Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Googlechefen vill få tjejer att satsa på teknik

Googles Sverigechef Anna Wikland är en av näringslivets mäktigaste ledare och kämpar hårt för att locka fler tjejer att satsa på teknik. För precis som många andra techföretag har Google svårt att rekrytera kvinnor: ”Det finns ingen logik i att det går så långsamt.”
David Österberg Publicerad
Karl Nordlund
Efter 15 år som chef vet Anna Wikland att ledarens främsta uppgift är att bygga starka lag – även om hon ibland får finna sig i att vissa beslut fattas på Googles kontor i USA. Karl Nordlund

Anna Wikland är högsta chefen för Google i Sverige. Där arbetar över 400 personer. Hon fattar beslut som kan påverka alla som äger en dator. Flera år i rad har hon utsetts till en av näringslivets mäktigaste kvinnor.

Och ändå: för den som arbetar för ett multinationellt företag är makten aldrig total. När Anna Wikland vill ta sig in på sitt kontor för att bli fotograferad av Chef & Karriär (Kollegas systertidning för Unionens chefsmedlemmar) blir det tydligt att en del beslut fattas någon annanstans. Google har bestämt att samtliga kontor över hela världen ska hållas stängda.

Men att det skulle vara jobbigt att vara chef i ett företag där många beslut fattas i USA vill Anna Wikland inte gå med på.

– Det är klart att det hade varit skönt om jag hade kunnat förklara hur reglerna kring pandemin ser ut i Sverige så att vi hade kunnat vara på kontoret och ta bilder, men samtidigt respekterar jag reglerna just eftersom vi är ett multinationellt bolag med kontor på så många olika ställen.

Vissa beslut måste fattas globalt, det hade inte fungerat annars, menar hon.

– Det gäller till exempel policybeslut kring vilken typ av information som ska finnas på Google eller Youtube. Däremot har jag absolut en möjlighet att anpassa en strategi så att den fungerar lokalt i Sverige. För mig är det viktigast att känna att det vi gör är bra och sunt och något jag kan stå för även om det är något som jag inte har fattat beslut om.

Anna Wiklands karriär kan bara beskrivas som spikrak. Efter studier i USA och ett par korta anställningar där flyttade hon tillbaka till Sverige. 2006 blev hon försäljningschef på Keybroker, ett ungt företag inom sökannonsering. Sju år senare tog hon över vd-posten och 2014 rekryterades hon till Google. Först som affärsområdeschef och 2016 som Sverigechef.

Jag har alltid haft en fallenhet för att vara ledare

Anna Wikland har med andra ord tillbringat hela sitt yrkesliv i chefspositioner. Ändå har hon aldrig haft som mål att bli chef.

– Det har bara blivit så. Jag har alltid haft en fallenhet för att vara ledare. Så var det redan under skoltiden. Jag spelade handboll och amerikansk fotboll och utsågs alltid till lagkapten.

Ledartalangen kommer ur ett intresse för andra människor – och träning i social kompetens från barnsben.

– Mina föräldrar är väldigt sociala, så jag har en social kompetens i grunden och ett genuint intresse för andra människor.

Anna Wikland skrattar mycket. Pratar högt och snabbt och svarar omedelbart på nästan alla frågor. Drivet och resultatfokuset fanns redan när hon som 24-åring fick sitt första chefsjobb – annat har kommit med åren.

– I dag har jag ett helt annat lugn och en trygghet som kommer med erfarenheten. Nu förstår jag att jag inte behöver kunna allt själv. Att vara ledare handlar om att bygga team med olika kompetenser så att olika människor kompletterar varandra. Nu vågar jag anställa personer som är mycket bättre än vad jag är inom olika områden. Det är grundbulten i mitt ledarskap. Jag är bäst på att få ihop helheten och se vilka personlighetstyper och kompetensområden som blir bäst ihop.

