Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så lyckas de med sextimmarsdag

På designbyrån Tegel & Hatt har de haft kortare arbetstid sedan 2017 – och varken chefen eller de anställda vill tillbaka till 40 timmar. Så här gjorde de för att lyckas.
David Österberg Publicerad
På Tegel & Hatt jobbar de bara sex timmar om dagen. Det har lett till högre produktivitet, färre sjukdagar och en bättre balans mellan arbete och fritid.
Designbyrån Tegel & Hatt har infört sex timmars arbetsdag sedan 2017. Chefen och de anställda ser stora fördelar med kortare arbetstid, inklusive ökad kreativitet och bättre återhämtning. Foto: Anders G. Warne.

Design- och kommunikationsbyrån Tegel & Hatt har fem anställda. De jobbar bara sex timmar om dagen.

– Jag har jobbat 40-timmarsveckor tidigare och skillnaden är jättestor. Nu kan jag gå till gymmet efter jobbet utan att vara hemma klockan 22. I början tänkte jag att det skulle vara svårt att fylla fritiden, men det är inga problem alls, säger designern Emma Hovstadius.

Arbetsbördan är lika stor som på andra byråer. Men när arbete inte fyller hela dagarna blir återhämtningen bättre – och kreativiteten större.

– Jag tror också att vi är ärligare med tiden här, ingen sitter och ”låtsasjobbar”. Arbetar man åtta timmar går man kanske tidigare för att hämta barn och säger att man ska jobba ikapp på kvällen, men gör inte alltid det, säger Åsa Hammarström som är konceptuell art director.

”Långa dagar ses som ett mått på framgång”

Tegel & Hatts vd heter Mats Hedman. Han grundade byrån tillsammans med två kompanjoner (som inte längre är kvar) och 2017 fattade de beslutet att sex timmars arbetsdag var lagom.

– Vi hade jobbat i branschen länge. I den råder en kultur att man ska jobba mycket, helst både kvällar och helger. Långa dagar ses som ett mått på framgång. Vi tyckte inte att det var hållbart så vi bestämde helt enkelt att vi bara skulle jobba sex timmar om dagen.

Färre och kortare möten

Viktigast för att korta arbetstiden är enligt Mats Hedman att se över möten.

– Vi har precis lika mycket att göra som när vi hade åtta timmars arbetsdag. Därför måste vi arbeta på ett annat sätt. Onödiga möten var det första som försvann, säger han.

Att arbetsdagen är kortare gör också att både han och medarbetarna kan vara mer produktiva när de väl arbetar.

– Att få två timmar extra fritid gör att man får mer energi och kraft, mer inspiration. Det är mer värdefullt än att ha en halvtimmes extra rast på jobbet. I den här branschen måste man tanka på energi, umgås med andra, säger Mats Hedman.

"Korta arbetstiden utan att testa”

Mats Hedmans tips till chefer som funderar på att korta arbetstiden är: gör det utan att testa.

– Kommer man fram till att det är möjligt tycker jag att man ska göra det fullt ut, även om det är svårt. Ta det på allvar och skala bort det som är onödigt. Om man har en testperiod är man snart tillbaka på åtta timmar igen när testperioden är slut.

Några negativa konsekvenser av den kortare arbetstiden har han svårt att se.

– Jag gillade visserligen att ha långa kundmöten, men att arbeta kortare dagar är mer värt. Vi har inte heller långa kafferaster där vi sitter och småpratar, men det sociala kan vi få ändå på gemensamma luncher eller en aw.

Högre produktivitet och färre sjukdagar

Tegel & Hatt har gått med vinst sedan starten 2015. Hur lönsamheten skulle ha sett ut med åtta timmars arbetsdag är förstås omöjligt att säga.

– Jag tror inte att vi hade fått mer gjort. En viktig faktor för både ekonomin och produktiviteten är att vi tack vare den kortare arbetstiden har väldigt få sjukdagar. Dessutom kan vi locka till oss talanger som annars kanske hade gått till en större byrå.

