I höstas pressades svensk stålindustri av både konjunkturnedgång och handelskonflikten mellan USA och Kina. För att spara pengar och komma i balans gick SSAB ut med ett frivilligt erbjudande att gå ner i arbetstid under knappt fyra månader.

– Företaget har varit transparent kring hur marknaden svajar och att man tittar på lösningar för att möta konjunkturnedgången, säger Tomas Jansson, Unionens klubbordförande på SSAB i Borlänge/Finspång.

Förslaget som SSAB presenterade kallas för flexicurity (vilket inte ska förväxlas med Danmarks välfärdsmodell med samma namn) och innebär att de anställda jobbar tolv dagar mindre under en period och får betalt för hälften av dagarna. Sammanlagt nappade 90 procent av de 1 750 tjänstemännen på SSAB i Sverige på erbjudandet, mot ett tjänstledighetsavdrag för sex arbetsdagar. 

– De anställda var överlag positiva till förslaget. Man ansåg att man fick mycket ledighet för pengarna och i slutändan vill ju alla, både anställda och företagsledningen, undvika neddragningar, säger Tomas Jansson.

Men det kom även en del oroliga frågor från medlemmar som funderade kring hur erbjudandet skulle påverka vab, sjukskrivning och deltid. Företagets svar blev att varje enskild anställd fick kontakta företaget och Försäkringskassan för att se hur ersättningar och lön påverkades i stället för att göra schablonuträkningar.

– Det var viktigt för oss som klubb att få medlemmarna att förstå att det inte enbart handlar om mer ledighet, utan ersättningar för till exempel sjuksförsäkring och a-kassa kan påverkas. Och att man måste fundera på hur man påverkas av att få mindre pengar i kassan. Vi jobbade mycket med medlemsinformation under den här tiden då medelmmar skulle ta ställning till SSAB:s erbjudande.  

Den 15 januari började de anställda jobba som vanligt igen. Unionenklubben har i dagarna skickat ut en enkät för att få medlemmarnas synpunkter på flexicurity-avtalet och dess för och nackdelar. Effekten av att majoriteten av tjänstemännen var borta en dag i veckan innebar både mer jobb för dem som var på plats och för dem själva när de kom tillbaka. Även om företaget hade presenterat vad som skulle prioriteras och inte.

– Företaget hade prioriterat ned saker vilket förbättrade läget och vad som förväntades av oss, men det fanns ändå utmaningar att inte jobba lika mycket på kortare arbetstid. För att klara verksamheten samtidigt som så många tjänstemän var lediga tolv dagar under nästan fyra månader så har vi till exempel inte jobbat med förbättringsarbete.

SSAB har haft liknande lösningar tidigare och om de skulle erbjudas igen är klubben förberedd.

– Vi har haft ovärderlig kontakt med Unionen centralt för att diskutera vad den här lösningen kunde innebära för medlemmarna. En bra idé är att också prata med andra klubbar som haft liknande lösningar. Sno de bästa ideérna och undvik de dåliga, säger Tomas Jansson.

Läs mer om krisavtal och korttidsarbete i kommande nummer av Kollega.

Tänk på det här!

Anna-Karin Mattsson, central ombudsman på Unionen, listar vad som är bra att tänka på innan man går med på ett krisavtal.

Varför krisavtal?
● Om arbetsgivaren vill sänka arbetstiden och lönen så ska det förhandlas. Hur ser förslaget ut och vilka konsekvenser får det för medlemmarna? Vilka omfattas och vilket ansvar tar ledningen? Be företaget att lämna ekonomiska underlag och att de uppdateras fortlöpande. Får förslaget andra effekter på verksamheten? Finns det andra lösningar? Hur ser prognosen för framtiden ut?

Konsekvenser för de anställda
● Lägre lön under den tid som arbetstiden kortas.

● Den pensionsgrundande och pensionsmedförande lönen blir lägre vilket riskerar att påverka den framtida pensionen.

● Lägre ersättning vid sjukdom. 

● Lägre ersättning från a-kassan och Unionens inkomstförsäkring vid arbetslöshet.

● Lägre ersättning från den statliga lönegarantin vid konkurs.

Använd medlemsmöten
● Det är viktigt att de anställda förstår konsekvenserna av att tacka ja till förslaget. Informera och diskutera med medlemmarna. 

Ställ motkrav!
● Det är inte självklart att lönen ska sänkas i samma omfattning som arbetstiden. Försök också teckna avtal som ger tillbaka för uppoffringar som görs nu.

● Kräv att företaget informerar om det ekonomiska läget.

● Avtalen ska vara tidsbegränsade.