Mindre energi under pandemin

Google är känt för sina speciella kontor. Företaget har inte nöjt sig med kontorsstolar och god ventilation utan satsat på lekfull inredning, basketkorgar, klätterväggar och fotbollsspel, på den senaste tekniken och matsalar där de anställda bjuds på frukost och lunch.

Men sedan mars förra året är kontoren stängda och många anställda saknar sin vanliga arbetsplats. Och är man chef med social talang som en av sina största styrkor blir nackdelarna med hemarbetet extra påtagligt.

– All energi man får av att träffa andra försvinner. Det är en av de största utmaningarna för mig. Att bara leda via skärm under så lång tid gör att man tappar så många dimensioner av ledarskapet. Som att kunna se på någons kroppsspråk att han eller hon mår dåligt eller hur en presentation av en ny strategi landar. Eller att fira saker som går bra och bara ha roligt ihop!

Samtidigt har hemarbetet underlättat vardagen för många. Och även Anna Wikland, som har två barn, har uppskattat delar av det.

– Jag vet att teamen uppskattar att det har varit lite lättare att få till balansen. Det känner jag själv också. Det har varit en ynnest att få mycket mer tid med barnen och att ha det mindre stressigt på morgnarna och när man ska hämta. En annan positiv effekt är att vi har fått till att väldigt många är ute och rör sig mer under dagen.

För Anna Wikland är fysisk aktivitet ett sätt att hantera ett tidvis tufft jobb. Värst är de dagar då hon inte får gjort det hon tänkt eller när hon inte lyckas vara tillräckligt tydlig med vad medarbetarna behöver prioritera.

– Risken blir att arbetet uppfattas som stressigt för att det känns som att vi ska göra för många olika saker. Det är mitt ansvar att skala bort och det är jobbigt de gånger jag känner att jag inte har varit tydlig i det.

Google – drömarbetsplats för många

Att jobba på Google är drömmen för många. Företaget uppmuntrar kreativitet, betalar bra, ligger i digitaliseringens framkant och lockar nationaliteter från hela världen. Samtidigt har Google i USA kritiserats för att ge visstidsanställda sämre villkor än fast anställda – och globalt för att motverka facklig organisering. Någon liknande kritik har inte framförts i Sverige och enligt Anna Wikland har hon en god relation med fackförbunden här. Hon säger också att hon arbetar aktivt för att se till att arbetsbelastningen på medarbetarna inte blir för hög.

– Det kan vara alltifrån regler om att vi inte mejlar efter kontorstid till hur vi ska göra när vi jobbar hemifrån. Om någon har skrivit in ett lunchpass i kalendern så bokar man inte in ett möte då. Det är enkla saker, men sådant som får det att flyta för medarbetarna.

Svårt att rekrytera kvinnor till techbranschen

På Googles Stockholmskontor jobbar personer från 28 länder. Om mångfalden i nationaliteter är god är den desto sämre när det gäller könsfördelningen – åtminstone i de tekniska rollerna. Google har, i likhet med de flesta företag i techbranschen, en bra bit att vandra.

LEDARE: Kvinnor kan IT

– Det börjar i tidig ålder, det är för få tjejer som går tech-utbildningar. Man presenterar inte ämnena, utbildningarna och kurserna på ett sätt som tilltalar tjejer på samma sätt. Och det är så himla synd. Det gäller att prata och visa vilka yrken man kan få och vilka kvinnor som finns i branschen. Vi behöver göra mer för att få en bas med kvinnor som har den kompetens som krävs.

Har du uppfattat yrkeslivet i en mansdominerad bransch som tufft?
– Nej. Men jag vet att det inte är så för alla. Vi är alldeles för få tjejer på toppositioner. Det är otroligt frustrerande och det finns ingen logik i varför det går så långsamt. När jag rekryterar till ledande befattningar får jag betydligt fler ansökningar från män än kvinnor. Därför måste vi och andra företag se till att vi har en bred bas av kandidater.

Det är också viktigt att peppa kvinnor mer, tycker Anna Wikland.