Het fråga i avtalsrörelsen

  • Nästa år ska de flesta av Unionens 100 kollektivavtal förhandlas om. Då blir kortare arbetstid en het fråga.
  • Tidigare i höst fattade Unionens förbundsråd beslut om att Unionen ska driva på för att alla tjänstemän på sikt får minst 100 timmars arbetstidsförkortning per år.
  • Unionen vill inte att politikerna stiftar lagar för att korta arbetstiden.
  • Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill på längre sikt korta arbetstiden via lag. En arbetsgrupp inom Socialdemokraterna har också föreslagit det. Övriga partier är emot.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.
Arbetstid

Experten: Nattjobb ökar hälsorisker – så skyddar du dig

Jobbar du nätter eller skift? Var medveten om hälsoriskerna. Göran Kecklund, professor som forskat om nattjobb, tipsar om vad du kan göra själv.
Elisabeth Brising Publicerad 27 mars 2026, kl 06:01
Person som sover på mage i säng – illustrerar återhämtning och sömnens betydelse vid nattarbete.
Sömnbrist vid natt- och skiftarbete kan påverka både hälsa och säkerhet – men rätt förutsättningar minskar riskerna, enligt forskare. Colourbox

En hel del av Unionens medlemmar jobbar natt och skift i gruvor och industrier, på callcenters, flygplatser och inom it, media och säkerhetsövervakning.

Är nattarbete farligt? Så påverkas sömn och hälsa

Göran Kecklund
Göran Kecklund, professor. Foto: Stockholms universitet

Det är inte automatiskt dåligt, men många får problem med sin sömn och då kan man bli riktigt trött på jobbet. Har man problem med sin sömn under lång tid ökar också risken att få sjukdomar, säger Göran Kecklund, professor i psykologi, vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

När vi sover pågår många viktiga hälsoprocesser. Immunförsvaret repareras, hjärnan bearbetar intryck och blodtrycket sänks. Forskning har visat att skiftarbete ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom liksom diabetes. 

Långa arbetspass ökar risken för olyckor och arbetsskador

– Har man otur räcker det med att man är jättetrött ett pass för att man kan drabbas av en arbetsskada efter ett olycksfall, säger Göran Kecklund. 

I industrin är det vanligt med väldigt långa arbetspass som12-timmarsskift. Oftast går det bra. 

Men är det ett fysiskt tungt eller stressigt jobb kan det bli väldigt slitsamt. Det finns studier som visat att just långa pass ökar risken för arbetsolycka och arbetsskada.

Om du kör bil trött efter jobbet ökar olycksrisken även på väg hem. 

Tre råd för dig som jobbar natt – så minskar du hälsoriskerna

1. Prioritera sömnen
Se till att få tillräckligt med sömn även under lediga dagar. Regelbunden återhämtning minskar risken för ohälsa vid nattarbete.

2. Satsa på en hållbar livsstil
Få dagsljus när du kan och tänk på kost och motion. Det hjälper kroppen att hantera rubbad dygnsrytm.

3. Håll koll på din hälsa
Arbetar du minst en tredjedel natt har du rätt till regelbundna hälsoundersökningar via arbetsgivaren – minst vart tredje år.

Trötthet påverkar blodsocker och matvanor

Du blir mer känslig när du är trött så regleringen av blodsocker och insulin kan bli lite störd enligt studier. På sikt är det dåligt. 

– Är man ständigt trött kan man börja småäta och får då höjt blodsocker.

Arbetsgivarens ansvar vid natt- och skiftarbete

Göran Kecklund betonar att hälsoproblem av skiftjobb tar många år att utveckla. Men han råder den som jobbar natt att hålla lite extra koll på blodsocker, blodtryck och blodfetter. 

Arbetsgivaren har ett lagstadgat ansvar för att anställda som jobbar natt erbjuds en hälsokontroll regelbundet. Chefen ska också lägga in risker med skiftarbetet i det systematiska arbetsmiljöarbetet, se över schemat och se till att alla får elva timmars dygnsvila. 

– Det är extra viktigt med en bra arbetsmiljö om man arbetar skift eftersom man blir mer sårbar för en dålig arbetsmiljö, säger Göran Kecklund. 

Skiftjobb eller ständig natt – vad är skillnaden?

Forskningen har fokuserat på skiftarbete eftersom det är vanligast. Men en grupp anställda arbetar alltid natt och aldrig dag. Hur det påverkar hälsan är inte lika klarlagt, men troligen innebär det liknande risker för hälsan som roterande nattschema enligt Göran Kecklund. 

– Min bild är att ständigt nattarbete är ganska populärt - i första hand för att det ofta är självvalt - men att det inte minskar hälsoriskerna. 

Nattjobb kan passa vissa – särskilt kvällsmänniskor

För den som känner sig nedstämd av alla varningar om nattjobb kommer en avslutning i dur. Det finns förstås fördelar, särskilt för alla som definierar sig som nattugglor i sin dygnsrytm. Vissa trivs med att vara uppe på natten och sova på förmiddagen. 

– För dem är det attraktivt att slippa tidiga mornar. Många unga som vänt på dygnet kan också söka sig till nattjobb, som restaurang. Det beror på vad man är för person, säger Göran Kecklund. 

Regler för nattarbete och skiftjobb – det säger lagen

  • Enligt arbetstidslagen får nattarbete normalt inte förekomma utan dispens från Arbetsmiljöverket, eller att det finns kollektivavtal om det.
     
