Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

De fick lön utan att jobba

Få lön utan att lyfta ett finger? Då och då lurar anställda sina arbetsgivare att de jobbar när de i själva verket inte gör någonting. Här är några exempel!
Lina Björk Publicerad 10 september 2021, kl 07:04
Kvinna iförd sovmask sover med huvudet på skrivbordet.
Att ta en tupplur på jobbet kan förbättra både koncentrationen och göra dig piggare. Men att sova bort hela arbetsdagen kan stå dig dyrt.. Foto: Shutterstock

Att göra så lite som möjligt och ändå få lön. Är man tillräckligt påhittig tycks det vara fullt möjligt. Men se upp – att låtsas jobba och att lura arbetsgivaren kan bli en dyrköpt historia. Notan för din lathet kan bli både avsked, böter och fängelse. 

Ringde sig själv i 55 timmar

I veckan rapporterade Dagens Nyheter om en anställd på Skatteverkets skatteupplysning som hade tröttnat på att ta emot samtal från kunder. För att slippa svara i telefonen ringde han sin egen lur och markerades då som upptagen för inkommande samtal, som kopplades vidare till hans medarbetare. Chefen märkte dock att mannen hade haft ovanligt långa kundsamtal – det längsta upp emot 4,5 timmar. När han konfronterades kom det fram att den totala telefontiden uppgått till 55 timmar under en tvåmånadersperiod, motsvarande över sju arbetsdagar. Det är ännu oklart vad Skatteverkets personalansvarsnämnd kommer göra åt ärendet.

Inga arbetsuppgifter på 14 år

När den tyske mannen som jobbade på en byggavdelning gick i pension passade han på att skicka ett avskedsmejl till sina kollegor. I det deklarerade han att han inte hade lyft ett finger på företaget på 14 år, då han inte haft några arbetsuppgifter. Orsaken till att mannen gått under radarn var att företaget gjort en rad omorganisationer där uppgifter tagits ifrån honom och lagts på andra, samtidigt som andra avdelningar gjorde uppgifter som egentligen var ålagda honom. Sammanlagt hade mannen hämtat ut 6,5 miljoner kronor i lön sedan 1998. I sitt sista mejl till kollegorna skrev han: ”Sedan 1998 har jag varit här, men ändå inte”.

Sov i gruvan

Vem blir inte lite trött på jobbet ibland? När några arbetare i gruvan på LKAB i Malmberget fick nej på att skaffa ett vilrum tog de saken i egna händer och inredde en egen sovplats. Den var väl dold i gruvan och sängen bestod av en bänk mellan två skåp. När utrymmet väl upptäcktes blev två personer av med jobbet och ytterligare två gruvarbetare valde att säga upp sig själva. ”Nu är djupsömnen bruten” deklarerade LKAB:s informationschef Anders Lindberg efter avslöjandet.

Fruarna stämplade in

2016 satte den italienska regeringen ner foten mot anställningsfusk och införde nya lagar för att försvåra för anställda som stämplade in på jobbet, men inte utförde några arbetsuppgifter. Enligt den italienska nyhetsbyrån Ansa var bakgrunden ett antal fall där fruar till anställda stämplade in på männens jobb medan makarna ägnade sig åt shopping och kanotpaddling.

I några fall gick de själva till jobbet iförda underkläder, stämplade in och gick sedan hem och lade sig igen. En italienare kallad ”frånvarokungen” ska ha slagit alla rekord då han lyckats behålla sin anställning i 15 år utan att vara på plats. Han riskerar nu böter på 4,5 miljoner kronor.

Förkovrade sig i filosofi

När bygginspektören skulle belönas för lång och trogen tjänst efter 20 år i företaget upptäckte arbetsgivaren att tjänstgöringen varken var lång eller trogen – mannen hade inte kommit till jobbet på sex år. Händelsen inträffade i den spanska staden Cádiz och rapporterades första gången av tidningen El Mundo. Mannen hade till uppgift att övervaka byggnationen av ett vattenreningsverk i staden, men sågs aldrig till.

Företaget som ansvarade för bygget antog att mannen stannat på sitt kontor i stadshuset, när han i själva verket var hemma och förkovrade sig i filosofi. Till sitt försvar säger den numera pensionerade tjänstemannen att det inte fanns några arbetsuppgifter och att han upplevde det som ett straff att bli placerad vid bygget. Han är nu dömd att betala 257 000 kronor till sin arbetsgivare vilket motsvarar inspektörens nettoårslön.

Mamma godkände tjänstgöringsrapporter

I början av 2018 skulle anställda på kommunen i Falun få nya arbetstelefoner. Ett paket hämtades dock aldrig ut vilket blev upptakten på en stor bedrägeriskandal. Det visade sig att mannen som skulle hämta ut telefonen inte hade satt sin fot på jobbet på 14 år. Ändå hade alla hans tjänstgöringsrapporter godkänts av enhetschefen, vilket senare visade sig vara hans mamma, enligt SVT Nyheter Dalarna. Sammanlagt fick mannen 4,2 miljoner kronor i lön under åren som han inte var på jobbet. Både mamma och son dömdes senare till villkorlig dom med samhällstjänst och dagsböter.

Rast och paus på jobbet

  • Enligt lagen ska anställda ha en rast senast efter 5 timmars arbete. Specifikt hur lång den ska vara anges inte men arbetsmiljöverkets riktlinjer rekommenderas minst 30 minuter.
  • Unionen anser att rasten bör vara omkring 60 minuter.
  • Rast innebär att du inte står till arbetsgivarens förfogande, det vill säga du har rätt att lämna jobbet och exempelvis äta, stänga av telefonen och inte behöva vara tillgänglig. Rasten räknas inte in i arbetstiden.
  • Utöver rasterna också rätt till kortare avbrott, pauser. Då har du inte automatiskt rätt att lämna arbetsplatsen och tiden räknas in i arbetstiden.

Källa: Unionen

Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.