– Senast jag rekryterade till en ledande befattning tackade samtliga män ja till ett första samtal med mig, av kvinnorna gjorde kanske tre av tio det. Resten svarade att de inte var tillräckligt kvalificerade eller att de ville göra klart där de var. Där är det viktigt att uppmuntra kvinnor: ”Ta det här första samtalet, det skadar ju inte!”.

Ytterligare ett sätt att bredda rekryteringsunderlaget är att kompetensutveckla redan yrkesverksamma. Google arbetar med flera projekt, bland annat tillsammans med TCO och Arbetsförmedlingen, för att öka de digitala kunskaperna hos vuxna.

– Bara för att man inte lärde sig programmering tidigt i livet är det verkligen inte för sent. Det är det viktiga just nu: att få fler i olika åldrar som är yrkesverksamma att intressera sig mer för sitt vardagslärande och förstå vikten av att fylla på med ny kunskap och kompetens. Alla branscher påverkas av digitaliseringen.

Stor makt över världens information

Att bidra till ett digitalt samhälle är förstås inte bara ett sätt att bredda rekryteringsbasen. En del av Googles affärsidé är att sälja digitala tjänster och produkter (som videomöten, molntjänster, smarta högtalare och datorer). Men det är söktjänsten – och kanske Youtube – som företaget främst förknippas med.

Vår mission är att organisera all världens information och göra den universellt tillgänglig

Googles makt över den globala informationsspridningen kan knappast underskattas. Emellanåt kritiseras företaget för att försöka styra informationsspridningen. I december stängdes till exempel den högerradikala webb-tv-kanalen Swebbtv av från Youtube. Sändningarna innehöll bland annat kritik mot svensk invandringspolitik och vilseledande information om coronaviruset.


Chefens chef. Sundar Pichai är vd för Google och påverkar arbetsvardagen för över 200 000 anställda världen över.

Anna Wikland själv tonar ner sin betydelse för vilken information som får finnas på Googles tjänster. I rollen som Sverigechef har hon ingen möjlighet att besluta om vilka videor som finns på Youtube.

– Det är en utmaning att förklara vad jag gör i min roll som Sverigechef i förhållande till det som hela Google gör. Men självklart kommer ett stort ansvar med vår storlek. Vår mission är att organisera all världens information och göra den universellt tillgänglig och användbar. Vi vill inte bidra till att sprida felaktig information. Förra året tog Google till exempel ner en halv miljon videoklipp från Youtube om covid. De handlade till exempel om olika typer av hittepå-botemedel och därför bröt de mot riktlinjerna för vad som får finnas där.

Hur kontorslivet kommer att se ut efter pandemin är det ingen som vet. Flera undersökningar har visat att tjänstemän trivs rätt bra med att jobba hemifrån – åtminstone ibland. Redan nu har exempelvis Spotify bestämt att de anställda som vill fortsätta tillbringa det mesta av arbetstiden i hemmet får göra det.

Hur Google ska göra är inte bestämt – och beslutet fattas inte av Anna Wikland. Hon hoppas på någon slags hybridmodell.

– Vi har haft stor frihet även innan, så det blir nog ett antal dagar hemma och ett antal dagar på kontoret. Men jag saknar verkligen kontoret, alla kollegor och det fysiska mötet så jag kommer helt säkert att tillbringa det mesta av min tid på kontoret.

 

Så googlar Googlechefen


Programmet “Google for Startups” hjälper nystartade företag att nå framgång. Foto: Karl Nordlund 

Hur intresserad är du av tech?
– Mer och mer. Det finns så mycket roligt man kan göra med teknik. Men det är också fascinerande att den kan användas för att lösa stora problem. Exempelvis användandet av AI för att upptäcka bröstcancer tidigt.

Vilken är Googles roligaste produkt?
– Hemma har vi väldigt roligt med röstassistenten. Den kan släcka lampor, läsa upp min dag medan jag gör frukost och berätta vilket väder det ska bli.

Vad ser du mest på Youtube?
– Sportklipp. Dels stora historiska sportögonblick när jag vill få lite goosebumps, dels extremskidåkning. Vi älskar att åka skidor.