  • Anställda ska få minst 11 timmars dygnsvila under en period på 24 timmar och då ska tiden mellan midnatt och klockan 05.00 ingå.
     
  • Inom industrin som är i gång dygnet runt jobb är skiftgång vanligt där man växlar mellan dag, kväll och natt. Eller bara jobbar natt. Roterande treskift är vanligt: att jobba sju dagar i sträck och vara ledig fem. Vissa branscher har 12-timmarsskift 3-4 dagar i följd, man jobbar då färre dagar per månad men längre pass.
     
  • En variant av skift- eller nattarbete är att ha jour eller beredskap. Jourpass kan vara långa, uppemot 20 timmar och kräver i regel att man är på jobbet och vilar men rycker in när något händer. Att ha beredskap hemifrån betalar sig mindre och anses inte som lika attraktivt. 
Arbetstid

Nattjobb på SOS Alarm: kortare arbetstid och större arbetsro

Kontorstider är inget för teamcheferna Louise Joensuu och AnnaKajsa Gullberg Dahl på SOS Alarm. De har testat och valt bort att jobba så kallade raka veckor.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2026, kl 09:00
Hundpromenad i snöigt landskap – nattarbete på SOS Alarm ger tid över för privatliv och återhämtning.  Motivering:
Nattarbetet på SOS Alarm ger mer flexibilitet i vardagen – och tid för livet utanför jobbet, som för AnnaKajsa Gullberg Dahl och hennes hundar. Foto: Per Knutsson

– Egentligen borde jag ha sovit nu. 

Louise nattjobb i Örebro
Louise Joensuu. Foto: Privat

Louise Joensuu, operatör och teamchef på SOS Alarm i Örebro, började jobba 21.30 kvällen innan. Hon slutade sitt pass vid sju och brukar normalt somna före klockan åtta, då vi andra äter frukost eller precis slagit på datorn på jobbet. Sedan brukar hon sova tills majoriteten av alla tjänstemän börjar snegla på klockan och räkna minuterna tills det är dags att packa ihop för dagen. 

– Jag har jobbat så här i två år nu. Innan dess jobbade jag raka veckor i åtta år. Det var hemskt. Nu efteråt förstår jag inte hur jag stod ut. Jag gillar verkligen inte att gå upp på morgonen, säger Louise Joensuu. 

Nattjobb på SOS Alarm ger arbetsro och större ansvar

Även hennes kollega, AnnaKajsa Gullberg Dahl, som är klubbordförande på SOS alarm i Örebro bekänner att hon fungerar bättre nattetid. 

– Jag har alltid aktivt sökt mig till skiftarbete, och tidigare jobbat både inom industrin och på äldreboende. På natten är verksamheten här på SOS Alarm nedkokad till ren kärnverksamhet. Det krävs lite mer kreativitet av oss nattjobbare; det är upp till oss att lösa problem som dyker upp, vilket också innebär ett större ansvar – på gott och ont. 

Fast mest gott, hävdar båda två. Stämningen är bättre, arbetsron större även när belastningen är hög, utmaningarna roligare och veckoarbetstiden kortare. Gör man mycket nätter kommer man ner i 30-timmarsvecka enligt det lokala avtalet. 

Som om inte det var nog tillkommer extrapengarna för obekväm arbetstid som inte är fy skam. Samt mer ”luft i livet”. 

– Det jag uppskattar mest är luftigheten i schemat. Jag kan vara ledig nio dagar i stöten och dra i väg på en charterresa utan att behöva ta ut semester, säger Louise Joensuu, men erkänner i nästa sekund att just den möjligheten har hon bara utnyttjat en gång. 

– Jag förstår faktiskt inte hur folk som jobbar kontorstid får ihop sina liv. Banken, läkartider, frisörtider och hundarna. Vi slipper ju anlita hundvakt tack vare att jag jobbar natt, säger AnnaKajsa Gullberg Dahl. 

Kritik mot fackets syn på skiftarbete

I den andra vågskålen läggs en viss känsla av sårbarhet i avsaknad av en chef. Och folk i ens omgivning som av okunskap inbillar sig att man är ledig bara för att man är hemma från jobbet och har synpunkter på att man sover bort sina liv. 

Den oförståelsen återfinns dessvärre hos samtliga som är inkörda på att vara aktiva dagtid, anser AnnaKajsa Gullberg Dahl. Även det egna fackförbundet. 

– Vi har ett förbund som inte förstår skiftarbete och har sämre kunskap om det än de LO-förbund som traditionellt organiserar nattjobbare och skiftarbetare, säger hon.