Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefen ser dig!

Arbetsgivaren kan se var du är, vad du gör och med vem. Orwells framtidsdystopi 1984 har blivit verklig – åtminstone på jobbet. Ändå rycker flertalet anställda på axlarna åt övervakningen, visar Kollegas undersökning.
Johanna Rovira Publicerad 29 oktober 2019, kl 15:28
Ett inzoomat öga med ettor och nollar runt omkring.
Reglerna för i vilka situationer arbetsgivaren får kontrollera dig har skärpts, men är lätta att missbruka. Foto: Jürgen Fälchle/Colourbox

På en Unionenarbetsplats där de anställda har egna skåp som öppnas med passerkorten blev några medlemmar väldigt paffa när de plötsligt blev varse att låskorten inte fungerade.

Ännu mer förvånade blev de när de till slut fick upp skåpen och hittade andras tillhörigheter där. Det visade sig att dessa medlemmar hade använt sina skåp sällan, och att arbetsgivaren i brist på lediga förvaringsutrymmen hade gett bort skåpen till nyanställda.

Men hur kunde arbetsgivaren veta att skåpen nyttjades sällan eller aldrig?

En arbetsgivare med kontrollbehov har i dag alla tekniska möjligheter att kartlägga anställdas minsta steg. De kan kolla när du kommer och går, öppnar ditt skåp, hur ofta och hur du rör din mus och ditt tangentbord, vilka sidor du surfar på. De kan kolla upp vad du gör på arbetet och risken finns att de går över gränsen och kikar på ditt privatliv om du använder din mobil och din mejl även för privat bruk.

Man behöver inte vara paranoid för att känna sig övervakad.

Ändå är sju av tio tjänstemän tämligen obekymrade av tanken på att deras arbetsgivare skulle kunna övervaka dem elektroniskt på något sätt, visar Kollegas undersökning. Har man inget att dölja är övervakning ingenting att vara rädd för, är den vanliga reaktionen.

Men oavsett känslan av misstro som övervakningen väcker har väl de flesta av oss något litet pytteskelett i garderoben som vi inte vill att våra arbetsgivare ska ha reda på, och som kan komma att användas emot oss den dag vi hamnar i onåd, blir sjuka eller olönsamma.

GDPR

Står för General Data Protection Regulation – en dataskyddsförordning som infördes 25 maj 2018 i alla EU-länder. I Sverige ersatte den personuppgiftslagen PUL.

Närmare en fjärdedel av de tillfrågade i Kollegas undersökning, utförd av Novus, har antingen haft en känsla av övervakning eller har de facto varit utsatta för det.

Arbetsgivaren får ha viss koll på sina medarbetare – företaget äger ju troligtvis datorn, telefonen, skåpet etcetera. Sedan dataskyddsförordningen GDPR började gälla för snart två år sedan behöver arbetsgivare på den privata arbetsmarknaden inte längre ansöka om tillstånd för att kameraövervaka sin personal.

– Det innebär inte att det blivit enklare att övervaka, arbetsgivare måste följa de grundläggande principerna i GDPR, säger Susanna Kjällström, expert på LO-TCO rättsskydd.

Enligt GDPR får arbetsgivaren inte kränka ditt privatliv hur som helst. Går företaget in och läser dina privata mejl måste det finnas en väldigt bra förklaring.


Jobbets mobil kan berätta var du befinner dig och vad du skriver. Illustration: Mattias Käll

– Arbetsgivare får göra mycket, men inte i hemlighet. Enligt GDPR måste arbetsgivaren visa att det finns ett berättigat intresse för att till exempel övervaka mejl och måste informera dig om att de har tittat och hur de resonerar, varför de tittat och vilka som tittat.

– Arbetsgivaren måste dessutom ge dig den informationen allra senast en månad efter intrånget – det är alltså inte tillåtet att kontinuerligt övervaka någons mejl i hemlighet. Den stärkta informationsskyldigheten är en viktig skillnad jämfört med personuppgiftslagen, PUL, som jag tror många arbetsgivare missat.

När det gäller mejl har man dessutom artikel 8 i Europakonventionen att ta i beaktande, samt flera domar som man enligt Susanna Kjällström inte kan tolka på annat sätt än att arbetsgivaren måste hålla fingrarna i styr.

Att det sker övertramp mot anställdas integritet råder det ingen tvekan om. En Unionenmedlem blev exempelvis av med sitt jobb efter att arbetsgivaren gått in och läst hennes mejlkonversation med kollegorna. En annan använde sin privata dator när hon skrev om sin arbetsgivare – men hade skickat mejlet till kollegornas jobbmejl, där arbetsgivaren hittade konversationen och sedan slog tillbaka mot den anställda.

