Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Checklista för anställningsavtal

Tacka inte ja till nya jobbet utan att först kolla anställningsavtalet. Finns det inget kollektivavtal kanske du går back, trots att lönen på nya arbetsplatsen är högre.
Johanna Rovira Publicerad
1STunningArt/Colourbox.com
Vad ska ett anställningavtal innehålla? 1STunningArt/Colourbox.com

Du har precis blivit erbjuden ett nytt jobb med högre lön – flera tusenlappar mer i månaden. Ser bra ut på pappret – men innan du skriver under ditt anställningskontrakt finns det en del saker du bör leta efter och ta med i kalkylen för att inte riskera att stå där med skägget i brevlådan efter några år.

Finns det föräldralön?

Om inte, och du inte är helt främmande inför tanken att bli förälder, tänk på att föräldralönen i sex månader är värd en hel del – ca 20 000 kronor per barn om du har en månadslön på 32 000 – ännu mer om din lön är högre.

Har du rätt till övertidsersättning?

Om inte, se till att du får en extra semestervecka och frihet i arbetstidens förläggning. Jobbar du över ca tio timmar i veckan kan du begära nästan en halv månadslön till (fast jobbar du så mycket över hela tiden så strider det mot arbetstidslagen och EU:s arbetstidsdirektiv). Jobbar du gratistimmar åt din arbetsgivare så sänks ju timlönen.

Finns det någon typ av arbetstidsförkortning?

Har du arbetstidsförkortning på ditt nuvarande jobb kan du räkna om din månadslön till timlön för att jämföra med nya lönen.

Finns det konkurrensklausul?

Och vad står det i den? Är det rimligt att ha en konkurrensklausul för den typen av jobb och har du fått någon kompensation för den?

Står det i kontraktet att du ska ha tillgång till bil och körkort?

Får du i så fall en rimlig milersättning? Varning: Milersättning ska aldrig ingå i provisionslön – du riskerar att gå back. Vad händer om du blir av med körkortet eller om bilen går sönder och du inte har råd att reparera den? Innebär det att du blir utan jobb? Det finns domar där den som tillfälligt blivit av med körkortet också förlorat jobbet, men varje enskilt fall måste prövas.

Står det något om årliga lönerevisioner?

Det är du inte garanterad om det inte finns kollektivavtal. Även om den föreslagna lönen är hög i dag, så riskerar du att halka efter lönemässigt ju fler år som går utan löneökningar. Och om lönen inte höjs varje år halkar även tjänstepensionen efter.

Har du extra semester?

En del kollektivavtal innehåller extra semesterdagar och i princip alla kollektivavtal ger högre semestertillägg än vad du har rätt till annars.

Får du avsättning till tjänstepension?

Om ja – hur mycket? Är du man bör du ha åtminstone 4,7 procent av din utbetalda lön upp till 38 438 kronor avsatt för att få lika stor inbetalning till pensionen som du skulle fått på ditt gamla jobb med kollektivavtal. Tjänar du mer ska du ha ännu mer avsatt (se exempel nedan). Är du kvinna bör du eventuellt begära högre inbetalningar eftersom kvinnor får mindre pension för pengarna i de flesta pensionsplaner utan kollektivavtal.

Hur hög är avgiften?

Med kollektivavtalad ITP kan du få ner avgiften på pensionskapitalet till 0,1 procent vilket ger mer pension för pengarna. Är avgiften över 0,5 procent gröper den ur pensionen (skillnaden kan bli sjusiffrig under ett arbetsliv enligt PTK). För att du som anställd på ett företag utan kollektivavtal ska få lika hög pension som inom ITP måste någon kompensera för de högre avgifterna. Antingen betalar din arbetsgivare in mer, eller så får du spara privat för att komma upp i samma månadspension. Se mer hur mycket du förlorar på höga avgifter i räkneexemplet nedan.

Kompensation för flexpension – ja, möjligheten att få gå ner i tid tidigare kanske är svår att omvandla till reda kronor, men en ytterligare avsättning till tjänstepensionen på upp till 2 procent är vad de flesta anställda på företag med kollektivavtal kan räkna med under de närmaste åren.

Förväntas du själv spara till din pension?

Räkna ut enligt exemplet nedan. Om några år förväntas inbetalningarna till ITP vara högre så skriv in i avtalet att din ersättning ska höjas i takt med övriga privattjänstemäns pensioner.

Finns det andra försäkringar?

