Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Oskäliga avtal ökar

Allt fler företag tvingar sina anställda att skriva under avtal som hindrar dem att ta nya jobb om de slutar. Ibland till och med utan att få någon ekonomisk kompensation.
Ola Rennstam Publicerad

En arbetsgivare som har satsat miljoner i ett nytt utvecklingsprojekt vill givetvis inte se att innehållet hamnar i händerna på en konkurrent. Personer med unik insyn får därför ofta skriva under en så kallad konkurrensklausul. Det är ett avtal som begränsar den anställdes möjlighet att börja jobba hos en konkurrent eller starta eget direkt efter anställningen. Avtalen reglerar bland annat karenstidens längd, vilken ersättning som utgår under tiden och vilka vitesbelopp den riskerar som bryter mot kontraktet. Tanken bakom konkurrensklausuler är att de ska gälla personer med nyckelpositioner och eller som har särskilda kunskaper, men så ser verkligheten inte längre ut.

Många arbetsgivare har slentrianmässigt börjat kräva att anställda skriver under konkurrensklausuler även för befattningar där det inte finns något behov, till exempel för anställda på callcenter och telefonförsäljare.

Allt fler medlemmar kontaktar Unionen för att få råd om hur de ska göra. Antalet ärenden som rör konkurrensklausuler har mer än fördubblats de senaste fem åren och ökningen ser inte ut att mattas av. Säljare är en särskilt utsatt grupp och det är också vanligt inom IT, revision, reklam, bemanning och konsultverksamhet. De värsta exemplen på oskäliga konkurrensklausuler förekommer bland medlemmar som inte omfattas av kollektivavtal. Avtalen, som ofta är författade av en advokatbyrå, kan innehålla långa karenstider, även helt utan ersättning.

– Det som bekymrar är att konkurrensklausulerna ökar där det inte är befogat och att de är oskäliga. Arbetsgivare binder upp medarbetare vars kunskap inte behöver skyddas med orimliga bindnings­tider och ersättningsnivåer, säger Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist.

Att hamna i jobbkarantän i uppemot ett år – oavsett om det är motiverat eller inte – kan leda till förlorade kontakter och att ens kunskaper blir inaktuella.

– Idén med konkurrensklausulerna är att ha en rimlig karantäntid där den anställde får rimlig ersättning och inte är borta så länge att de egna yrkeskunskaperna blir värdelösa, säger Martin Wästfelt.

Trots avarterna anser Unionen att konkurrensklausuler kan vara befogade – facket har ett gemensamt intresse med motparten av att företag vågar satsa på forskning och utveckling. Samtidigt är förbundets utgångspunkt att människor ska vara fria att söka de jobb de vill och att möjligheterna till avknoppningar och entreprenörskap bör främjas.

– Konkurrensklausuler leder till inlåsningseffekter. Rörligheten på arbetsmarknaden begränsas om människor blir inlåsta i anställningar de inte trivs med. Att kunna börja hos ett konkurrerande företag kan vara enda chansen att försörja sig för den som flyttat till en annan ort eller för den som vill ha högre lön och utvecklingsmöjligheter i yrket. Klausulerna får inte bli ett yrkesförbud, säger Martin Wästfelt.

Många tjänstemän som har skrivit under konkurrens­klausuler kan vittna om hur arbetsgivaren i princip stuckit ett papper under näsan på dem i samband med anställningen. I det läget är det få är som känner att man kan vägra skriva under eller ifråga­sätta innebörden. Martin Wästfelt anser att fler i stället borde ta upp avtalen till omförhandling efter ett par år – innan det blir skarpt läge och man har hamnat i en tvist.

– Man kan inte strunta i ingångna avtal. Men även om de inte håller juridiskt kan det vara jobbigt att ta upp det, eftersom man ogärna vill stöta sig med arbetsgivaren. Det gör att personer drar sig för att röra på sig.

Arbetsmarknadens parter tecknade ett kollektiv­avtal som reglerar konkurrensklausuler för över 40 år sedan. De Unionenmedlemmar som omfattas av det klarar sig bättre, enligt Martin Wästfelt.