Vad googlade du senast?
– Jag tor att det var täckbyxor till min son. Under pandemin har intresset för online shopping ökat med hela 200 procent. Så vikten för företag att hänga med i det här är verkligen jättestor.

Vad googlar du oftast?
– Det är nog produkter jag ska handla.

Hur ofta googlar du ditt eget namn?
– Någon gång ibland.

Vad saknar du mest från tiden i USA?
– Vädret i Sunny California. Och den öppenhet människor har där. Jag älskar den! Jag trivdes jättebra i USA, men just nu passar det inte så bra att flytta dit. Men man ska aldrig säga aldrig.

Vilket var förra årets mest googlade recept?
– Antingen surdegsbröd eller någon sådan där nyttig kombucha-dryck. Var det handsprit? Såklart att det var!

Händer det att du låter bli att googla något för att du inte vill att Google ska veta att du är intresserad av just det?
– Haha, nej det gör det inte.

Anna Wikland Sverigechef på Google

Ålder: 39 år. 
Bor: På Lidingö i Stockholm.
Familj: Maken Mathias och två söner, 6 respektive 9 år.
Gör: Sverigechef på Google.
Fritidsintressen: Åka skidor, spela golf, träna, umgås med vänner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Petra Brylander: Hot, medalj och makt bakom ridån

Petra Brylander har upplevt drama både på jobbet och i privatlivet. Tagit emot medalj av kungen och hot från allmänheten. Möt skådespelaren som blev den första kvinnliga teaterchefen i både Malmö och Uppsala.
Publicerad 9 december 2025, kl 06:01
Symbolisk bild av teatermiljö: teaterchef Petra Brylander  i mönstrad klänning och randig kavaj står vid en spiraltrappa bredvid en grön ridå med skylten 'Föreställning pågår – ej passage', vilket illustrerar arbetet bakom kulisserna
Det händer fortfarande att Petra Brylander ställer sig på scen i en pjäs, men i huvudsak verkar hon utan att synas. Foto: Nicke Messo.

Artikeln i korthet:

• Banbrytande ledare: Petra Brylander blev den första kvinnliga teaterchefen i både Malmö och Uppsala, efter en karriär som skådespelare och ett gediget ledarskapsprogram.

• Drivkraft och värderingar: Hon växte upp i Tornedalen, präglad av jantelag och klassperspektiv, vilket format hennes engagemang för jämlikhet och berättelser om den lilla människan.

• Utmaningar och framgångar: Brylander har hanterat konflikter, hot och mediestormar kring konstnärlig frihet, men också belönats med medalj av kungen för sina insatser som teaterchef.

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Scenen är ett chefsrum med högt i tak i Hippodromen, en historisk byggnad från 1899 i centrala Malmö som varit både cirkus, teater och frikyrka. Sedan 2008 hyser den Malmö stadsteater.

I huvudrollen: Petra Brylander, skådespelare och teaterchef.

Hon sätter sig till rätta vid sitt stora mötesbord. Föreställningen kan börja.

– Jag är från Norrbotten och växte upp i Gällivare och Luleå. Mina föräldrar var från Tornedalen och pratade tornedalsfinska, så jag tillhör en av Sveriges nationella minoriteter. Jag var ett väldigt kreativt barn och hade mycket energi. Spelade i orkester, dansade, idrottade och läste mycket böcker.

När hon var tolv ställde hon sig på en teaterscen för första gången. Det var i en amatörteateruppsättning om gruvstrejken i Malmberget 1936.

– I teatern förenades allt det jag hade inom mig. Rörelse, musik, litteratur och lusten att gestalta. Jag blev totalt förälskad.

Två år tidigare hade hennes pappa gått bort.

– Det gjorde att jag blev vuxen tidigt. Mamma blev ensam med oss tre barn och jag var äldst. Jag fick hjälpa henne mycket, min minsta bror var bara ett halvår. När jag senare började på Teaterhögskolan sa en lärare: ”du är bara 21 år, men du har en gammal persons själ”.

