Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Civilsamhällets viktigaste avtalskrav

Reglera arbetstiden så att de anställda hinner återhämta sig. Och öka kompetensen om att axla ett arbetsgivaransvar hos styrelsen. Det är några av de viktigaste frågorna för organisationer och föreningar inför årets avtalsrörelse.
Lina Björk Publicerad
Jan-Erik Henriksson/TT
Att ha förtroendearbetstid kan innebära både frihet men också en gränslöshet i antalet arbetade timmar. På stämpelklockans tid räknades arbetstiden på minuten. Jan-Erik Henriksson/TT

Att jobba inom det civila samhället är många gånger gränslöst. Anställda som brinner för sitt jobb och arbetsuppgifter som aldrig tar slut är en utmaning för både medarbetare och chefer. En av de viktigaste frågorna i årets avtalsrörelse blir därför att begränsa så kallad förtroendearbetstid eller målstyrd arbetstid.

– Vi ser en risk att anställda utnyttjas och jobbar för mycket. Allt som oftast finns inga anteckningar hos arbetsgivaren om hur mycket tid en medarbetare faktiskt arbetar, vilket gör det omöjligt att följa upp och driva vidare i förhandling eller Arbetsdomstolen. Att säkerställa tillräcklig återhämtning och ersättning för jobbet blir därför en viktig fråga, säger Anders Sjöstrand, ordförande i branschorganisationen för organisationer.

En annan viktig fråga inom civilsamhället är att öka kunskapen om arbetsgivaransvaret hos organisationer och föreningar. Inom den ideella sektorn styrs ofta föreningen av en styrelse som också har arbetsgivaransvar, men inte alltid kompetensen att axla det ansvaret.

– De har inte koll på kollektivavtalen eller hur man genomför löneprocesser och agerar efter eget godtycke, vilket kan resultera i minimala eller inga löneökningar, eller rent taskiga arbetsförhållanden där man exempelvis förväntar sig att medarbetare ska göra vissa delar av jobbet obetalt.

Fler semesterdagar är en annan önskan, alternativt kortare arbetsdagar för att säkerställa återhämtaning. Här är dock dilemmat att de anställda inte hinner ta ut sina semesterdagar.

– Det i sig är en fråga om dåligt ledarskap. Generellt genomsyrar arbetsmiljöfrågorna allt. Många arbetar under stor press, leder många medarbetare, har långa och många resdagar, vilket måste kompenseras på något sätt, säger Anders Sjöstrand.

Inom idrotten, som också tillhör branschen, är försäkringar och utlåning till andra klubbar en ständigt het potatis. Den senaste tiden har jämställdheten inom sportens värld diskuterats flitigt, framför allt med fokus på löner och villkor. Det är en fråga man kommer att fortsätta driva.

 

Civilsamhällets tre viktigaste avtalskrav

  • Reglera förtroendearbetstiden
  • Öka styrelsernas kunskap om sitt arbetsgivaransvar
  • Fler semesterdagar

Förtroendearbetstid

Förtroendearbetstid är en oreglerad arbetstidsform, där du själv bestämmer när du jobbar, med hänsyn till dina arbetsuppgifter.

Arbetsmiljölagens skyddsregler gäller, vlket förutsätter en tät avstämning mellan chef och medarbetare för att säkerställa att du inte jobbar för mycket.

Ofta skrivs möjligheten till övertidsersättning bort i de här avtalen, till förmån för exempelvis högre lön. Det kan vara en fördel, men också en fara då det inte sysn hur mycket du faktiskt jobbar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Anställda hos callcenter kräver högre lön

Höjd lön. Det är den viktigaste frågan för anställda i callcenterbranschen – där många tjänar mindre än 24 000 kronor. Inställningen till arbetstidsförkortning är splittrad, enligt Kollegas koll med förtroendevalda.
Ola Rennstam, David Österberg Publicerad 13 oktober 2025, kl 06:01
Hörlurar och tangentbord
Snart löper kollektivavtal för callcenterbranschen ut. Medlemmarna kräver högre lön och kortare arbetstid. Colourbox

Den 31 oktober ska ett nytt kollektivavtal vara på plats för callcenterbranschen. Och just nu pågår intensiva förhandlingar mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen. Precis som tidigare avtalsförhandlingar är frågan om arbetstidsförkortning den största stötestenen.

Emanuel Turesson. Foto: Privat.

Den rundringning som Kollega gjort bland förtroendevalda visar dock att höjda löner är den viktigaste frågan för branschens medlemmar och något man hoppas att Unionen prioriterar i förhandlingarna.

– Både en höjning av lägsta lönen samt en större pott för att kunna fördela, sedan är förändringen av reglerna kring lägstalönen månadsvis den främsta frågan för många av våra medlemmar, säger Emanuel Turesson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Örebro.

Han får medhåll av Fanny Andersdotter, förtroendevald på Releasy.

