Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vd fick sparken – Unionen kräver fallskärm

En vd på det kommunala bostadsbolaget Bengtsforshus blev av med jobbet – och sitt avgångsvederlag. Nu kräver Unionen att han ska få det tillbaka.
David Österberg Publicerad
Till vänster en hög med svenska sedlar. Till höger Unionens fasad.
En vd på det kommunala bostadsbolaget blev av med både sitt jobb och sitt avgångsvederlag på 24 månadslöner. Unionen menar att mannen ska få det tillbaka. Foto: Colourbox/Janerik Henriksson/TT.

En anställd på det kommunala bostadsbolaget Bengtsforshus i Bengtsfors ansåg att han behandlades illa av bolagets vd och bolagets fastighetschef. Därför skickade han ett brev till Stig Bertilsson (M), kommunstyrelsens ordförande och Ulf Nelson (M), Bengtsforshus dåvarande styrelseordförande. I brevet stod att cheferna utsatte honom för kränkande behandling.

Några månader senare anlitade kommunen en konsult för att utreda anklagelserna. Han intervjuade de inblandande och kom fram till att de båda cheferna brustit i sitt arbetsmiljöansvar och betett sig illa mot medarbetaren. Konsulten ansåg därför att cheferna skulle avskedas.

Konsult granskade bolagets ekonomi

Därefter anlitade kommunledningen ytterligare en konsult för att utreda hur bostadsbolagets vd hade skött bolagets ekonomi. Han ansåg också att vd:n skulle skiljas från sin anställning. Enligt utredningen hade vd:n bland annat lagt för mycket pengar på intern och extern representation och låtit bolaget sponsra föreningar och evenemang för ungefär 200 000 kronor årligen. Kommunens totala budget för sponsring var 410 000 kronor.

Utredaren kritiserade också vd:ns fallskärm. När han anställdes hade han ett avgångsvederlag på sex månadslöner. I en förhandling fyra år senare, med den som då var bolagets styrelseordförande, ändrades avgångsvederlaget till 24 månadslöner. Enligt utredningen saknade dock ordföranden befogenhet att fatta ett sådant beslut själv.

Båda utredningarna publicerades på Bengtsfors hemsida.

Därefter hävdes vd:ns anställningsavtal. Det innebär att han blev av med jobbet och inte får någon fallskärm.

Fick kritik av personalen

Hanteringen av ärendet har fått omfattande kritik av oppositionen i Bengtsfors. Den anser bland annat att beställningen av utredningarna inte har gått rätt till.

Även personal på Bengtsforshus har kritiserat bolagets dåvarande styrelseordförande Ulf Nelson, enligt tidningen Dalslänningen. I ett brev till kommunfullmäktige skriver ett tiotal anställda att de saknar förtroende för ordföranden:

”En ordförande som går bakom ryggen på sin styrelse och vd – som tillsammans med kommundirektören och kommunstyrelseordföranden och utan styrelsens vetskap, beställer utredningar som dessutom inte är upphandlade på rätt sätt. En ordförande som ställer in styrelsemöten och vägrar prata med personalen, skickar hem styrelsen, talar osanningar, vill avskeda kollektivanställd, ja listan kan göras lång.”

Utredaren dömdes till fängelse

Nu stämmer Unionen Bengtsforshus för att felaktigt ha hävt vd:ns anställningsavtal. Förbundet anser dels att utredningarna beställts på felaktigt sätt, dels att de är bristfälliga. En av utredarna stod åtalad för ekonomisk brottslighet vid tiden för utredningen. Han dömdes senare till fängelse. Den andra hotade en anställd med avsked om han inte medverkade i utredningen. Hotet hörs på en inspelning.

– För en kommun finns regler att ta hänsyn till när det gäller köp av tjänster och i det här fallet har reglerna inte följts. I stället har man rundat styrelsen. Om upphandlingen hade gått rätt till hade man gjort bakgrundskontroller och hade kunnat komma fram till att utredaren var olämplig. Vid tidpunkten för utredningen stod han åtalad för ekonomisk brottslighet och det borde ha påverkat valet av utredare då det kan påverka trovärdigheten, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen.

– Vi anser också att det finns materiella brister i utredningarna. De har inte tagit tillräcklig hänsyn till förhållanden som talar till medlemmens fördel.

Kräver 24 månadslöner

Unionen tycker dessutom att det var fel av Bengtsfors att offentliggöra utredningarna.

– Man har bland annat publicerat vilka arbetsrättsliga konsekvenser utredningarna ska få för medlemmen och där tycker vi att kommunen inte har visat tillräcklig hänsyn, säger Filip Vujcic.

Förbundet kräver att vd:n får sitt avgångsvederlag och yrkar i första hand på 24 månadslöner, i andra hand sex månadslöner.

Kollega har sökt Stig Bertilsson (M) och Bengtsforshus nuvarande styrelseordförande Peter Ramhage (M). Den förra vd:n för Bengtsforshus har avböjt intervju.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.