Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Stressigt på SSAB under krisavtal

Majoriteten av de anställda på SSAB i Borlänge nappade på erbjudandet om att gå ner i arbetstid under hösten. Baksidan: Det blev mer att göra.
Lina Björk Publicerad
Pär K Olsson ©SSAB
Bra med mycket ledighet tyckte majoriteten av tjänstemännen på SSAB i Borlänge och nappade på företagets erbjudande om att gå ner i arbetstid. Pär K Olsson ©SSAB

I höstas pressades svensk stålindustri av både konjunkturnedgång och handelskonflikten mellan USA och Kina. För att spara pengar och komma i balans gick SSAB ut med ett frivilligt erbjudande att gå ner i arbetstid under knappt fyra månader.

– Företaget har varit transparent kring hur marknaden svajar och att man tittar på lösningar för att möta konjunkturnedgången, säger Tomas Jansson, Unionens klubbordförande på SSAB i Borlänge/Finspång.

Förslaget som SSAB presenterade kallas för flexicurity (vilket inte ska förväxlas med Danmarks välfärdsmodell med samma namn) och innebär att de anställda jobbar tolv dagar mindre under en period och får betalt för hälften av dagarna. Sammanlagt nappade 90 procent av de 1 750 tjänstemännen på SSAB i Sverige på erbjudandet, mot ett tjänstledighetsavdrag för sex arbetsdagar. 

– De anställda var överlag positiva till förslaget. Man ansåg att man fick mycket ledighet för pengarna och i slutändan vill ju alla, både anställda och företagsledningen, undvika neddragningar, säger Tomas Jansson.

Men det kom även en del oroliga frågor från medlemmar som funderade kring hur erbjudandet skulle påverka vab, sjukskrivning och deltid. Företagets svar blev att varje enskild anställd fick kontakta företaget och Försäkringskassan för att se hur ersättningar och lön påverkades i stället för att göra schablonuträkningar.

– Det var viktigt för oss som klubb att få medlemmarna att förstå att det inte enbart handlar om mer ledighet, utan ersättningar för till exempel sjuksförsäkring och a-kassa kan påverkas. Och att man måste fundera på hur man påverkas av att få mindre pengar i kassan. Vi jobbade mycket med medlemsinformation under den här tiden då medelmmar skulle ta ställning till SSAB:s erbjudande.  

Den 15 januari började de anställda jobba som vanligt igen. Unionenklubben har i dagarna skickat ut en enkät för att få medlemmarnas synpunkter på flexicurity-avtalet och dess för och nackdelar. Effekten av att majoriteten av tjänstemännen var borta en dag i veckan innebar både mer jobb för dem som var på plats och för dem själva när de kom tillbaka. Även om företaget hade presenterat vad som skulle prioriteras och inte.

– Företaget hade prioriterat ned saker vilket förbättrade läget och vad som förväntades av oss, men det fanns ändå utmaningar att inte jobba lika mycket på kortare arbetstid. För att klara verksamheten samtidigt som så många tjänstemän var lediga tolv dagar under nästan fyra månader så har vi till exempel inte jobbat med förbättringsarbete.

SSAB har haft liknande lösningar tidigare och om de skulle erbjudas igen är klubben förberedd.

– Vi har haft ovärderlig kontakt med Unionen centralt för att diskutera vad den här lösningen kunde innebära för medlemmarna. En bra idé är att också prata med andra klubbar som haft liknande lösningar. Sno de bästa ideérna och undvik de dåliga, säger Tomas Jansson.

 

Läs mer om krisavtal och korttidsarbete i kommande nummer av Kollega.

 

Tänk på det här!

Anna-Karin Mattsson, central ombudsman på Unionen, listar vad som är bra att tänka på innan man går med på ett krisavtal.

Varför krisavtal?
● Om arbetsgivaren vill sänka arbetstiden och lönen så ska det förhandlas. Hur ser förslaget ut och vilka konsekvenser får det för medlemmarna? Vilka omfattas och vilket ansvar tar ledningen? Be företaget att lämna ekonomiska underlag och att de uppdateras fortlöpande. Får förslaget andra effekter på verksamheten? Finns det andra lösningar? Hur ser prognosen för framtiden ut?

Konsekvenser för de anställda
● Lägre lön under den tid som arbetstiden kortas.

● Den pensionsgrundande och pensionsmedförande lönen blir lägre vilket riskerar att påverka den framtida pensionen.

