Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Checklista för anställningsavtal

Tacka inte ja till nya jobbet utan att först kolla anställningsavtalet. Finns det inget kollektivavtal kanske du går back, trots att lönen på nya arbetsplatsen är högre.
Johanna Rovira Publicerad 28 september 2017, kl 11:33
1STunningArt/Colourbox.com
Vad ska ett anställningavtal innehålla? 1STunningArt/Colourbox.com

Du har precis blivit erbjuden ett nytt jobb med högre lön – flera tusenlappar mer i månaden. Ser bra ut på pappret – men innan du skriver under ditt anställningskontrakt finns det en del saker du bör leta efter och ta med i kalkylen för att inte riskera att stå där med skägget i brevlådan efter några år.

Finns det föräldralön?

Om inte, och du inte är helt främmande inför tanken att bli förälder, tänk på att föräldralönen i sex månader är värd en hel del – ca 20 000 kronor per barn om du har en månadslön på 32 000 – ännu mer om din lön är högre.

Har du rätt till övertidsersättning?

Om inte, se till att du får en extra semestervecka och frihet i arbetstidens förläggning. Jobbar du över ca tio timmar i veckan kan du begära nästan en halv månadslön till (fast jobbar du så mycket över hela tiden så strider det mot arbetstidslagen och EU:s arbetstidsdirektiv). Jobbar du gratistimmar åt din arbetsgivare så sänks ju timlönen.

Finns det någon typ av arbetstidsförkortning?

Har du arbetstidsförkortning på ditt nuvarande jobb kan du räkna om din månadslön till timlön för att jämföra med nya lönen.

Finns det konkurrensklausul?

Och vad står det i den? Är det rimligt att ha en konkurrensklausul för den typen av jobb och har du fått någon kompensation för den?

Står det i kontraktet att du ska ha tillgång till bil och körkort?

Får du i så fall en rimlig milersättning? Varning: Milersättning ska aldrig ingå i provisionslön – du riskerar att gå back. Vad händer om du blir av med körkortet eller om bilen går sönder och du inte har råd att reparera den? Innebär det att du blir utan jobb? Det finns domar där den som tillfälligt blivit av med körkortet också förlorat jobbet, men varje enskilt fall måste prövas.

Står det något om årliga lönerevisioner?

Det är du inte garanterad om det inte finns kollektivavtal. Även om den föreslagna lönen är hög i dag, så riskerar du att halka efter lönemässigt ju fler år som går utan löneökningar. Och om lönen inte höjs varje år halkar även tjänstepensionen efter.

Har du extra semester?

En del kollektivavtal innehåller extra semesterdagar och i princip alla kollektivavtal ger högre semestertillägg än vad du har rätt till annars.

Får du avsättning till tjänstepension?

Om ja – hur mycket? Är du man bör du ha åtminstone 4,7 procent av din utbetalda lön upp till 38 438 kronor avsatt för att få lika stor inbetalning till pensionen som du skulle fått på ditt gamla jobb med kollektivavtal. Tjänar du mer ska du ha ännu mer avsatt (se exempel nedan). Är du kvinna bör du eventuellt begära högre inbetalningar eftersom kvinnor får mindre pension för pengarna i de flesta pensionsplaner utan kollektivavtal.

Hur hög är avgiften?

Med kollektivavtalad ITP kan du få ner avgiften på pensionskapitalet till 0,1 procent vilket ger mer pension för pengarna. Är avgiften över 0,5 procent gröper den ur pensionen (skillnaden kan bli sjusiffrig under ett arbetsliv enligt PTK). För att du som anställd på ett företag utan kollektivavtal ska få lika hög pension som inom ITP måste någon kompensera för de högre avgifterna. Antingen betalar din arbetsgivare in mer, eller så får du spara privat för att komma upp i samma månadspension. Se mer hur mycket du förlorar på höga avgifter i räkneexemplet nedan.

Kompensation för flexpension – ja, möjligheten att få gå ner i tid tidigare kanske är svår att omvandla till reda kronor, men en ytterligare avsättning till tjänstepensionen på upp till 2 procent är vad de flesta anställda på företag med kollektivavtal kan räkna med under de närmaste åren.

