Allt fler företag tvingar sina anställda att skriva under avtal som hindrar dem att ta nya jobb om de slutar. Ibland till och med utan att få någon ekonomisk kompensation.
En arbetsgivare som har satsat miljoner i ett nytt utvecklingsprojekt vill givetvis inte se att innehållet hamnar i händerna på en konkurrent. Personer med unik insyn får därför ofta skriva under en så kallad konkurrensklausul. Det är ett avtal som begränsar den anställdes möjlighet att börja jobba hos en konkurrent eller starta eget direkt efter anställningen. Avtalen reglerar bland annat karenstidens längd, vilken ersättning som utgår under tiden och vilka vitesbelopp den riskerar som bryter mot kontraktet. Tanken bakom konkurrensklausuler är att de ska gälla personer med nyckelpositioner och eller som har särskilda kunskaper, men så ser verkligheten inte längre ut.
Många arbetsgivare har slentrianmässigt börjat kräva att anställda skriver under konkurrensklausuler även för befattningar där det inte finns något behov, till exempel för anställda på callcenter och telefonförsäljare.
Allt fler medlemmar kontaktar Unionen för att få råd om hur de ska göra. Antalet ärenden som rör konkurrensklausuler har mer än fördubblats de senaste fem åren och ökningen ser inte ut att mattas av. Säljare är en särskilt utsatt grupp och det är också vanligt inom IT, revision, reklam, bemanning och konsultverksamhet. De värsta exemplen på oskäliga konkurrensklausuler förekommer bland medlemmar som inte omfattas av kollektivavtal. Avtalen, som ofta är författade av en advokatbyrå, kan innehålla långa karenstider, även helt utan ersättning.
– Det som bekymrar är att konkurrensklausulerna ökar där det inte är befogat och att de är oskäliga. Arbetsgivare binder upp medarbetare vars kunskap inte behöver skyddas med orimliga bindningstider och ersättningsnivåer, säger Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist.
Att hamna i jobbkarantän i uppemot ett år – oavsett om det är motiverat eller inte – kan leda till förlorade kontakter och att ens kunskaper blir inaktuella.
– Idén med konkurrensklausulerna är att ha en rimlig karantäntid där den anställde får rimlig ersättning och inte är borta så länge att de egna yrkeskunskaperna blir värdelösa, säger Martin Wästfelt.
Trots avarterna anser Unionen att konkurrensklausuler kan vara befogade – facket har ett gemensamt intresse med motparten av att företag vågar satsa på forskning och utveckling. Samtidigt är förbundets utgångspunkt att människor ska vara fria att söka de jobb de vill och att möjligheterna till avknoppningar och entreprenörskap bör främjas.
– Konkurrensklausuler leder till inlåsningseffekter. Rörligheten på arbetsmarknaden begränsas om människor blir inlåsta i anställningar de inte trivs med. Att kunna börja hos ett konkurrerande företag kan vara enda chansen att försörja sig för den som flyttat till en annan ort eller för den som vill ha högre lön och utvecklingsmöjligheter i yrket. Klausulerna får inte bli ett yrkesförbud, säger Martin Wästfelt.
Många tjänstemän som har skrivit under konkurrensklausuler kan vittna om hur arbetsgivaren i princip stuckit ett papper under näsan på dem i samband med anställningen. I det läget är det få är som känner att man kan vägra skriva under eller ifrågasätta innebörden. Martin Wästfelt anser att fler i stället borde ta upp avtalen till omförhandling efter ett par år – innan det blir skarpt läge och man har hamnat i en tvist.
– Man kan inte strunta i ingångna avtal. Men även om de inte håller juridiskt kan det vara jobbigt att ta upp det, eftersom man ogärna vill stöta sig med arbetsgivaren. Det gör att personer drar sig för att röra på sig.
Arbetsmarknadens parter tecknade ett kollektivavtal som reglerar konkurrensklausuler för över 40 år sedan. De Unionenmedlemmar som omfattas av det klarar sig bättre, enligt Martin Wästfelt.
– Där har vi betydligt färre ärenden, och vi ser heller inte den uppsjö av missbruk som förekommer bland övriga medlemsgrupper.
Att få rätsida på avarterna handlar enligt Unionen om att få fler medlemmar att omfattas av kollektivavtal. Bengt Domeij, professor i civilrätt vid Uppsala universitet, har forskat om konkurrensklausuler och bekräftar Unionens bild. Hans lösning är dock en annan, Sverige bör följa våra grannländers exempel och lagstifta.
– Norge, Danmark, Finland och Tyskland har infört lagstiftning med bra lösningar och en maxgräns på ett år. Och det är reglerat när det finns legitima behov av att använda konkurrensklausuler. En fördel med lagstiftning är att det blir tydligt vad som gäller – det är det inte i Sverige i dag, säger han.
Unionen och Svensk Handel tecknade i fredags ett nytt kollektivavtal för anställda i apoteksbranschen. Avtalet innehåller en arbetstidsförkortning och mer pengar för deltidare som jobbar över. Men avtalet får också viss kritik.
