Inför avtalsrörelsen gick diskussionen hög om behovet av sänkta ingångslöner som ett sätt att få in nyanlända på den svenska arbetsmarknaden. Även somliga politiker var ute och hotade med lagstiftning om inte parterna kunde komma överens.
Svante Nycander anser att det är ett kontraproduktivt sätt att arbeta på.
- Det gäller att vara aktsam med det system som gett oss 15 20 år av en väl fungerande lönebildning. Bra lösningar förutsätter samarbete och respekt, sade han på ett seminarium om årets avtalsrörelse på måndagen där han i stället förespråkade en process där parterna gemensamt ser över kollektivavtalen för att göra arbetsmarknaden mer öppen för asylsökande.
- Man skulle släppa in kollegor från andra branscher för att granska varandras avtalsområden.
Ett exempel som Svante Nycander pekade på är ersättning för handelsanställda som arbetar kväll och helger.
- I dag är det många studenter som jobbar extra inom handeln. Sänker man ob-tillägget kommer de kanske inte jobba där, vilket ger möjlighet för andra att få jobb. Det finns säkert många andra liknande saker som skulle upptäckas om man gick igenom avtalen gemensamt.
Förslaget fick dock ett ganska kyligt mottagande från företrädare för fack och arbetsgivare.
Peter Jeppsson, Svenskt Näringslivs vice vd, påpekade att det redan i dag finns ett ganska omfattande samarbete mellan parterna.
- Vi träffar varandra och pratar om förändringar i avtalen. Det är nog bra att gå igenom dem, men det tar för lång tid. Vi behöver något som vi kan vara överens om kvickt.
Enligt Peter Jeppsson har ingångslönerna stor betydelse.
- Vi behöver se till att det skapas jobb som inte görs i dag. Det finns massor med jobb som skulle kunna bli gjorda om kostnaden var lägre.
Inte heller Camilla Frankelius, Sveriges Ingenjörers förhandlingschef, trodde att en översyn av kollektivavtalen skulle lösa problemet.
- Att titta på saker som försvårar i avtalen är bra, men räcker inte för att lösa problemet på arbetsmarknaden.