I kollektivavtalet finns försäkringar som bland annat ger dig rätt till ersättning om du skulle skadas på jobbet eller på väg till och från jobbet. Eller om du skulle bli av med jobbet. Dessa försäkringar (TGL och TFA) har ett värde på 650 kr i månaden enligt Trygghetsrådet som hjälper dig till nytt jobb om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist, värderas till 1 100 kronor/år.

Finns det sjukförsäkring?

Om inte – vad kostar en privat? Är du ung och frisk blir det kanske billigt, men har du någon sjukdom eller ligger i riskzonen för sjukdom och börjar bli till åren blir det dyrare. Ofta krävs dessutom en hälsodeklaration om du ska teckna en privat sjukförsäkring och minsta lilla åkomma höjer premien. Utan kollektivavtal får du flera tusenlappar mindre i lönekuvertet om du skulle bli sjuk. 

Ser det nya jobbet fortfarande lika bra ut? Är du osäker kan du alltid kontakta Unionen för att få hjälp att granska ditt anställningsavtal.

Räkneexempel 1: Multiplicera 4,7 procent av lönen upp till 38 438 kronor i månaden. Från och med april nästa år 4,9 procent. Lägg till 30,2 procent på den del av lönen som eventuellt överstiger 38 438. Lägg till mellan 500-900 i månaden i högre avgifter och kostnader och begär så mycket högre lön. 

Räkneexempel 2: Är avgiften så hög som 1 procent förvinner en femtedel av pensionspengarna till fondförvaltare, försäkringsbolag och banker. Är nivån 3 procent försvinner halva ditt pensionskapital.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Hårt motstånd mot kortad arbetstid

I snart 30 år har Unionen jobbat för att sänka arbetstiden med två timmar i veckan. Nu är striden om arbetstiden hetare än någonsin.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 10 mars 2025, kl 06:01
En klocka och fingrar på ett tangentbord
I årets avtalsrörelse är kortare arbetstid en av de frågor som Unionen prioriterar. Foto: TT/Shutterstock

År 1998 satte facken inom industrin upp ett långsiktigt mål: arbetstiden skulle kortas med 100 timmar per år. I dag, 27 år senare, finns ännu inget centralt kollektivavtal där arbetstiden är 100 timmar kortare per år. Kortast arbetstid – runt 65 timmar mindre per år – finns i avtalet med Teknikarbetsgivarna.

I årets avtalsrörelse är kortare arbetstid en av de frågor som Unionen prioriterar. Men motståndet från arbetsgivarna är massivt – och de delegationer Kollega har pratat med – tror att arbetstidsförkortning blir den stora stötestenen. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, håller med.

Martin Wästfeldt

– Det finns ett jättehårt motstånd i den här frågan hos alla våra motparter. Det har det alltid funnits. När arbetstiden kortas finns mindre tillgänglig arbetstid för att bedriva produktion, att hålla i gång en verksamhet, att utföra tjänster. Likafullt har vi bestämt oss för att hålla i det här målet på 100 timmar.

I de fall vi har system för arbetstidsförkortning vill vi utöka dem, i de fall vi inte har system vill vi införa sådana.

Kan ni nå 100 timmars arbetstidsförkortning redan i årets avtalsrörelse?

– Den här typen av reformer kräver uthållighet. Att genomföra flexpension fullt ut tog tio år. Att korta arbetstiden med 65 timmar årligen gjorde vi mellan 1998 och 2007. Saker tar tid i kollektivavtalsförhandlingar.

Ska en del av det löneutrymmet på 4,2 procent användas till att korta arbetstiden?

– Ja, vår inställning är att vi betalar för kortare arbetstid. Men om det blir så som många tror, att kortare arbetstid leder till högre effektivitet och därmed högre produktivitet, då har vi ett större utrymme att förhandla om nästa gång.

Är risken hög för konflikt?

– Man kan aldrig bortse från att det kan bli konflikt, men vårt mål är att komma överens.

Hur ser du på arbetsgivarnas inställning att det är svårt att förhandla om kortare arbetstid samtidigt som det finns en diskussion om lagstiftad arbetstidsförkortning?

– Diskussionen om lagstiftning är inte ny. År 2001 fanns mycket mer långtgående lagstiftningsidéer än det finns nu. Då fanns en statlig utredning som jobbade med de här frågorna. Däremot är kanske diskussionen i samhället lite hetare nu.

Vilken blir den största stötestenen i den kommande avtalsrörelsen?