– Där har vi betydligt färre ärenden, och vi ser heller inte den uppsjö av missbruk som förekommer bland övriga medlemsgrupper.

Att få rätsida på avarterna handlar enligt Unionen om att få fler medlemmar att omfattas av kollektiv­avtal. Bengt Domeij, professor i civilrätt vid Uppsala universitet, har forskat om konkurrensklausuler och bekräftar Unionens bild. Hans lösning är dock en annan, Sverige bör följa våra grannländers exempel och lagstifta.

– Norge, Danmark, Finland och Tyskland har infört lagstiftning med bra lösningar och en maxgräns på ett år. Och det är reglerat när det finns legitima behov av att använda konkurrensklausuler. En fördel med lagstiftning är att det blir tydligt vad som gäller – det är det inte i Sverige i dag, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Hårt motstånd mot kortad arbetstid

I snart 30 år har Unionen jobbat för att sänka arbetstiden med två timmar i veckan. Nu är striden om arbetstiden hetare än någonsin.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 10 mars 2025, kl 06:01
En klocka och fingrar på ett tangentbord
I årets avtalsrörelse är kortare arbetstid en av de frågor som Unionen prioriterar. Foto: TT/Shutterstock

År 1998 satte facken inom industrin upp ett långsiktigt mål: arbetstiden skulle kortas med 100 timmar per år. I dag, 27 år senare, finns ännu inget centralt kollektivavtal där arbetstiden är 100 timmar kortare per år. Kortast arbetstid – runt 65 timmar mindre per år – finns i avtalet med Teknikarbetsgivarna.

I årets avtalsrörelse är kortare arbetstid en av de frågor som Unionen prioriterar. Men motståndet från arbetsgivarna är massivt – och de delegationer Kollega har pratat med – tror att arbetstidsförkortning blir den stora stötestenen. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, håller med.

Martin Wästfeldt

– Det finns ett jättehårt motstånd i den här frågan hos alla våra motparter. Det har det alltid funnits. När arbetstiden kortas finns mindre tillgänglig arbetstid för att bedriva produktion, att hålla i gång en verksamhet, att utföra tjänster. Likafullt har vi bestämt oss för att hålla i det här målet på 100 timmar.

I de fall vi har system för arbetstidsförkortning vill vi utöka dem, i de fall vi inte har system vill vi införa sådana.

Kan ni nå 100 timmars arbetstidsförkortning redan i årets avtalsrörelse?

– Den här typen av reformer kräver uthållighet. Att genomföra flexpension fullt ut tog tio år. Att korta arbetstiden med 65 timmar årligen gjorde vi mellan 1998 och 2007. Saker tar tid i kollektivavtalsförhandlingar.

Ska en del av det löneutrymmet på 4,2 procent användas till att korta arbetstiden?

– Ja, vår inställning är att vi betalar för kortare arbetstid. Men om det blir så som många tror, att kortare arbetstid leder till högre effektivitet och därmed högre produktivitet, då har vi ett större utrymme att förhandla om nästa gång.

Är risken hög för konflikt?

– Man kan aldrig bortse från att det kan bli konflikt, men vårt mål är att komma överens.

Hur ser du på arbetsgivarnas inställning att det är svårt att förhandla om kortare arbetstid samtidigt som det finns en diskussion om lagstiftad arbetstidsförkortning?

– Diskussionen om lagstiftning är inte ny. År 2001 fanns mycket mer långtgående lagstiftningsidéer än det finns nu. Då fanns en statlig utredning som jobbade med de här frågorna. Däremot är kanske diskussionen i samhället lite hetare nu.

Vilken blir den största stötestenen i den kommande avtalsrörelsen?

Anders Holger-Nilsson, ordförande branschdelegationen Handel & Visita: 
− Arbetstidsförkortningen, definitivt. Problemet är att vi inte är klara med avsättningarna till flexpension på våra områden. Ska vi lösa flexpensionen och arbetstidsförkortningen samtidigt finns risken att det kommer att påverka utrymmet för löneökningar – och då är det många medlemmar som kommer att bli irriterade. För det är lön som folk behöver i dag.