Arbetsgivare får göra mycket, men inte i hemlighet

När lojalitetsplikten kolliderar med anställdas integritetsbehov har det varit svårt för facket att agera. Och ännu har inga övertramp från privata arbetsgivare prövats, så man vet inte hur Arbetsdomstolen kommer att tolka den nya lagen.

– Det kostade i princip ingenting att bryta mot PUL. Sanktionerna för att bryta mot GDPR ska vara kraftigare, men om det blir så återstår att se. Från fackligt håll vet vi att det måste kännas för att mindre nogräknade arbetsgivare ska avhålla sig från att bryta mot lagen, säger Susanna Kjällström.

– Egentligen är lagen inte luddig, även om det inte går att ge ett generellt svar på vad som gäller – det måste avgöras från fall till fall. Mitt råd till arbetsgivarsidan är: Se till att det finns en klar och tydlig policy när det gäller mejl och annan automatiserad övervakning.

Skaffa en privat mejladress och en privat mobil, och använd dessa så fort du gör något av privat karaktär, är rådet till anställda från informationssäkerhetschefen på Unionen, Peter Hjortzberg-Nordlund.

– George Orwell, släng dig i väggen! Det som händer nu är mycket mer skrämmande och medvetandegraden om intrång, övervakning och påverkan är låg i Sverige. Via våra mobiler och appar kan såväl företag som främmande makt komma åt all information som finns om dig.

Peter Hjortzberg-Nordlund menar att vi måste förutsätta att allt vi gör registreras och att arbetsgivare på ett eller annat sätt kan komma åt all information om dig som finns – även sådant du inte själv är medveten om. Det lär till exempel finnas algoritmer som kan räkna ut när du är på väg att säga upp dig eller hur du tänker och kommer att agera i en förhandling.

– Ingenting är gratis – laddar du ner en app säljer du information om dig själv. Vi måste sluta vara naiva och börja bli mer medvetna, säger Peter Hjortzberg-Nordlund.

REGLER FÖR ÖVERVAKNING

KAMERAÖVERVAKNING

  • Arbetsgivaren ska ha ett befogat intresse som inte kan uppnås med mindre integritetskränkande åtgärder.
  • Kameraövervakningen ska inte användas för att kontrollera arbetsinsatser.

GPS OCH KONTROLL AV ELEKTRONISKA SPÅR

  • Har arbetsgivaren ett befogat intresse av att genomföra kontrollen?
  • De anställda ska veta vad uppgifterna ska användas till och vem som har tillgång till dem.
  • Personuppgifterna ska behandlas enligt GDPR.
  • GPS och elektroniska spår ska inte användas för att övervaka anställda i realtid, som för att kontrollera hur de sköter sitt jobb eller när de tar rast.

LÄSA E-POST OCH AVLYSSNA TELEFONSAMTAL

  • Arbetsgivaren har i normalfallet inte rätt att läsa arbetstagarnas privata e-post. Däremot sådan som är relaterad till arbetet.
  • Arbetsgivaren kan ha rätt att spela in telefonsamtal med exempelvis kunder.
  • Arbetsgivaren får inte öppna eller ta del av innehållet i brev till arbetstagarna personligen.
  • Arbetsgivaren får inte göra intrång för att komma åt något som är förslutet eller inlåst.

Källa: LO-TCO rättsskydd

Arbetsmiljö

Ebba basar över Eurovision i Malmö

Tredje gången för Malmö, sjunde för Sverige och 68:e upplagan av Eurovision Song Contest. Ebba Adielsson, exekutiv producent, är laddad inför för världens största musiktävling.
Petra Rendik Publicerad 8 maj 2024, kl 06:06
Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest i Malmö.
Spänd men förväntansfull. Så beskriver Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest 2024 i Malmö, stämningsläget inför musiktävlingen. Foro: Peter Knutson.

Vad var första känslan när Loreen vann Eurovision och Sverige skulle arrangera tävlingen 2024?

– Skräckblandad förtjusning. En förtjusning över att Loreen blev historisk som enda svensk och första kvinna att vinna tävlingen två gånger. Och över att Sverige vann för sjunde gången. Känslan var ”jättekul”, men också ”hur ska vi få ihop det på ett år?” Jag har aldrig jobbat med Eurovision men hört att när man tar över stafettpinnen brukar Eurovisionchefen säga ”you are already too late”.

Är du nervös?

