Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

"Det var en riktig skräll"

Som produktionsledare för Eurovisionfinalen i Globen har Helena Eistrand Helmertz haft fullt upp ända sedan september förra året. Nu kan hon äntligen andas ut efter ett bejublat evenemang och Ukrainas vinst som överraskade alla i teamet.
Lisa Allström Publicerad
Martin Meissner / TT
Jamala från Ukraina tog hem Eurovision Song Contest i Globen. Martin Meissner / TT

Planering och bemanning av sändningar, schemaläggning och presskonferenser är några av alla de uppgifter som kantat hennes arbetsdag på Sveriges Television fram till i lördags. 750 personer har stått på teamlistan; alltifrån showpersonal till it-tekniker. Dessutom har 130 anställda hjälpts åt att rigga scenerna i Globen och Tele 2 Arena. I stora drag handlar det om att se till att rätt folk är på plats vid rätt tidpunkt – annars faller hela schemat som ett dominospel, förklarar hon.

– Alla ska in vid sin speciella tidpunkt och göra sitt jobb. Från scenbyggare och ljudriggare till de tekniker som sätter upp specialkameror. Men vi har ju haft en väldigt tydlig deadline att jobba mot.

För att allt ska sys ihop på ett smidigt sätt är samarbetet extra viktigt.

– Det krävs en stor logistik. Vi har inte tid för någon teambuilding men alla är så proffsiga att det funkar bra ändå, säger Helena glatt.

Ibland har teamet tvingats till kompromisser för att få budgeten att gå ihop, erkänner hon. Det har också hänt att tekniska förseningar uppstått och då har stressen tätnat i OB-bussen utanför arenan, där bildproducenterna sitter.

– Men vi har legat en dag före schemat i princip hela tiden. Nu håller vi på att riva allt och det brukar sällan vara något problem, förklarar hon.

Helena Eistrand Helmertz är sedan länge medlem i Unionen. Hon är luttrad när det gäller direktsändningar och har redan klarat av nervpirrare som prinsdop och hockeylandskamper, men Eurovision-finalen är hennes allra första schlagerprojekt.

– Det är sällan man får jobba med såhär stora produktioner, det är ju ett väldigt långt projekt som egentligen startade samma natt som Måns vann i Wien. Redan då började man boka lokaler och nyckelpersoner.

Är du schlagerfantast?

– Nja, det är jag nog inte. Jag gillar att jobba med direktsändningar, sedan kan det vara lite av varje – det spelar ingen roll. Det är själva produktionsformen som är rolig, jag gillar när det är många kameror inblandade.

Vad tyckte du om vinnarlåten då?

– Det var ju otippat, det överraskade oss alla. Vi i produktionsteamet hade egna favoriter, själv hejade jag på Frankrike och Ungern som jag tyckte hade bra låtar.

Evenemanget blev både uppskattat och välbesökt, ­med en fullsatt Glob och fin pr för huvudstaden det grådassiga vädret till trots. Ett nytt koncept för i år var att hela showen visades på storbildsskärm på Tele 2 Arena ett stenkast därifrån. Även dessa 11 000 biljetter sålde slut på nolltid.

– Det var nog många turister som inte kom in i Globen som köpte de sista, gissar hon.

Är det något i produktionen som satt särskilt avtryck?

– Finalkvällen när Globen var slutsåld och man stod därinne och såg alla ljus, kände förväntan ligga i luften och vår studioman Hence drog igång publiken, den stämningen … Det har varit det mest imponerande.

– Det roligaste är att det är en produktion som ses nästan över hela världen, med 200 miljoner tittare. Sedan är det fantastiskt att få vara del i ett så stort projekt med så många duktiga människor, berättar hon.

Nu går Helena Eistrand Helmertz på en välförtjänt sommarledighet, men det blir även jobb på Gothia Cup och en långresa med barnen.

– Vi är trötta allihop, men väldigt nöjda. En sådan show som vi har bjudit på – det är ganska bra jobbat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Skitig toa smutsar ner kontoret

Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Torbjörn Tenfält Publicerad 17 december 2025, kl 06:00
Ostädad jobbtoalett med papper på golvet och dålig lukt – exempel på dålig arbetsmiljö.
Överfyllda papperskorgar och dålig städning gör att många undviker toaletten på jobbet, visar en ny undersökning från Essity. Foto: Colourbox.

Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.

Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar. 

För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.

Två av tre missnöjda med jobbtoaletten

*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.

*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.

*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.

Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025

Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.

– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.

Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.

Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning

– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.

Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande. 

Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel

Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.

– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.

Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.

– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt. 

Kissa så ofta och länge du behöver

Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.

Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.

– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.

En toalett per 15 anställda – och andra regler

En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.

En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas. 

Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök. 

Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara. 

Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.

Källa: Arbetsmiljöverket