● Lägre ersättning vid sjukdom. 

● Lägre ersättning från a-kassan och Unionens inkomstförsäkring vid arbetslöshet.

● Lägre ersättning från den statliga lönegarantin vid konkurs.

Använd medlemsmöten
● Det är viktigt att de anställda förstår konsekvenserna av att tacka ja till förslaget. Informera och diskutera med medlemmarna. 

Ställ motkrav!
● Det är inte självklart att lönen ska sänkas i samma omfattning som arbetstiden. Försök också teckna avtal som ger tillbaka för uppoffringar som görs nu.

● Kräv att företaget informerar om det ekonomiska läget.

● Avtalen ska vara tidsbegränsade.

Krisavtal

Krisavtal är ett samlingsnamn för avtal om försämrade förmåner där de anställda går med på för att hjälpa företaget ekonomiskt i kris. Det kan exempelvis vara att skjuta på semester, skippa bonus eller konjunkturanpassa arbetstiden och jobba mindre i sämre tider och mer i bättre. Lösningarna behöver inte gälla alla på företaget utan kan vara individuella.

Avtal om korttidsarbete
Inom ramen av krisavtal kan du individuellt eller via kollektivavtal gå ner i arbetstid och lön. Det man vanligtvis pratar om är 80,90,100-modellen som innebär att du går ned till 80 procent i arbetstid, får 90 procent i lön och en kompensation för pensionen som betalas in 100 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Hårt motstånd mot kortad arbetstid

I snart 30 år har Unionen jobbat för att sänka arbetstiden med två timmar i veckan. Nu är striden om arbetstiden hetare än någonsin.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 10 mars 2025, kl 06:01
En klocka och fingrar på ett tangentbord
I årets avtalsrörelse är kortare arbetstid en av de frågor som Unionen prioriterar. Foto: TT/Shutterstock

År 1998 satte facken inom industrin upp ett långsiktigt mål: arbetstiden skulle kortas med 100 timmar per år. I dag, 27 år senare, finns ännu inget centralt kollektivavtal där arbetstiden är 100 timmar kortare per år. Kortast arbetstid – runt 65 timmar mindre per år – finns i avtalet med Teknikarbetsgivarna.

I årets avtalsrörelse är kortare arbetstid en av de frågor som Unionen prioriterar. Men motståndet från arbetsgivarna är massivt – och de delegationer Kollega har pratat med – tror att arbetstidsförkortning blir den stora stötestenen. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, håller med.

Martin Wästfeldt

– Det finns ett jättehårt motstånd i den här frågan hos alla våra motparter. Det har det alltid funnits. När arbetstiden kortas finns mindre tillgänglig arbetstid för att bedriva produktion, att hålla i gång en verksamhet, att utföra tjänster. Likafullt har vi bestämt oss för att hålla i det här målet på 100 timmar.

I de fall vi har system för arbetstidsförkortning vill vi utöka dem, i de fall vi inte har system vill vi införa sådana.

Kan ni nå 100 timmars arbetstidsförkortning redan i årets avtalsrörelse?

– Den här typen av reformer kräver uthållighet. Att genomföra flexpension fullt ut tog tio år. Att korta arbetstiden med 65 timmar årligen gjorde vi mellan 1998 och 2007. Saker tar tid i kollektivavtalsförhandlingar.

Ska en del av det löneutrymmet på 4,2 procent användas till att korta arbetstiden?

– Ja, vår inställning är att vi betalar för kortare arbetstid. Men om det blir så som många tror, att kortare arbetstid leder till högre effektivitet och därmed högre produktivitet, då har vi ett större utrymme att förhandla om nästa gång.

Är risken hög för konflikt?

– Man kan aldrig bortse från att det kan bli konflikt, men vårt mål är att komma överens.

Hur ser du på arbetsgivarnas inställning att det är svårt att förhandla om kortare arbetstid samtidigt som det finns en diskussion om lagstiftad arbetstidsförkortning?

– Diskussionen om lagstiftning är inte ny. År 2001 fanns mycket mer långtgående lagstiftningsidéer än det finns nu. Då fanns en statlig utredning som jobbade med de här frågorna. Däremot är kanske diskussionen i samhället lite hetare nu.

Vilken blir den största stötestenen i den kommande avtalsrörelsen?

