra områden: raketer och ballonger för forskning, markstationer för satellitkommunikation, expertkompetens till rymdmissioner och – inom kort – uppskjutning av satelliter.

– Forskningssidan är kärnan, där vår verksamhet på Esrange började på 60-talet. I samarbete med exempelvis universitet, NASA och ESA (den amerikanska och den europeiska rymdorganisationen) skjuter vi upp sondraketer och ballonger. Med hjälp av dem kan forskare göra olika experiment i en miljö utan gravitation. Forskningen genomsyrar vår kultur: här gör vi något gott, här tar vi mänskligheten vidare.

Satellitkommunikation största intäkten

Största intäkterna kommer från SSC:s verksamhet för satellitkommunikation. Sådana finns på Esrange men också på platser i bland annat Chile, Australien, USA och Kanada. Stationerna plockar ner data och kommunikation från rymden och skickar kommandon till farkoster. Nyligen användes markstationerna när amerikanska Firefly Aerospace landade på månen för att göra experiment. Den typen av uppdrag följer Charlotta Sund i realtid.

– Det är nervkittlande! Allt måste fungera och ett sådant uppdrag innehåller flera kritiska moment. Först uppskjutning, sedan landningen och därefter förbindelsen så att man får data.

Det tredje området är en konsultverksamhet. Medarbetare i flera europeiska länder jobbar tillsammans med de stora institutionerna i olika rymdmissioner.

Sist, men inte minst, jobbar SSC för att kunna skjuta upp satelliter från Esrange.

– Vi är lite svävande på när det kommer att ske. Det är ett avancerat teknikprojekt och just nu vågar jag inte lova något. Det kostar väldigt mycket pengar och vi behöver ha våra finanser under kontroll. Vi är ett ganska litet bolag och därför behöver vi se över hur mycket resurser vi kan ösa in i det här.

”Rymden är en boomande industri”

Pengarna, ja. SSC är ett statligt bolag. Nyligen fick de – liksom andra statliga bolag – krav på sig att vara lönsamma. Det var också en av anledningarna att just Charlotta Sund, erkänt duktig på att jobba med lönsamhet, fick jobbet som vd.

– Utan det kravet hade jag aldrig tackat ja till det här jobbet, för jag är så fostrad i att det ska finnas lönsamhet i ett bolag. Det betyder inte att bolaget har drivits på ett felaktigt sätt innan, men det har haft en annan styrning. Rymden har heller inte varit en så boomande industri som den är i dag. Tidigare var verksamheten enbart forskningsorienterad, men drivs nu även av kommersiella krafter. Det gäller inte bara SSC utan det gäller globalt.

Men pengar att tjäna finns, det är Charlotta Sund övertygad om.

– Och jag brukar säga att vi får mer frihet om vi tjänar pengar. Då kan vi satsa på nya, spännande projekt. Om vi inte tjänar några pengar blir det jättejobbigt. Det försöker jag prata mycket om.

Tycker folk att det är jobbigt?

– Det tror jag inte. Men de kanske inte tycker att det är så intressant. Det är intressantare att prata om nästa rymdmission eller nya tekniska lösningar än att prata om marginaler eller om vi kan leverera ett projekt i tid. Men vi behöver göra både och. Men alla behöver ju inte göra allt, vi är ett team.

Lär sig om rymden på ledig tid

Charlotta Sund beskriver medarbetarna som ”extremt engagerade”. Det är, förstås, enbart en fördel för en vd. Men det gäller samtidigt att medarbetarna lägger sin energi och entusiasm på rätt ställen.

– Ibland känns det som att jag är den tråkiga i rummet. Att jag alltid är den som frågar ”Hur lönsamt är det?”. Det är en ny ledarskapsutmaning för mig, jämfört med tidigare arbetsplatser. Jag trodde nog att jag skulle jobba mer med att lära mig saker om rymden, men har ägnat väldigt mycket tid åt intern effektivitet. På min lediga tid får jag se till att lära mig mer om rymden.

Nej, ledig tid är inte så mycket ledig tid för Charlotta Sund. Så har det nästan alltid varit – och hon har varit beredd att betala priset för det.

– Det är alltid något som går i huvudet på mig. Det inskränker ganska mycket på mitt privatliv. Har man min läggning kan allt alltid bli lite bättre, det finns inga begränsningar. Då gäller det att ibland säga till sig själv att nu räcker det, det här är tillräckligt bra.

Andra gånger gäller det att ha förståelse för att medarbetarna inte alltid presterar på topp.

– Som ledare måste man vara ödmjuk och det är något jag har lärt mig under åren. Jag har större förståelse för andra människor nu än jag hade när jag blev chef första gången. Jag förstår att saker händer i livet som påverkar en. Man kan bli sjuk, man kan ha svårigheter med sina barn, saker händer i ens relationer, föräldrar går bort. Jag var runt 30 år när jag blev chef första gången och då var min livserfarenhet mer begränsad. 

Kan alla lära sig att bli en bra chef?

– Ja. Men man behöver en empatisk grund. Det är viktigt att ha med den empatiska biten, även när det är tufft. På Ericsson sa jag upp folk varje år. Men kan man avsluta med någon och ha en relation efteråt, kanske till och med vara referent, då har man lyckats ta med sig sitt empatiska jag.

SSC har 750 anställda, utspridda över Sverige och världen. När alla jobbar tillsammans med en tydlig vision är det roligast att vara chef, tycker Charlotta Sund.

– När vi kan komplettera varandra. När tekniker med spetskompetens kan arbeta tillsammans med medarbetare som vet hur man driver projekt och har koll på ekonomin. När vi har jobbat länge med ett nytt projekt eller nytt system och gör det tillsammans. Jag gillar inte soloprestationer eller ”hjältar” inom organisationen. Alla behövs och min uppgift är se till att grupperna fungerar bra.

Hur gör du det?

– Ibland handlar det om att lösa konflikter, att se att en konflikt är på väg att uppstå och få ihop medarbetarna igen. Att ibland gå in och detaljstyra och ibland lätta från rummet. Att vara tydlig med vart vi ska. Det handlar mycket om att anpassa ledarskapet utifrån gruppen och medarbetarna. Att ge tydlig återkoppling och ha bra dialog med sina medarbetare. Och att fira segrar. Både på grupp- och individnivå. Men det behöver jag bli bättre på.

Kan du fira egna framgångar?

– Jag är nästan alltid inne i nästa grej. När något har löst sig börjar jag direkt fundera över vad som inte fungerar. Men det är bra att tvinga sig själv att tänka på det som gick bra, trots att man kanske har haft en riktig skitdag. Det tar jag med mig ibland.

Är det en del av din framgång, att du aldrig har varit riktigt nöjd?

– Det låter ju hemskt, som att jag har haft ett tråkigt liv. Jag tycker att jag har haft ett roligt liv. Jag tror snarare att det handlar om att jag har sagt ja. Många som har varit i min situation; tre barn ganska tätt och en man som har jobbat mycket, har varit försiktigare i arbetslivet trots att jag har upplevt dem som mycket smartare och duktigare än vad jag har varit. Men jag har sagt ja och varit orädd.

Charlotta Sund, Vd för det statliga Svenska Rymdaktiebolaget, eller SSC (Swedish Space Corporation).
Charlotta Sund har jobbat med tusentals människor genom åren, men medarbetarna på SSC är de mest engagerade. Foto: Karl Nordlund.

Hade gärna varit trädgårdsmästare

Namn: Charlotta Sund

Gör: Vd för SSC.

Okänd sida: Älskar trädgårdar. "Om jag inte hade blivit civilingenjör hade jag blivit trädgårdsmästare."