Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Checklista för anställningsavtal

Tacka inte ja till nya jobbet utan att först kolla anställningsavtalet. Finns det inget kollektivavtal kanske du går back, trots att lönen på nya arbetsplatsen är högre.
Johanna Rovira Publicerad
1STunningArt/Colourbox.com
Vad ska ett anställningavtal innehålla? 1STunningArt/Colourbox.com

Du har precis blivit erbjuden ett nytt jobb med högre lön – flera tusenlappar mer i månaden. Ser bra ut på pappret – men innan du skriver under ditt anställningskontrakt finns det en del saker du bör leta efter och ta med i kalkylen för att inte riskera att stå där med skägget i brevlådan efter några år.

Finns det föräldralön?

Om inte, och du inte är helt främmande inför tanken att bli förälder, tänk på att föräldralönen i sex månader är värd en hel del – ca 20 000 kronor per barn om du har en månadslön på 32 000 – ännu mer om din lön är högre.

Har du rätt till övertidsersättning?

Om inte, se till att du får en extra semestervecka och frihet i arbetstidens förläggning. Jobbar du över ca tio timmar i veckan kan du begära nästan en halv månadslön till (fast jobbar du så mycket över hela tiden så strider det mot arbetstidslagen och EU:s arbetstidsdirektiv). Jobbar du gratistimmar åt din arbetsgivare så sänks ju timlönen.

Finns det någon typ av arbetstidsförkortning?

Har du arbetstidsförkortning på ditt nuvarande jobb kan du räkna om din månadslön till timlön för att jämföra med nya lönen.

Finns det konkurrensklausul?

Och vad står det i den? Är det rimligt att ha en konkurrensklausul för den typen av jobb och har du fått någon kompensation för den?

Står det i kontraktet att du ska ha tillgång till bil och körkort?

Får du i så fall en rimlig milersättning? Varning: Milersättning ska aldrig ingå i provisionslön – du riskerar att gå back. Vad händer om du blir av med körkortet eller om bilen går sönder och du inte har råd att reparera den? Innebär det att du blir utan jobb? Det finns domar där den som tillfälligt blivit av med körkortet också förlorat jobbet, men varje enskilt fall måste prövas.

Står det något om årliga lönerevisioner?

Det är du inte garanterad om det inte finns kollektivavtal. Även om den föreslagna lönen är hög i dag, så riskerar du att halka efter lönemässigt ju fler år som går utan löneökningar. Och om lönen inte höjs varje år halkar även tjänstepensionen efter.

Har du extra semester?

En del kollektivavtal innehåller extra semesterdagar och i princip alla kollektivavtal ger högre semestertillägg än vad du har rätt till annars.

Får du avsättning till tjänstepension?

Om ja – hur mycket? Är du man bör du ha åtminstone 4,7 procent av din utbetalda lön upp till 38 438 kronor avsatt för att få lika stor inbetalning till pensionen som du skulle fått på ditt gamla jobb med kollektivavtal. Tjänar du mer ska du ha ännu mer avsatt (se exempel nedan). Är du kvinna bör du eventuellt begära högre inbetalningar eftersom kvinnor får mindre pension för pengarna i de flesta pensionsplaner utan kollektivavtal.

Hur hög är avgiften?

Med kollektivavtalad ITP kan du få ner avgiften på pensionskapitalet till 0,1 procent vilket ger mer pension för pengarna. Är avgiften över 0,5 procent gröper den ur pensionen (skillnaden kan bli sjusiffrig under ett arbetsliv enligt PTK). För att du som anställd på ett företag utan kollektivavtal ska få lika hög pension som inom ITP måste någon kompensera för de högre avgifterna. Antingen betalar din arbetsgivare in mer, eller så får du spara privat för att komma upp i samma månadspension. Se mer hur mycket du förlorar på höga avgifter i räkneexemplet nedan.

Kompensation för flexpension – ja, möjligheten att få gå ner i tid tidigare kanske är svår att omvandla till reda kronor, men en ytterligare avsättning till tjänstepensionen på upp till 2 procent är vad de flesta anställda på företag med kollektivavtal kan räkna med under de närmaste åren.

Förväntas du själv spara till din pension?