– Jag är spänd inför uppdraget. Det finns en enorm förväntan på Sverige eftersom det blev så bra när vi producerade 2013 och 2016. Men jag är inte ensam. Det här är kanske det största grupparbetet som någonsin görs och jag har det absolut bästa teamet omkring mig. Personer med stor kompetens, flera har gjort det här tidigare. Jag kunde inte ha fått bättre medarbetare.

Vad är roligast med uppdraget?

– På SVT Nöje har jag varit övergripande programchef för ett 40-tal titlar. Nu får jag vara mer operativ för en enda gigantisk grej. Det är roligt, men också ett stort ansvar. Det är speciellt att få producera världens äldsta musiktävling som har funnits sedan 1956. Då handlade det mycket om att ena ett sargat Europa efter kriget. Det högre syftet med programmet finns kvar än i dag.

Vad är svårast?

– Att det är så ont om tid. Vi ska bygga en hel organisation och ta in många människor som ska hitta sin roll. Och det måste ske i rätt ordning, annars kan det bli en dominoeffekt. Dessutom ska vi hålla produktionen inom en rimlig budget.

Eurovision lär kosta 125 miljoner kronor – samtidigt ska SVT spara 200 miljoner.

– Summan kan slås ut över flera år och programmet ska sändas i väldigt många länder och ses av över 170 miljoner tittare. Det är kostsamt, men vi försöker hitta smarta och hållbara ekonomiska lösningar.

Ditt eget bästa Eurovisionminne?

– England i våras. På min ena sida hade jag Melodifestivalens tävlingsproducent Karin Gunnarsson, på den andra en fotbollsspelare från Liverpool. Och så vinner Loreen!

EBBA ADIELSSON

GÖR: Exekutiv producent och ytterst ansvarig för Eurovision Song Contest i Malmö 2024.

ÅLDER: 52.

KARRIÄR: Programchef på SVT Nöje sedan 2019, en roll hon tillfälligt klivit av inför Eurovision. Studier vid Lunds universitet och i New York. Jobbat i flera år som redaktör och producent på produktionsbolag som Strix och Jarowskij. Exekutiv producent på TV4 och SVT Nöje.

Arbetsmiljö

Skanska stänger kontor under Eurovision

Byggbolaget Skanska stänger sitt kontor i Malmö under Eurovision. Säkerhetsläget och avspärrningar gör att personalen tvingas jobba på distans.
– Om det skulle hända något är det bra att så få människor som möjligt är på plats, säger Nils-Erik Nilsson, ordförande för Unionens riksklubb på Skanska.
David Österberg Publicerad 7 maj 2024, kl 11:32
Oro inför Eurovision. Byggbolaget Skanska stänger sitt kontor i Malmö under Eurovision. Säkerhetsläget och avspärrningar gör att personalen tvingas jobba på distans.
Byggbolaget Skanska stänger sitt kontor i Malmö under Eurovision. Säkerhetsläget och avspärrningar gör att personalen tvingas jobba på distans. Foto: Johan Nilsson/TT.

Eurovision-veckan har dragit i gång i Malmö. För eurovisionfans och malmöbor väntar sång och dans i Eurovision village innan veckan avslutas på Malmö arena till helgen. Totalt räknar arrangörerna med att 100 000 personer på olika sätt deltar i evenemanget.

Men mot arrangemanget finns flera säkerhetshot. Bland dem finns risken för terrorattentat och urartade demonstrationer mot att Israel deltar i Eurovision. Det förhöjda säkerhetsläget har lett till att delar av Malmö har spärrats av och flera kontor i närheten av Malmö arena håller stängt under veckan. Ett av dem är byggbolaget Skanskas.

– Anledningen är dels risken för att något inträffar, dels att det är omständligt att ta sig dit. Om det händer något är det ju bra att så få människor som möjligt är på plats, säger Nils-Erik Nilsson, ordförande för Unionens riksklubb på Skanska.

Parkeringshus nära arenan har spärrats av

Han tror inte att det stängda kontoret ger medlemmarna några större problem.

– Efter pandemin är vi ju vana vid att arbeta på distans. Men är det så att man verkligen behöver arbeta från kontoret så får man det, men det är nog ingen intresserad av, för det är väldigt besvärligt att ta sig dit nu. De har bland annat stängt det stora parkeringshuset där vi har fasta platser under veckan. Det är också krångligt att gå ut och äta lunch i området.

Skanska har flera kontor i Skåne, men medarbetarna samlas ofta på det största kontoret i Malmö.

– Men de flesta av oss lät bli att åka dit redan förra veckan. Då började avspärrningarna märkas och polisen gjorde ronderingar med bombhundar.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)