Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Christer Björkman: "Då lämnar jag Mello"

Melodifestivalen har bara en stjärna – Melodifestivalen. Därför har producenten Christer Björkman satt ett slutdatum för sig själv som ”Mister Mello”.
Publicerad
Christine Olsson/TT
Christer Björkman ses som en av hjärnorna bakom festivalens nytändning. Christine Olsson/TT

Vad driver dig att för 16:e gången ta dig an en ny Melodifestival?
– När jag har hämtat mig efter en festival börjar tankarna snurra kring hur vi ska ta oss an nästa. På något märkligt sätt tänder jag till igen. Det kan vara en artist eller en låt som gör det.

Känns det aldrig tjatigt?
– Nej. Det är ett lagarbete som ligger bakom de tre minuter magisk tv som ett nummer kan vara. För oss som jobbar med festivalen är det föränderligheten som är grejen, där hittar vi vår drivkraft. Vi har gjort en musikalisk och visuell resa under de här åren som tv-tittaren kanske inte tänker på, man ser den bara om man jämför mellan åren.

Hur fortsätter du att utvecklas?
– Först unnar jag mig att vara nöjd. Men bara en kort stund, för nöjd är ingen bra känsla i längden. Vi är ganska hårda mot oss själva och sågar förra årets insats för att kunna fokusera på vad som kan göras bättre.

Så vilka är nyheterna i år?
– Vi har gått mer mot att det ska finnas något för alla. Därför har vi en 19-åring och en 87-åring i tävlingen.

Är det svårt att utveckla något som man själv byggt upp?
– Ja, det tror jag varje kreatör och chef brottas med. Och man vet aldrig om man gör rätt som stannar kvar.

Nöjd är ingen bra känsla i längden

Hur länge tänker du hålla på med Mellon egentligen?
– Jag har satt ett slutdatum för mig själv vid 20 år. Det innebär att 2021 blir mitt sista år. Jag har kommit fram till att det är det bästa för festivalen – och den är störst av alla stjärnor. Större än artisterna.

Vad är du mest nöjd med?
– När jag började var Mello ett populärt tv-program med låtar som var ointressanta för radio och skivbranschen. Huvuduppgiften var att göra musiken relevant. Det är jag väldigt stolt över att ha gjort.

Får du kvitto på om du jobbat bra?
– Om de 28 bidragen är bra, och om de fyra tävlingarna är spännande, då känns det. Men lättast att mäta är att musiken spelas och streamas. Har vi inte tio hitlåtar har jag misslyckats.

Vad är största kicken i ditt jobb?
– När vi levererar perfekt tv – när det är fullständig symbios mellan artist, låt och utförande.

Text: Per Cornell

CHRISTER BJÖRKMAN

ÅLDER: 59 år.

AKTUELL: Gör sitt 16:e år som producent för Melodifestivalen.

KARRIÄR: Frisör och turnéarbetare åt Tomas Ledin. Vann Melodifestivalen 1992 med låten I morgon är en annan dag efter att Ledin sett hur han brann för schlager. Producent sedan 2002.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

”I klacken är vi alla lika”

Han har varit chef i 20 år och djurgårdare hela livet. Daniel Liljegren älskar gemenskapen i klacken – trots att matchen mest ger honom ångest.
Carolina Högling Publicerad 5 september 2025, kl 06:01
Daniel Liljegren har varit chef i 20 år och djurgårdare hela livet. Läs om hans passion för klacken, gemenskapen och fotbollsångesten.
Daniel Liljegren går på alla matcher tillsammans med sin fru Sofi och står i klacken på både fotboll och hockey. Foto: Carolina Byrmo

Varifrån kommer djurgårdsintresset?

– Min pappa är inbiten AIK:are och jag tror att det kommer därifrån: eftersom han höll på AIK kunde inte jag göra det. När jag väl hade börjat kolla på Djurgården gick det inte att byta.

Varför står du i klacken?

– Det är där man står. Sport tittar man på stående. Man sjunger och bidrar. Att sitta ned är inte jättekul.

För den som inte är så fotbollsintresserad – vad är grejen?

– Det är bara en livslång kärlek – i med- och motgång. Spelare och tränare byts ut, men kärleken till klubben består. Jag kan inte förklara det. Det är Djurgården som är själen.

Daniel Liljegren
Foto: Carolina Byrmo

Är det alltid roligt att kolla på Djurgården?

– Att kolla på fotboll är nästan aldrig roligt. Det är väldigt ångestladdat. Det är först när vi leder med 5–0 och det är tio minuter kvar, då är det roligt. Annars är det mest jobbigt. Hur ska det gå? Varför är vi så dåliga? Varför är vi så bra? Kommer det vända snart? Man lider sig igenom det.

Vad är det som får dig att fortsätta gå på matcher när det är så ångestladdat?

– Det är viktigt på riktigt hur det går för det här fotbollslaget, så man behöver fortsätta titta. Det är kanske lite av ett självskadebeteende. Det är också ett sätt att stänga av sådant som man går och grubblar på: arbete, problem med familj och omvärlden. Klacken är en plats där alla är lika, ingen är mer viktig än någon annan. Det finns inga chefer eller medarbetare på en läktare, alla är bara där och bidrar med sitt.

Har ditt supporterskap påverkat dig som chef?

– Både ja och nej. Det finns en oerhörd rivalitet mellan Stockholmsklubbarna. Samtidigt ska vår arbetsplats vara inkluderande och trygg och jag som chef kan inte håna mina medarbetares lag på samma sätt som jag tillåter dem att håna mitt. Den biten får jag tona ned ganska mycket.

– Mitt chefskap påverkar mig när jag är på läktaren. Som chef handlar det mycket om att sätta standarden och föregå med gott exempel. Jag är bland de äldre på läktaren och då får man ibland förklara för folk att vissa beteenden och uttryck inte är okej. I och med att jag har varit chef i många år är det en naturlig del av mig.

Hade du kunnat anställa en AIK:are?

– Absolut. Det är 100 procent meritbaserat. Men jag brukar fråga slutkandidaterna vilket lag de håller på. Bara för att det är lite roligt. 

Daniel Liljegren

Gör: Affärschef för underhåll på Strukton Rail, en järnvägsentreprenör som bygger och underhåller spårsystem.

Ålder: 48.

Bor: Stockholm.

Familj: Fru, två barn och hund.

Bästa djurgårdsminne: Apoel (cypriotisk fotbollsklubb) hemma 2022. Helt fantastisk match. Stämningen var elektrisk på hela arenan. Det var fullsatt och alla stod upp.