Antalet sifferlösa avtal ökar. Det är kollektivavtal som saknar centralt bestämda nivåer och där lönebildningen i stället sker lokalt på företaget eller individuellt. På arbetsmarknaden har nästan var fjärde löntagare sifferlöst avtal och bland Sacos medlemmar är det 67 procent som har den formen av avtal, enligt tidningen Ingenjören.

På Unionen finns det bara ett avtal som är sifferlöst .

– Där handlar det om att Unionen är en mindre part så vi kan inte styra över det, säger Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen, som ser modellen som ett hot.

– Sifferlösa avtal innebär att arbetsgivaren får fritt spelrum att sätta löner. Skulle alla träffa sifferlösa avtal skulle löneutvecklingstakten sjunka.

En annan risk är att om löneökningarna drar iväg så har märket, alltså den lönenivå den internationellt konkurrensutsatta sektorn sätter för hela arbetsmarknaden, spelat ut sin roll. Sacos utredning Sifferlösa avtal och andra avtalskonstruktioner visar dock att det inte finns någon skillnad mellan sifferlösa avtal och avtal med centralt bestämda siffror.  Det skulle kunna ses som ett misslyckande.

– Min uppfattning är att de flesta som träffar sifferlösa avtal gör det med baktanken att det ska ge mer än märket. Men de förlitar sig på att vi som sätter märket säkrar upp lönenivån. Nivån vi satt är den som är rimlig på arbetsmarknaden, säger Niklas Hjert.