Räkna ut enligt exemplet nedan. Om några år förväntas inbetalningarna till ITP vara högre så skriv in i avtalet att din ersättning ska höjas i takt med övriga privattjänstemäns pensioner.

Finns det andra försäkringar?

I kollektivavtalet finns försäkringar som bland annat ger dig rätt till ersättning om du skulle skadas på jobbet eller på väg till och från jobbet. Eller om du skulle bli av med jobbet. Dessa försäkringar (TGL och TFA) har ett värde på 650 kr i månaden enligt Trygghetsrådet som hjälper dig till nytt jobb om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist, värderas till 1 100 kronor/år.

Finns det sjukförsäkring?

Om inte – vad kostar en privat? Är du ung och frisk blir det kanske billigt, men har du någon sjukdom eller ligger i riskzonen för sjukdom och börjar bli till åren blir det dyrare. Ofta krävs dessutom en hälsodeklaration om du ska teckna en privat sjukförsäkring och minsta lilla åkomma höjer premien. Utan kollektivavtal får du flera tusenlappar mindre i lönekuvertet om du skulle bli sjuk. 

Ser det nya jobbet fortfarande lika bra ut? Är du osäker kan du alltid kontakta Unionen för att få hjälp att granska ditt anställningsavtal.

Räkneexempel 1: Multiplicera 4,7 procent av lönen upp till 38 438 kronor i månaden. Från och med april nästa år 4,9 procent. Lägg till 30,2 procent på den del av lönen som eventuellt överstiger 38 438. Lägg till mellan 500-900 i månaden i högre avgifter och kostnader och begär så mycket högre lön. 

Räkneexempel 2: Är avgiften så hög som 1 procent förvinner en femtedel av pensionspengarna till fondförvaltare, försäkringsbolag och banker. Är nivån 3 procent försvinner halva ditt pensionskapital.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Tre personer om lön och arbetstid
Unionen ska kräva högre löner och kortare arbetstid i nästa års avtalsrörelse. Kollega frågade folk på stan vad de helst vill ha. Elias Ekelöw, Sarah Lindmark och Beatrice Bergvall är överens om att fritiden är viktig. Lina Björk

Artikeln i korthet

  • Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Bland kraven finns höjda reallöner och kortare arbetstid.
  • I förra avtalsrörelsen fick Unionen igenom en dags arbetstidsförkortning per år, till en kostnad av 0,5 procent i löneutrymme. Nu vill förbundet korta arbetstiden ytterligare.
  • Arbetsgivarna motsätter sig generellt kortare arbetstid och anser samtidigt att utrymmet för löneökningar är begränsat på grund av hård global konkurrens. 

Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Det är känt vad förbundet ska prioritera i förhandlingarna: föräldravänliga villkor, bättre förutsättningar för förtroendevalda, facklig insyn i lönestrukturen, höjda reallöner och kortare arbetstid.

Beatrice Bergvall är informatör och värd på Kulturhuset i Stockholm. Hon vet vad hon skulle välja om valet stod mellan högre lön och kortare arbetstid.

Beatrice Bergvall

– Just nu är det mer fritid. Jag har gått ner i arbetstid och jobbar 75 procent för att göra det som jag mår bra av. För mig är det värt mycket att ha tid med mina intressen och hobbys. Jag läser mycket artiklar och böcker, jag är engagerad i filosofiska grupper. Det gör mig glad och ger mig mening i livet, säger hon.

För Mattias Westerholm, IT-konsult på Vivicta AB i Kalmar, är det viktigt med en balans mellan högre lön och kortare arbetstid.

Mattias Westerholm

– Jag skulle föredra mer ledighet och inte jobba 40-timmarsveckor för att få mer tid till vänner, familj och andra värden som jag brinner för. Men om frågan var om jag är beredd att sänka min lön under inflationstakten skulle jag säga nej.

Medlemmarna avstod en halv procents löneökning

Exakt hur stort lönepåslag Unionen tänker kräva är inte fastställt, men förbundet har tidigare sagt att det rör sig om ungefär samma löneökningstakt som i år, alltså runt 3 procent.