Mamma sa: teater är inte för oss här uppifrån

Petra Brylanders mamma var skeptisk till skådespeleriet. Mamman var barnmorska och sjuksköterska.

– Mamma sa att ”teater är inte för oss här uppifrån, det är för dem som bor i södra Sverige”. Hon var rädd att jag skulle misslyckas och bli ledsen. Jag växte upp med en ganska stark jantelag, att inte tro att jag är något, att inte sticka ut. Men det peppade mig bara. Jag kände att det är klart att jag ska få vara med. Jag kan ju bidra med något, jag har ett annat perspektiv.

Hon slukade litteratur och dramatik och hennes samhällsengagemang växte sig allt starkare.

– Jag drivs av ett klassperspektiv – att alla är lika mycket värda och alla ska ha en möjlighet. Att det finns historier som inte är berättade om hur den lilla människan har det.

Petra Brylander utbildade sig till skådespelare på Teaterhögskolan i Malmö 1992–1995. Därefter jobbade hon på Norrbottensteatern, Helsingborgs stadsteater och Malmö stadsteater.

32 år gammal blev hon uppmanad av den dåvarande chefen att söka chefsjobbet på Norrbottensteatern.

– Jag hade ingen chefsutbildning, men var från länet och hade ett stort engagemang. Tack och lov fick jag inte jobbet, jag var inte alls redo.

Petra Brylander, Vd och koncernchef Malmö stadsteater, sitter vid en bärbar dator med en mobiltelefon i handen.
Petra Brylander jämför teatern med ett fotbollslag på elitnivå.
– Vi måste ha de bästa förutsättningarna för att kunna prestera på topp. Teater är ett kollektivt arbete. Visst kan man ha solospelare, men hela laget måste fungera, säger hon.
Foto: Nicke Messo.

Men erfarenheten gav mersmak. När Teaterförbundet och Svensk Scenkonst tillsammans anordnade ett ledarskapsprogram för kvinnor var Petra Brylander en av de tolv som antogs.

– Vi fick en gedigen utbildning och fick lära oss allt om att vara vd och hur offentlig förvaltning fungerar.

År 2007 blev hon chef för Malmö stadsteater tillsammans med Jesper Larsson, operaproducent vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn. De delade på chefsskapet.

– Vi kompletterade varandra och blev en stark ledarduo. Vi hade lika lön på kronan, delade kontor och i vårt avtal stod det att man inte kunde sparka den ena och behålla den andra.

Petra Brylander blev historisk, som den första kvinnliga chef teatern haft sedan starten 1944.

År 2016 blev hon uppringd av en rekryterare som undrade om hon var intresserad av chefsjobbet på Uppsala stadsteater.

– Jag var tveksam först eftersom jag trivdes bra i Malmö. Men han tyckte att jag skulle ”pröva mina vingar och testa något där jag inte är trygg och förankrad”.

Den repliken fick avsedd effekt. Petra Brylander sade ja och blev Uppsala stadsteaters första kvinnliga chef sedan starten 1951.

– Uppsala var annorlunda på flera sätt. En mindre stad än Malmö, men med en större teater med mer personal. Det var utvecklande år och vi startade bland annat sommarteater i ett cirkustält i Gottsunda.

Jag försöker lyssna mer än prata och är inte rädd för att be om ursäkt

År 2024 fick hon frågan om hon var intresserad av att återvända till Malmö stadsteater. Hon lämnade Uppsala ett år innan hennes förordnande gick ut. Uppsala skulle dock komma att höra av sig igen – men på ett chockartat sätt. Mer om det senare.

Men vad pågår egentligen bakom kulisserna på en teater? Hur är det att leda egocentriska skådespelare?

– Det har säkert funnits stora skådespelaregon som fått styra och ställa. Men så är det inte längre. Unga moderna människor förstår ingenting av det där.

Hon jämför teatern med ett fotbollslag på elitnivå.