Kronans apotek, ICA:s Apotek Hjärtat och Apoteket AB är apotekskedjor där bland annat Unionens medlemmar jobbar. Butikerna sysselsätter omkring 10 000 personer i Sverige. Foto: Kronans Apotek/Bertil Ericson/TT/Fredrik Persson/TT.
Det nya apoteksavtalet mellan facken Unionen och Sveriges farmaceuter och motparten Svensk handel innebär att de anställda på exempelvis Apoteket AB, Kronans apotek, ICAs Apotek Hjärtat och Doz apotek får nya arbetsvillkor.
Kollektivavtalet följer märket på i snitt 6,4 procent löneökning över 24 månader och gäller retroaktivt från den 1 maj 2025.
Mertiden tas bort och en arbetstidsförkortning tjänas in i en tidbank från första januari 2026. Anställda får även en större rätt till kompensationsledighet efter arbete på storhelger.
Hjärtats unionare: ”Lite bekymrad”
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.
Lena Svensson, Unionens riksklubbs ordförande på Icas kedja Apotek Hjärtat, är inte helt nöjd med avtalet.
– Jag har inte hunnit sätta mig in i det helt, men jag är lite bekymrad över löneutvecklingen kontra arbetstidsförkortning , säger hon.
Hon tycker att det det tar för lång tid innan de anställda börjar känna av arbetstidsförkortningen på riktigt.
– Jag förstår att man ska börja bygga upp en bank med tid men åtta timmar per år kan man både ha och vara utan enligt mina medlemmar. Vi är många anställda över 40 år och många av oss vill hellre ha pengar i kuvertet, säger hon och hänvisar till ett medlemsmöte hon hållit nyligen.
”Grundlön viktigast”
Med dagens ekonomiska situation där många har svårt att få lönen att räcka till höjda hyror och priser hade Lena Svensson hellre sett en satsning på höjda grundlöner.
– Vi släpar efter i grundlönerna och det måste jag hantera gentemot medlemmarna. Lönerna hänger inte med i vad allting kostar i dag, säger hon.
Dessutom är hon orolig för att de som arbetar deltid nu ska kunna bli beordrade att arbeta övertid precis som heltidarna.
En annan viktig fråga för många apoteksanställda är möjligheten att ta ut fyra veckors sammanhängande semester. I dag är det bara tre garanterade veckor.
– Fyra veckors sammanhängande semester är också en fråga. Men jag har inte sett någon förändring där, säger Lena Svensson.
”Alla medlemmar ska behandlas lika”
Martin Wästfelt
Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt är nöjd med det nya avtalet som tagit tid att få fram. Förhandlingarna har dragit ut på tiden och det har talats om strejkvarsel.
– Förhandlingarna har varit tuffa, exempelvis när det gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Men för Unionen är det självklart att alla medlemmar ska behandlas lika. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda. Det är ett stort steg framåt för rättvisa villkor, säger Martin Wästfelt i en presskommentar.
Lynn Andersson Wall, avtalsansvarig för Svensk Handels apoteksavtal, uttrycker sin syn på avtalet i ett pressmeddelande:
– Det har varit långdragna men också konstruktiva förhandlingar. De nya avtalen innehåller bland annat mer branschanpassade anställningsformer samt förbättrade möjligheter att variera arbetstiden under året, vilket är viktigt för att kunna upprätthålla en god bemanning på apoteken, säger hon.
Nya apoteksavtalet i siffror
Avtalsperioden är 1 maj 2025 till 30 april 2027
6,4 % är avtalets totala värde sett över hela avtalsperioden varav 5,7 % avsätts till löneökningar och 0,7 % till arbetstidsförkortning och deltidspension (flexpension). Löneavtalet på arbetsplatsen styr hur stor just din löneökning blir (olika lönemodeller finns) Läs mer: Hur löneökning/lönepott fördelas.
Lönerevision sker 1 maj 2025 och 1 maj 2026.
Ny avsättning till deltidspension (flexpension) 0,2%, totala värdet till ITP 1,7% vid avtalsperiodens slut.
Semester, uppsägningstider, arbetstid, ledighet och övriga arbetsvillkor enligt Allmänna anställningsvillkor uppdateras så snart som möjligt till nya avtalet som gäller 1 maj år 2025 till 30 april 2027.
Unionen, Sveriges Farmaceuter och Sveriges ingenjörer har även tecknat avtal med Almega Tjänsteförbunden inom tillverkande apoteksföretag som Apotea, ATL apoteksproduktion och vissa laboratorier
De nya avtalen sträcker sig över 24 månader med ett löneutrymme på 6,4 procent. Inom kostnadsramen ryms även pensionsavsättningar.
Avtalet innehåller också en arbetstidsförkortning med en betald ledig dag under ett kalenderår. Begreppet mertid stryks ur avtalet och deltidsanställda får rätt till övertidskompensation på samma sätt som heltidsanställda. Det gäller från 1 maj 2025 till och med 30 april 2027.
Hittills i år har Unionen tecknat mer än 50 nya kollektivavtal i olika branscher.