Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
En anställd på det kommunala bostadsbolaget Bengtsforshus i Bengtsfors ansåg att han behandlades illa av bolagets vd och bolagets fastighetschef. Därför skickade han ett brev till Stig Bertilsson (M), kommunstyrelsens ordförande och Ulf Nelson (M), Bengtsforshus dåvarande styrelseordförande. I brevet stod att cheferna utsatte honom för kränkande behandling.
Några månader senare anlitade kommunen en konsult för att utreda anklagelserna. Han intervjuade de inblandande och kom fram till att de båda cheferna brustit i sitt arbetsmiljöansvar och betett sig illa mot medarbetaren. Konsulten ansåg därför att cheferna skulle avskedas.
Därefter anlitade kommunledningen ytterligare en konsult för att utreda hur bostadsbolagets vd hade skött bolagets ekonomi. Han ansåg också att vd:n skulle skiljas från sin anställning. Enligt utredningen hade vd:n bland annat lagt för mycket pengar på intern och extern representation och låtit bolaget sponsra föreningar och evenemang för ungefär 200 000 kronor årligen. Kommunens totala budget för sponsring var 410 000 kronor.
Utredaren kritiserade också vd:ns fallskärm. När han anställdes hade han ett avgångsvederlag på sex månadslöner. I en förhandling fyra år senare, med den som då var bolagets styrelseordförande, ändrades avgångsvederlaget till 24 månadslöner. Enligt utredningen saknade dock ordföranden befogenhet att fatta ett sådant beslut själv.
Båda utredningarna publicerades på Bengtsfors hemsida.
Därefter hävdes vd:ns anställningsavtal. Det innebär att han blev av med jobbet och inte får någon fallskärm.
Hanteringen av ärendet har fått omfattande kritik av oppositionen i Bengtsfors. Den anser bland annat att beställningen av utredningarna inte har gått rätt till.
Även personal på Bengtsforshus har kritiserat bolagets dåvarande styrelseordförande Ulf Nelson, enligt tidningen Dalslänningen. I ett brev till kommunfullmäktige skriver ett tiotal anställda att de saknar förtroende för ordföranden:
”En ordförande som går bakom ryggen på sin styrelse och vd – som tillsammans med kommundirektören och kommunstyrelseordföranden och utan styrelsens vetskap, beställer utredningar som dessutom inte är upphandlade på rätt sätt. En ordförande som ställer in styrelsemöten och vägrar prata med personalen, skickar hem styrelsen, talar osanningar, vill avskeda kollektivanställd, ja listan kan göras lång.”
Nu stämmer Unionen Bengtsforshus för att felaktigt ha hävt vd:ns anställningsavtal. Förbundet anser dels att utredningarna beställts på felaktigt sätt, dels att de är bristfälliga. En av utredarna stod åtalad för ekonomisk brottslighet vid tiden för utredningen. Han dömdes senare till fängelse. Den andra hotade en anställd med avsked om han inte medverkade i utredningen. Hotet hörs på en inspelning.
– För en kommun finns regler att ta hänsyn till när det gäller köp av tjänster och i det här fallet har reglerna inte följts. I stället har man rundat styrelsen. Om upphandlingen hade gått rätt till hade man gjort bakgrundskontroller och hade kunnat komma fram till att utredaren var olämplig. Vid tidpunkten för utredningen stod han åtalad för ekonomisk brottslighet och det borde ha påverkat valet av utredare då det kan påverka trovärdigheten, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen.
– Vi anser också att det finns materiella brister i utredningarna. De har inte tagit tillräcklig hänsyn till förhållanden som talar till medlemmens fördel.
Unionen tycker dessutom att det var fel av Bengtsfors att offentliggöra utredningarna.
– Man har bland annat publicerat vilka arbetsrättsliga konsekvenser utredningarna ska få för medlemmen och där tycker vi att kommunen inte har visat tillräcklig hänsyn, säger Filip Vujcic.
Förbundet kräver att vd:n får sitt avgångsvederlag och yrkar i första hand på 24 månadslöner, i andra hand sex månadslöner.
Kollega har sökt Stig Bertilsson (M) och Bengtsforshus nuvarande styrelseordförande Peter Ramhage (M). Den förra vd:n för Bengtsforshus har avböjt intervju.
Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.
Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.
Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.
En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.
– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.
Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.
– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.
Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.
Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.
– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.
Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.
Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.
Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.
– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.
Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.
Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.
Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.
– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.
– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.
Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.
– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.
Källa: Unionen