Anders Holger-Nilsson, ordförande branschdelegationen Handel & Visita: 
− Arbetstidsförkortningen, definitivt. Problemet är att vi inte är klara med avsättningarna till flexpension på våra områden. Ska vi lösa flexpensionen och arbetstidsförkortningen samtidigt finns risken att det kommer att påverka utrymmet för löneökningar – och då är det många medlemmar som kommer att bli irriterade. För det är lön som folk behöver i dag.

– Flexpension och arbetstidsförkortning är extremt tunga krav. Min känsla är att årets avtalsrörelse kommer bli tuffare än de jag varit med om tidigare och att det kommer att skramlas från båda håll. Arbetstidsförkortningen sitter nämligen hårdare inne hos våra motparter än flexpensionen.

– Historiskt har våra medlemmar alltid värdesatt lön mest, men nu när arbetstidsförkortning är på tapeten vill de också ha det. Vi jobbar som bekant mycket i dag och man behöver återhämtning.

 

stefan

Stefan Arvidsson, ordförande branschdelegationen Tjänster och Säkerhet (Almega):
– Det kommer att bli tuffa diskussioner om arbetstidsförkortningen. Om arbetsgivarna inom industrin är motståndare till idén så har vi det i vår delegation inte direkt lättare med Almega, där utbyggnaden av flexpensionen är kvar. Samtidigt vill ingen ha lagstiftning, att politikerna ska in och röja i arbetstiderna.

– Arbetstidsförkortning är en vettig fråga att driva. Många av våra medlemmar jobbar för mycket och många tycker att det är dags att göra något åt det. Vi har en yngre generation som ska jobba tills de är 70. Ska man orka tror jag att vi måste börja bygga ut arbetstidsförkortningen i varje avtalsrörelse – det kanske inte kommer att märkas i början, men kommer att få effekt till slut.

 

James Jolly, ordförande branschdelegationen Transport: 
− Arbetstidsförkortning blir den stora grejen. Det är bra att det är en ny hjärtefråga för Unionen och det är något som våra medlemmar efterfrågar. Många känner sig slitna av hård arbetsbestlastning och av att jobba i slimmade organisationer, man behöver tid för återhämtning.

− Jag uppfattar det som att arbetsgivarna generellt tycker att våra krav om arbetstidsförkortning är uppåt väggarna. Det är inget vi kommer att lösa på en avtalsrörelse utan något vi successivt får jobba för, precis som vi gjorde med flexpensionen.

– Allt i en avtalsrörelse är inte lön, utan vi vill som vanligt få till villkorsförbättringar i avtalen. Bland annat förbättrade villkor för obekväm arbetstid, som är vanligt bland annat i hamnar och på flygplatser – det kommer vi inte att släppa. Men arbetstidsförkortningen blir den nya långtidsfrågan som vi kommer att jobba hårt för.

*Vad är en branschdelegation?
Unionen har 14 branschdelegationer, som representerar medlemmarna när nya centrala kollektivavtal förhandlas. Varje delegation ansvarar för flera kollektivavtal. Ledamöterna är valda av Unionens medlemmar.
 

Avtalen som har kortare arbetstid

Industriarbetsgivarna.

I avtalen för gruvor, svetsmekanisk industri, stål, metall och byggnadsämne finns arbetstidsförkortning på fyra dagar per år.

Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.

Fyra dagar per år.

Gröna arbetsgivare.

I avtalet för virkesmätning finns arbetstidsförkortning på drygt 65,2 timmar per år.

Sveriges Textil- och modeföretag samt Teknikarbetsgivarna.

Varje vecka avsätts 82 minuter till en tidbank. Den som jobbar tvåskift får 202 minuter per vecka.

Energiföretagen.

63 timmar kortare arbetstid per år.

Fremia Samhall.

58 timmar och 20 minuter kortare arbetstid per år.

Avtalsrörelsen i korthet och Unionens krav

  • Löneökning: 4,2 procent på ett år.
  • Arbetstidsförkortning: kortad arbetstid i alla avtal.
  • Semester: rätt till förskottssemester.
  • Övertid: kompensation för deltidsanställda.
  • 3, 4 miljoner anställda omfattas av årets avtalsrörelse.
  • 500 kollektivavtal ska förhandlas varav 80 är Unionens. 
  • Unionen är nyckelaktör som en av parterna i industriavtalet, som sätter nivån (märket) för alla avtal. 
  • Detta avtal löper ut den 31 mars.