– Flexpension och arbetstidsförkortning är extremt tunga krav. Min känsla är att årets avtalsrörelse kommer bli tuffare än de jag varit med om tidigare och att det kommer att skramlas från båda håll. Arbetstidsförkortningen sitter nämligen hårdare inne hos våra motparter än flexpensionen.

– Historiskt har våra medlemmar alltid värdesatt lön mest, men nu när arbetstidsförkortning är på tapeten vill de också ha det. Vi jobbar som bekant mycket i dag och man behöver återhämtning.

 

stefan

Stefan Arvidsson, ordförande branschdelegationen Tjänster och Säkerhet (Almega):
– Det kommer att bli tuffa diskussioner om arbetstidsförkortningen. Om arbetsgivarna inom industrin är motståndare till idén så har vi det i vår delegation inte direkt lättare med Almega, där utbyggnaden av flexpensionen är kvar. Samtidigt vill ingen ha lagstiftning, att politikerna ska in och röja i arbetstiderna.

– Arbetstidsförkortning är en vettig fråga att driva. Många av våra medlemmar jobbar för mycket och många tycker att det är dags att göra något åt det. Vi har en yngre generation som ska jobba tills de är 70. Ska man orka tror jag att vi måste börja bygga ut arbetstidsförkortningen i varje avtalsrörelse – det kanske inte kommer att märkas i början, men kommer att få effekt till slut.

 

James Jolly, ordförande branschdelegationen Transport: 
− Arbetstidsförkortning blir den stora grejen. Det är bra att det är en ny hjärtefråga för Unionen och det är något som våra medlemmar efterfrågar. Många känner sig slitna av hård arbetsbestlastning och av att jobba i slimmade organisationer, man behöver tid för återhämtning.

− Jag uppfattar det som att arbetsgivarna generellt tycker att våra krav om arbetstidsförkortning är uppåt väggarna. Det är inget vi kommer att lösa på en avtalsrörelse utan något vi successivt får jobba för, precis som vi gjorde med flexpensionen.

– Allt i en avtalsrörelse är inte lön, utan vi vill som vanligt få till villkorsförbättringar i avtalen. Bland annat förbättrade villkor för obekväm arbetstid, som är vanligt bland annat i hamnar och på flygplatser – det kommer vi inte att släppa. Men arbetstidsförkortningen blir den nya långtidsfrågan som vi kommer att jobba hårt för.

*Vad är en branschdelegation?
Unionen har 14 branschdelegationer, som representerar medlemmarna när nya centrala kollektivavtal förhandlas. Varje delegation ansvarar för flera kollektivavtal. Ledamöterna är valda av Unionens medlemmar.
 

Avtalen som har kortare arbetstid

Industriarbetsgivarna.

I avtalen för gruvor, svetsmekanisk industri, stål, metall och byggnadsämne finns arbetstidsförkortning på fyra dagar per år.

Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.

Fyra dagar per år.

Gröna arbetsgivare.

I avtalet för virkesmätning finns arbetstidsförkortning på drygt 65,2 timmar per år.

Sveriges Textil- och modeföretag samt Teknikarbetsgivarna.

Varje vecka avsätts 82 minuter till en tidbank. Den som jobbar tvåskift får 202 minuter per vecka.

Energiföretagen.

63 timmar kortare arbetstid per år.

Fremia Samhall.

58 timmar och 20 minuter kortare arbetstid per år.

Avtalsrörelsen i korthet och Unionens krav

  • Löneökning: 4,2 procent på ett år.
  • Arbetstidsförkortning: kortad arbetstid i alla avtal.
  • Semester: rätt till förskottssemester.
  • Övertid: kompensation för deltidsanställda.
  • 3, 4 miljoner anställda omfattas av årets avtalsrörelse.
  • 500 kollektivavtal ska förhandlas varav 80 är Unionens. 
  • Unionen är nyckelaktör som en av parterna i industriavtalet, som sätter nivån (märket) för alla avtal. 
  • Detta avtal löper ut den 31 mars.