Anders Holger-Nilsson, ordförande branschdelegationen Handel & Visita: 
− Arbetstidsförkortningen, definitivt. Problemet är att vi inte är klara med avsättningarna till flexpension på våra områden. Ska vi lösa flexpensionen och arbetstidsförkortningen samtidigt finns risken att det kommer att påverka utrymmet för löneökningar – och då är det många medlemmar som kommer att bli irriterade. För det är lön som folk behöver i dag.

– Flexpension och arbetstidsförkortning är extremt tunga krav. Min känsla är att årets avtalsrörelse kommer bli tuffare än de jag varit med om tidigare och att det kommer att skramlas från båda håll. Arbetstidsförkortningen sitter nämligen hårdare inne hos våra motparter än flexpensionen.

– Historiskt har våra medlemmar alltid värdesatt lön mest, men nu när arbetstidsförkortning är på tapeten vill de också ha det. Vi jobbar som bekant mycket i dag och man behöver återhämtning.

 

stefan

Stefan Arvidsson, ordförande branschdelegationen Tjänster och Säkerhet (Almega):
– Det kommer att bli tuffa diskussioner om arbetstidsförkortningen. Om arbetsgivarna inom industrin är motståndare till idén så har vi det i vår delegation inte direkt lättare med Almega, där utbyggnaden av flexpensionen är kvar. Samtidigt vill ingen ha lagstiftning, att politikerna ska in och röja i arbetstiderna.

– Arbetstidsförkortning är en vettig fråga att driva. Många av våra medlemmar jobbar för mycket och många tycker att det är dags att göra något åt det. Vi har en yngre generation som ska jobba tills de är 70. Ska man orka tror jag att vi måste börja bygga ut arbetstidsförkortningen i varje avtalsrörelse – det kanske inte kommer att märkas i början, men kommer att få effekt till slut.

 

James Jolly, ordförande branschdelegationen Transport: 
− Arbetstidsförkortning blir den stora grejen. Det är bra att det är en ny hjärtefråga för Unionen och det är något som våra medlemmar efterfrågar. Många känner sig slitna av hård arbetsbestlastning och av att jobba i slimmade organisationer, man behöver tid för återhämtning.

− Jag uppfattar det som att arbetsgivarna generellt tycker att våra krav om arbetstidsförkortning är uppåt väggarna. Det är inget vi kommer att lösa på en avtalsrörelse utan något vi successivt får jobba för, precis som vi gjorde med flexpensionen.

– Allt i en avtalsrörelse är inte lön, utan vi vill som vanligt få till villkorsförbättringar i avtalen. Bland annat förbättrade villkor för obekväm arbetstid, som är vanligt bland annat i hamnar och på flygplatser – det kommer vi inte att släppa. Men arbetstidsförkortningen blir den nya långtidsfrågan som vi kommer att jobba hårt för.

*Vad är en branschdelegation?
Unionen har 14 branschdelegationer, som representerar medlemmarna när nya centrala kollektivavtal förhandlas. Varje delegation ansvarar för flera kollektivavtal. Ledamöterna är valda av Unionens medlemmar.
 

Avtalen som har kortare arbetstid

Industriarbetsgivarna.

I avtalen för gruvor, svetsmekanisk industri, stål, metall och byggnadsämne finns arbetstidsförkortning på fyra dagar per år.

Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.

Fyra dagar per år.

Gröna arbetsgivare.

I avtalet för virkesmätning finns arbetstidsförkortning på drygt 65,2 timmar per år.

Sveriges Textil- och modeföretag samt Teknikarbetsgivarna.

Varje vecka avsätts 82 minuter till en tidbank. Den som jobbar tvåskift får 202 minuter per vecka.

Energiföretagen.

63 timmar kortare arbetstid per år.

Fremia Samhall.

58 timmar och 20 minuter kortare arbetstid per år.

Avtalsrörelsen i korthet och Unionens krav

  • Löneökning: 4,2 procent på ett år.
  • Arbetstidsförkortning: kortad arbetstid i alla avtal.
  • Semester: rätt till förskottssemester.
  • Övertid: kompensation för deltidsanställda.
  • 3, 4 miljoner anställda omfattas av årets avtalsrörelse.
  • 500 kollektivavtal ska förhandlas varav 80 är Unionens. 
  • Unionen är nyckelaktör som en av parterna i industriavtalet, som sätter nivån (märket) för alla avtal. 
  • Detta avtal löper ut den 31 mars.