I förra avtalsrörelsen lyckades Unionen få till en arbetstidsförkortning med en dag per år. I utbyte avstod förbundet 0,5 procents löneökningar. I nästa års förhandlingar vill Unionen sänka arbetstiden ytterligare.

Avtal

7 saker du behöver veta om avtalsrörelsen

David Österberg Publicerad 21 oktober 2026, kl 06:00
7 saker du behöver veta om avtalsrörelsen
Anställd sätter upp lapp om strejk
7 saker du behöver veta om avtalsrörelsen

Sarah Lindmark studerar kommunikationsprogrammet på Södertörns högskola, men jobbar också som säljare på Akademibokhandeln och ljudproducent på Södertörns Högskola. Som student värderar hon pengar högre än fritid, men tror att det kommer ändra sig med tiden. 

Sarah Lindmark

– I mitt framtida yrkesliv tror jag att jag skulle värdera min fritid högst. Om man utgår från att heltid är 40 timmar per vecka så är det många timmar man dedikerar till jobbet. För att hålla ett helt arbetsliv tror jag att man ska värdera sin fritid för att orka hålla i längden, säger hon.

Kortare arbetstid minskar utrymmet för löneökningar

Unionens utgångspunkt är att arbetstidsförkortning inte är gratis. Exakt hur mycket den får kosta blir en förhandlingsfråga.

Elias Qalandari, administratör på Norrtulls SK i Stockholm, kan tänka sig att avstå en del pengar för att få mer fritid.

Elias Qalandari

– Det är viktigt att känna att man har möjlighet till ett vanligt liv och att jobbet inte blir hela ens liv. För mig och – om jag ska killgissa lite – för min generation är det viktigare med kortare arbetstid än en hög lön. Men för egen del tycker att jag jobbar lagom mycket, säger han.

Därför säger arbetsgivarna nej till kortare arbetstid

Arbetsgivarna är generellt starka motståndare till sänkt arbetstid. Efter förra avtalsrörelsen höll arbetsgivarorganisationen Almega webbinarier om arbetstiden. Där informerade de sina medlemmar om att de hade möjlighet att dra in redan beslutade arbetstidsförkortningar. 

Arbetsgivarnas motstånd kvarstår. De anser dessutom att utrymmet för att höja lönerna är litet – och pekar på att den globala konkurrensen är hård, inte minst från Kina. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker inte att det argumentet håller.

– Konkurrenskraften är avgörande för svenska företag, men svenska företag behöver konkurrera med kompetens, produktivitet och hållbara villkor, inte genom lägre löneökningar och längre arbetstid, säger Martin Wästfelt.

”Det finns ingenting som kan ersätta tid” 

Elias Ekelöw, som studerar data och systemvetenskap vid Stockholms universitet, tycker inte att det finns något som kan ersätta tid.

Elias Ekelöw

– Jag är student så jag behöver både mer ledig tid och mer pengar. Men måste jag välja så väljer jag mer fritid för att göra saker som jag tycker om och ger mig mening. Pengar är viktigt men i slutändan finns det ingenting som kan ersätta tid. När jag skaffar familj kanske jag tänker annorlunda, eftersom jag då får fler att försörja, säger han.

Unionens krav inför avtalsrörelsen 2027: Kortare arbetstid och föräldravänliga villkor

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.  
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.  
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.  
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.
Avtal

7 saker du behöver veta om avtalsrörelsen

I april nästa år får du antagligen din nya lön – och kanske kortare arbetstid. Men vägen mot ditt nya kollektivavtal har redan börjat. Så här går avtalsrörelsen till.
David Österberg Publicerad 21 oktober 2026, kl 06:00
Anställd sätter upp lapp om strejk
De flesta nya kollektivavtal ska vara klara senast den 31 mars 2027 och börjar gälla den 1 april. Avtal med andra slutdatum blir klara senare. Om fack och arbetsgivare inte kan komma överens i förhandlingarna har facken olika konfliktåtgärder att ta till, exempelvis strejk. Det är bara tillåtet att strejka när ett kollektivavtal har löpt ut. Fredrik Sandberg/TT

Nästa år ska 81 procent av arbetsmarknadens kollektivavtal omförhandlas. De flesta löper ut den 31 mars, men några gäller längre än så. Unionen har 79 avtal i nästa års avtalsrörelse, enligt Medlingsinstitutet.