– Lönerna är en väldigt het fråga hos oss. I klubben får vi mejl varje år från medlemmar med frågor om hur vi arbetar för att höja lönerna. De flesta har lägstalönen eftersom nyanställda automatiskt hamnar på lägstalönen.

Vill slopa 24-årslönerna

Björn Axelsson, klubbordförande Transcom
Björn Axelsson. Foto: Privat.

En annan fråga som de förtroendevalda är eniga kring är att slopa är de så kallade 24-årslönerna, det vill säga att medarbetare som är yngre än 24 år har en lägre lägstalön.

– Frågan om att införa en lönetrappa istället för att ha konceptet med 24-årslön är något jag personligen tagit upp eftersom 24-årslön missgynnar många av våra yngre medlemmar, säger Björn Axelsson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Eskilstuna.

Enligt Fanny Andersdotter har man försökt slopa 24-årsgränsen redan i förra avtalsförhandlingen.

– Många var jätteglada åt att den kunde försvinna. Även Almega tyckte att det var en bra idé, men de ville inte ha lägstalönen för 24-åringar som lägstalön för alla, så därför fick den vara kvar.

”Hellre högre lön än kortare arbetstid”

Ett av Unionens tyngsta krav i årets avtalsrörelse är som sagt arbetstidsförkortning, vilket man också lyckats få in alla de tecknade avtalen. Genom at avstå 0,5 procent i löneutrymme har Unionenmedlemmarna fått en extra dag ledigt per år.
När det gäller arbetstidsförkortning skiljer sig synen mellan de olika företagen. På Transcom vill medlemmarna hellre se högre lön än kortare arbetstid.

– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, säger Björn Axelsson.

Han menar att arbetstidsförkortning skrämmer en del medlemmar eftersom det ger mindre pengar i plånboken. 

– I vår bransch styrs inkomsten mycket av försäljning och OB, så en arbetstidsförkortning kan upplevas negativt för branschen. Jag har dock uppfattningen att majoriteten skulle känna att arbetstidsförkortning hade varit bra för deras välmående.

Emanuel Turesson är inne på samma linje.
– Arbetstidsförkortning är en viktig fråga på längre sikt men då många av våra medlemmar är yngre så är den handlar den viktigaste frågan om en höjning av lägstalönen. Arbetstidsförkortning är inte alls prioriterad av en majoritet av våra medlemmar. Övertid vid deltid är viktigare.

Jobbar storhelger och klämdagar

På Releasy välkomnas frågan om arbetstidsförkortning av många medlemmar, de förtroendevalda har fått en hel del frågor kring vad det skulle innebära.

– När vi har svarat på det så har det blivit positivt mottaget och det ligger nästan lika högt prioriterad som lönefrågan.

Så om 0,5 procent av löneökningen skulle användas till att korta arbetstiden skulle det vara okej med medlemmarna?

– Ja, det har det inte varit mycket snack om. Jättemånga har frågat efter kortare arbetstid. En del har kommit till oss från industrin och där har de kortare arbetstid. Vi har inget av det. Vi jobbar på klämdagar och har ofta öppet på storhelger också.

Stark strejkvilja bland medlemmarna

Fanny Andersdotter
Fanny Andersdotter. Foto: Marco Glijnis.

När det gäller strejkviljan intygar samtliga förtroendevalda att den stark.

– Medlemmarna är helt på för att fajtas för ett kollektivavtal. Vi var på gränsen till strejk under förra förhandlingen. Många frågade om vi skulle gå ut i strejk när datumet för kollektivavtalet hade passerats. Det är bra att ha taggade medlemmar som verkligen vill se en förbättring, säger Fanny Andersdotter.

Det gäller även medlemmarna på Trancoms olika kontor, enligt Emanuel Turesson.
– Kollektivavtal väldigt viktigt för våra medlemmar och om det skulle behöva komma till den punkten står vi väl förberedda. Alla vill undvika en strejk. Men med risk för att utmana ödet, den är stark, säger han.

Kollega har sökt representanter i delegationen för callcenterbranschen men de har avböjt att kommentera avtalsförhandlinagrna.

Unionens viktigaste avtalskrav:

  • Löneökningar med 3,0% för 2025 och 2,5% för 2026. 
  • Höjning av avtalets lägsta löner.
  • Avsättning till arbetstidsförkortning.
  • Övertidsersättning för deltidsanställda som utför arbete utanför sitt ordinarie arbetstidsmått.  ¨

Källa: Unionen

Tjänar drygt 20 000 kronor

  • I det avtal som löper ut sista oktober finns två lägstalöner.
  • Den som har fyllt 20 år tjänar som lägst 20 483 kronor.
  • Den som har fyllt 24 år tjänar som lägst 23 746 kronor.
  • Många arbetsgivare i callcenterbranschen använder avtalens lägsta tillåtna löner som tak. Det innebär att en nyanställd tjänsteman går in på lägstalönen, oavsett ålder och tidigare erfarenhet.