– Vi måste ha de bästa förutsättningarna för att kunna prestera på topp. Teater är ett kollektivt arbete. Visst kan man ha solospelare, men hela laget måste fungera.

Apropå ömma tår och konflikter:

– Jag tror att det handlar mer om frustration än konflikter och att den beror på att ambitionerna är höga och att vi går mot premiär. Vi ska leverera på ett utsatt klockslag. Då måste man förstå att behovet av rätt förberedelser är avgörande för att kunna prestera. ”Jag behöver det här, annars kan jag inte repetera den här scenen.” Ett sådant behov handlar inte om ego, utan om viljan att göra ett bra jobb.

Petra Brylanders mål är att vara en sådan chef som hon själv skulle vilja ha.

– Min dörr är alltid öppen och mina medarbetare kan berätta om något inte funkar. Jag försöker lyssna mer än prata och är inte rädd för att be om ursäkt. Jag är den som lämnar skeppet sist och finns här i både sol och regn.

Just de egenskaperna kan behövas när det har blåst upp till storm. I Uppsala fick hon och teatern ta emot hot och bajspåsar efter att det blivit känt att en av skådespelarna som spelade i Stig Dagermans Tysk höst var kommunist och hade hållit ett tal på en svensk-rysk förening.

– Folk blandade samman det privata med det professionella. Han som individ får ha vilka åsikter han vill. Det hade ju ingenting med produktionen han medverkade i att göra. Vi spelade Stig Dagermans text.

Ett annat exempel är när en Sverigedemokrat i Malmö ville stoppa pjäsen Jag är Ahed för att han hävdade att den kunde spä på antisemitismen i staden. Petra Brylander menade att den inte är antisemitisk utan ger ett barns perspektiv på en konflikt.

– Det gjorde mig såklart upprörd att han ville stoppa pjäsen. Konstnärlig frihet och armlängds avstånd betyder något, det är inte bara ord. Vi får inte bli rädda för att spela vad vi vill på våra scener.

Petra Brylander, sitter på en stol på en liten teaterscen.
Petra Brylander har nytta av skådespelandet i rollen som ledare.
– Jag har en bra röst och kan prata inför folksamlingar. Jag kan lägga upp en fungerande dramaturgi för personal- och styrelsemöten, säger hon.
Foto: Nicke Messo.

En tredje tuff period inträffade när det i början av 2025, många månader efter att Petra Brylander hade slutat vid Uppsala stadsteater, upptäcktes ett underskott i bokföringen som sades vara 37 miljoner.

– Det var fruktansvärt att bli uthängd utan förvarning. Det var nio månader sedan jag lämnade och jag hade ingen möjlighet att försvara mig. Men nu har revisorerna konstaterat att det som hände, det hände efter att jag hade slutat.

En desto trevligare överraskning väntade när hon en dag förra året öppnade ett brev från Kungliga Hovstaterna. Hon skulle tilldelas en medalj av kungen. För förtjänstfulla insatser som teaterchef.

Hon har nytta av skådespelandet i rollen som ledare.

– Jag har en bra röst och kan prata inför folksamlingar. Jag kan lägga upp en fungerande dramaturgi för personal- och styrelsemöten.

Trots det var chefsrollen svår i början.

– Jag var inte van vid att framträda som mig själv. Jag har alltid haft en roll och blev nervös när jag bara skulle vara Petra. Jag har fått öva på att våga vara den jag är.

Så reser hon sig upp. Nästa möte för dagen väntar.

The show must go on.

Petra Brylander har ett teaterhus att sköta.

Text: Nicklas Nordström

PETRA BRYLANDER

GÖR: Vd och koncernchef Malmö stadsteater.

ÅLDER: 54.

FAMILJ: Man och två barn, en son på 26 och en dotter på 22.

BOR: Bostadsrätt i Malmö.

LÄSER: Ja. Mycket pjäser.

MERITER: Första kvinnliga teaterchefen för Malmö stadsteater. Första kvinnliga chefen för Uppsala stadsteater. Har fått medalj av både kungen och Uppsala kommun.