1. 21 000 medlemmar tillfrågas

Under sommaren och hösten 2026 frågar Unionen 21 000 medlemmar och förtroendevalda vad de tycker att förbundet ska prioritera i förhandlingarna med arbetsgivarna. Därefter fattar branschdelegationerna beslut om vilka krav som ska drivas.

2. Facken framför sina avtalskrav 

I november presenterar de fem facken inom industrin (Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livsmedelsarbetarförbundet) sina krav. Kraven innefattar bland annat lönenivå.

3. Arbetsgivarnas motkrav

I december presenterar arbetsgivarna inom industrin sina motkrav.

4. Förhandlingar om nytt löneavtal

I januari 2027 sätter sig parterna inom industrin vid förhandlingsborden. När de är överens om lönenivån har de satt det så kallade märket. Det blir normen för löneökningarna för alla löntagare. Att industrin sätter normen beror på att Sverige är ett exportberoende land. Löneökningstakten måste därför ta hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden.

5. Deadline för nytt avtal

Senast den 31 mars ska fack och arbetsgivare inom industrin ha kommit överens om nya kollektivavtal.

6. Industrins avtal förebild 

Övriga kollektivavtal förhandlas med industrins kollektivavtal som riktmärke.

7. När kan det bli strejk?

Så länge ett kollektivavtal gäller råder fredsplikt och då får facket normalt inte strejka. Om parterna inte kommer överens och avtalet löper ut kan facket strejka eller ta till andra stridsåtgärder för att sätta press på arbetsgivarna.

Avtal

King-strejken avblåst - speljätten tecknar avtal

Det blir ingen strejk på King. Efter fackets påtryckningar valde spelföretaget på torsdagskvällen att teckna kollektivavtal för sina medarbetare.
Mats Thorén Publicerad 24 september 2026, kl 19:53
Porträtt av Martin Wästfelt, Unionen, bredvid en bild av en hand som håller en mobiltelefon med spelet Candy Crush på skärmen.
Efter fackens strejkvarsel har spelbolaget King tecknat kollektivavtal för sina medarbetare. Foto: Christine Olsson/TT/Anna Hållams /TT

Spelbolaget King, som bland annat skapat det populära mobilspelet Candy Crush, valde på torsdagskvällen att teckna kollektivavtal med fackförbunden Unionen och Sveriges ingenjörer. 

Avtalet rör omkring 550 anställda i Stockholm och Malmö. 

– Jag är oerhört stolt över våra medlemmar. Vi har kämpat länge för att få till stånd ett kollektivavtal och ibland har det känts som att målet varit långt borta. Men vi gav aldrig upp, säger Henrik Jönsson, vice ordförande för Unionenklubben på King, i ett uttalande. 

Kollektivavtalet innebär bland annat att de anställda får bättre möjligheter att påverka sin arbetssituation. De får också rätt att organisera sig och att få information i god tid vid förändringar som påverkar arbetet.

Ett års förhandlingar utan resultat

Förhandlingarna har pågått sedan maj 2025. Strejkvarslet kom i förra veckan. 

Enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, visar vägen till kollektivavtal på King vilken betydelse det har när medlemmar organiserar sig och står fast vid sina krav.  

– Det här är en stor seger för medlemmarna på King. Under lång tid har de stått fast vid kravet på kollektivavtal och vägrat ge upp trots att vägen hit varit både lång och utmanande, säger Martin Wästfelt i ett uttalande. 

Strejkvarslet var lagt till att träda i kraft klockan fem på fredagsmorgonen, då all personal skulle lägga ned arbetet om inget kollektivavtal kom på plats. 

Men nu är alltså strejkhotet avblåst. 

Nya avtalet gäller från 1 april 

Enligt Unionen har förhandlingarna varit tuffa och fackförbundet ser överenskommelsen som ett kvitto på att "den svenska modellen står stark". 

– Trots tuffa förhandlingar och olika utgångspunkter kunde vi till slut nå en överenskommelse, säger Martin Wästfelt.  

Spelbolaget King omfattas av kollektivavtalet Tech Sverige IT från den 1 april 2027.