Förväntas du själv spara till din pension?

Räkna ut enligt exemplet nedan. Om några år förväntas inbetalningarna till ITP vara högre så skriv in i avtalet att din ersättning ska höjas i takt med övriga privattjänstemäns pensioner.

Finns det andra försäkringar?

I kollektivavtalet finns försäkringar som bland annat ger dig rätt till ersättning om du skulle skadas på jobbet eller på väg till och från jobbet. Eller om du skulle bli av med jobbet. Dessa försäkringar (TGL och TFA) har ett värde på 650 kr i månaden enligt Trygghetsrådet som hjälper dig till nytt jobb om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist, värderas till 1 100 kronor/år.

Finns det sjukförsäkring?

Om inte – vad kostar en privat? Är du ung och frisk blir det kanske billigt, men har du någon sjukdom eller ligger i riskzonen för sjukdom och börjar bli till åren blir det dyrare. Ofta krävs dessutom en hälsodeklaration om du ska teckna en privat sjukförsäkring och minsta lilla åkomma höjer premien. Utan kollektivavtal får du flera tusenlappar mindre i lönekuvertet om du skulle bli sjuk. 

Ser det nya jobbet fortfarande lika bra ut? Är du osäker kan du alltid kontakta Unionen för att få hjälp att granska ditt anställningsavtal.

Räkneexempel 1: Multiplicera 4,7 procent av lönen upp till 38 438 kronor i månaden. Från och med april nästa år 4,9 procent. Lägg till 30,2 procent på den del av lönen som eventuellt överstiger 38 438. Lägg till mellan 500-900 i månaden i högre avgifter och kostnader och begär så mycket högre lön. 

Räkneexempel 2: Är avgiften så hög som 1 procent förvinner en femtedel av pensionspengarna till fondförvaltare, försäkringsbolag och banker. Är nivån 3 procent försvinner halva ditt pensionskapital.

Avtal

Unionen stämmer Folkuniversitetet i AD

Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Linnea Andersson Publicerad 31 augusti 2023, kl 11:33
Skylt med texten Folkuniversitetet.
Unionen stämmer Folkuniversitet för vad man menar är ett avtalsbrott. Foto: Linnea Andersson.

Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.

– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.

Vill inte kommentera

Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.

Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.

Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.

Gränsdragning

På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.

Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.

Folkuniversitetet

Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.

Avtal

Spotify lämnar förhandlingar om kollektivavtal

Spotify avslutar förhandlingen om kollektivavtal med Unionen och två andra fackförbund. Det är oklart hur facken kommer att agera nu, men har möjlighet att ta ut medlemmarna i strejk.
David Österberg Publicerad 9 augusti 2023, kl 11:51
Skylt utanför Spotifys huvudkontor i Stockholm.
I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. Nu väljer streamingjätten att lämna dessa. Foto: Anders Wiklund/TT.

I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. På ena sidan av förhandlingsbordet satt fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer och på andra sidan arbetsgivarna på Spotify. Parterna stod långt ifrån varandra: under våren hade både fackförbunden och arbetsgivaren kampanjat för sina ståndpunkter utanför Spotifys kontor i Stockholm.

Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT.

Nu väljer Spotify att lämna förhandlingen, något som Breakit var först med att rapportera. Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och skriver i ett mejl till Kollega att facken hade önskat fortsatt dialog.

”Det är beklagligt att arbetsgivarna på Spotify väljer att frånträda förhandlingen om kollektivavtal. Vår uppfattning är att vi ännu bara diskuterat kollektivavtalsfrågan brett och ytligt och att det finns betydligt mer att prata om inom ramarna för förhandling och det är en dialog vi gärna hade fortsatt ha med företaget”, skriver han.

Möjlighet att strejka

Vad som händer nu är oklart. Fackförbund har möjlighet att ta ut medlemmar i strejk för att få till ett kollektivavtal. Martin Wästfelt skriver att de ”behöver analysera vad det här oönskade läget innebär och fatta beslut om vägen framåt i syfte att säkerställa medarbetarnas villkor och intressen.”

Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, sa i maj till Kollega att hon tror att Spotify till slut kommer att teckna kollektivavtal.

– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel, sa hon.

Kollega söker Spotify för en kommentar. Till Breakit skriver en talesperson för företaget att de gjort bedömningen att ett kollektivavtal inte skulle ge något väsentligt mervärde för de anställda.

"Samtidigt som vi hyser stor respekt för kollektivavtal och den svenska modellen är våra anställningsvillkor och förmåner redan lika bra eller bättre än vad som föreskrivs i ett kollektivavtal och vår plan kvarstår att fortsätta erbjuda våra anställda förstklassiga löner och förmåner", skriver talespersonen.

Avtal

Nu inleds förhandlingar på Spotify

I dag inleder Unionen och Spotify förhandlingarna om kollektivavtal. Parterna står långt ifrån varandra. Skulle de inte komma överens utesluter facket inte konfliktåtgärder.
Publicerad 8 maj 2023, kl 06:00
Till vänster flygblad från Spotify där företaget menar att kollektivavtal är sämre för medarbetarna. Till höger represententer från fackföreningar informerar om fördelar med kollektivavtal.
I dag inleder Unionen och Spotify förhandlingarna om kollektivavtal. Efter veckor av kampanjande genom flygblad med budskap för- och emot kollektivavtal. Foto: Josefine Hellroth Larsson/Ola Rennstam.

För tre veckor sedan kunde Kollega berätta att representanter för Spotify delade ut flygblad utanför bolagets kontor i Stockholm. Budskapet från musikjätten var att ett kollektivavtal skulle försämra medarbetarnas anställningsvillkor.

Aktionen var ett svar på att Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer en vecka tidigare stått utanför Spotifykontoren för att informera anställda om fördelarna med avtal. Detta samtidigt som de tre fackförbunden skickat in en begäran till företaget om att inleda förhandlingar om kollektivavtal.

Spotifys vd, Daniel Ek, skickade senare ut ett internt meddelade till personalen, som Svenska Dagbladet tog del av, där han konstaterade att fackens agerande inte byggde förtroende. ”Efter ett kort första samtal och försäkran om en god ton, valde de att kommunicera och ställa krav via media”, skrev vd:n.

Utesluter inte konflikt

I dag, måndag, inleds alltså de första förhandlingarna mellan parterna. Och det är uppenbart att de står långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtalens förtjänster och brister. Båda sidor är förtegna inför de stundande förhandlingarna. På Kollegas frågor svarar Spotify att man av respekt för den pågående dialogen med fackföreningarna inte vill kommentera "utanför de officiella processerna". Unionens pressekreterare Johanna Green skriver i mejlsvar:
"Unionen ser fram emot konstruktiva förhandlingar med Spotify och vår förhoppning är att förhandlingarna leder till att vi kommer överens om ett avtal".

Källor till Kollega uppger att det sannolikt kommer krävas många förhandlingstillfällen för att få till ett avtal. Skulle Spotify säga blankt nej utesluter facken inte att ta till konfliktvapnet, det vill säga att ta ut medarbetare i strejk.

Arbetsrättsexpert: "Tror att Spotify ändrar sig"

Även om parterna står långt ifrån varandra när de sätter sig vid förhandlingsbordet måste de fullgöra sin förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen, mbl.

– Det finns ingen skyldighet eller tvång att sluta kollektivavtal. Men man måste lyssna på motpartens argument och förklara sin egen ståndpunkt, till exempel varför man inte vill teckna avtal, säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet.

Historiskt sett, när fackförbund krävt kollektivavtal och arbetsgivare satt sig på tvären, brukar det sluta med att arbetsgivarsidan får ge sig.
– Men det finns exempel på företag som istället valt att flytta eller lägga ner verksamheten. Men i det här fallet handlar det om arbetstagare som är oerhört attraktiva på arbetsmarknaden, de kanske också kan hota med att sluta och söka sig till en arbetsgivare med avtal, säger Birgitta Nyström.

Hur tror du att det går, kommer Spotify att teckna kollektivavtal till slut?

– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel.