Det finns flera typer av löneavtal. Den vanligaste modellen bland Unionens medlemmar kallas lönepott. Det innebär lite förenklat att Unionen har kommit överens med arbetsgivarna om vilken nivå löneökningarna ska ligga på under det kommande året.
Lönepottens storlek anges oftast i en viss procentsiffra och fördelas sedan av de lokala parterna, det vill säga din arbetsgivare och fackklubb.
Men en lönepott på exempelvis 2 procent betyder inte att du är garanterad att få just så mycket mer i lönekuvertet, det kan bli både mer och mindre. De allra flesta lönepottsavtal inom Unionens områden har dock en individgaranti.
En annan modell är de centrala löneavtal som inte har något spikat löneutrymme, så kallade processavtal, där är det i stället upp till de lokala parterna att bestämma. Det innebär att din arbetsgivare och din lokala Unionenklubb får förhandla om hur mycket pengar som fördelas. Om de inte kan komma överens träder centralt tvingande bestämmelser om löneutrymmets storlek i kraft, en så kallad stupstock. På senare år har skillnaderna mellan lönepottsavtalens och processavtalens konstruktioner börjat luckras upp och fått inslag av varandra.
Ordlista för kollektivavtalad löneutveckling
- Centralt avtal: Överenskommelse mellan fack och arbetsgivare om löneökningsnivåer och principer för hur lönebildningen i din bransch ska gå till.
- Lönebildning: Process som bestämmer lönerna på arbetsmarknaden.
- Löneavtal: Nästan alla centrala kollektivavtal innehåller ett löneavtal som reglerar hur lönerna ska fastställas. Lönerna förhandlas vanligtvis på två nivåer: centralt och lokalt. Slutligen sätts lönenivån genom lokala löneförhandlingar och individuella lönesamtal/löneförhandlingar.
- Lönepott: Lönepotten, även kallat löneutrymme, är den summa pengar som de lokala parterna vid varje lönerevision ska fördela mellan de anställda som omfattas av ett löneavtal. Löneutrymmets storlek brukar anges i procent, till exempel 2 procent av lönesumman. Lönesumman är summan av alla månadslöner för de medlemmar i Unionen som förhandlingen gäller. Storleken på löneutrymmet säger inget om hur stor just din löneökning kommer att bli. Fördelningen sker genom förhandlingar mellan företaget och klubben, eller mellan dig och den chef som sätter lön.
- Individgaranti: För att garantera att alla får en löneökning har de flesta centrala avtal någon form av individgaranti, brukar anges i krontal.
- Åtgärdsgaranti: Individer som får ingen eller låg lönehöjning eftersom de inte anses ha uppfyllt de mål och resultat som finns i företagets lönekriterier har rätt till en åtgärdsplan och kompetensutveckling. Finns framför allt inom processavtal men har på senare år blivit vanligare även inom pottavtal.
- Stupstock: Tvingande bestämmelse i vissa centrala avtal som träder i kraft om parterna inte kan komma överens lokalt.
- Lönesamtal: Ett regelbundet återkommande samtal mellan chef och anställd om hur arbetet utförs, vilka resultat som förväntas och vilken kompetensutveckling som behövs för att kunna göra ett bättre jobb och därmed förbättra lönen.
- Löneglidning: Höjning av löner utöver den nivå som de centrala avtalen ger. Förra året ökade lönerna för tjänstemännen i privata sektorn med 2,8 procent, enligt Medlingsinstitutets preliminära siffror, medan de centrala avtalen gav 2,1 procent.
- Utan kollektivavtal: Har din arbetsgivare inte tecknat kollektivavtal har du ingen självklar rätt till årlig löneökning.
Tänk på att...
Om du arbetar hos en arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal har du ingen självklar rätt till löneförhöjning, det måste du komma överens med denne om när din lön ska revideras. Detta bör finnas med i ditt anställningsavtal. 25 procent av Unionens medlemmar omfattas inte av kollektivavtal.
