Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vd fick sparken – Unionen kräver fallskärm

En vd på det kommunala bostadsbolaget Bengtsforshus blev av med jobbet – och sitt avgångsvederlag. Nu kräver Unionen att han ska få det tillbaka.
David Österberg Publicerad
Till vänster en hög med svenska sedlar. Till höger Unionens fasad.
En vd på det kommunala bostadsbolaget blev av med både sitt jobb och sitt avgångsvederlag på 24 månadslöner. Unionen menar att mannen ska få det tillbaka. Foto: Colourbox/Janerik Henriksson/TT.

En anställd på det kommunala bostadsbolaget Bengtsforshus i Bengtsfors ansåg att han behandlades illa av bolagets vd och bolagets fastighetschef. Därför skickade han ett brev till Stig Bertilsson (M), kommunstyrelsens ordförande och Ulf Nelson (M), Bengtsforshus dåvarande styrelseordförande. I brevet stod att cheferna utsatte honom för kränkande behandling.

Några månader senare anlitade kommunen en konsult för att utreda anklagelserna. Han intervjuade de inblandande och kom fram till att de båda cheferna brustit i sitt arbetsmiljöansvar och betett sig illa mot medarbetaren. Konsulten ansåg därför att cheferna skulle avskedas.

Konsult granskade bolagets ekonomi

Därefter anlitade kommunledningen ytterligare en konsult för att utreda hur bostadsbolagets vd hade skött bolagets ekonomi. Han ansåg också att vd:n skulle skiljas från sin anställning. Enligt utredningen hade vd:n bland annat lagt för mycket pengar på intern och extern representation och låtit bolaget sponsra föreningar och evenemang för ungefär 200 000 kronor årligen. Kommunens totala budget för sponsring var 410 000 kronor.

Utredaren kritiserade också vd:ns fallskärm. När han anställdes hade han ett avgångsvederlag på sex månadslöner. I en förhandling fyra år senare, med den som då var bolagets styrelseordförande, ändrades avgångsvederlaget till 24 månadslöner. Enligt utredningen saknade dock ordföranden befogenhet att fatta ett sådant beslut själv.

Båda utredningarna publicerades på Bengtsfors hemsida.

Därefter hävdes vd:ns anställningsavtal. Det innebär att han blev av med jobbet och inte får någon fallskärm.

Fick kritik av personalen

Hanteringen av ärendet har fått omfattande kritik av oppositionen i Bengtsfors. Den anser bland annat att beställningen av utredningarna inte har gått rätt till.

Även personal på Bengtsforshus har kritiserat bolagets dåvarande styrelseordförande Ulf Nelson, enligt tidningen Dalslänningen. I ett brev till kommunfullmäktige skriver ett tiotal anställda att de saknar förtroende för ordföranden:

”En ordförande som går bakom ryggen på sin styrelse och vd – som tillsammans med kommundirektören och kommunstyrelseordföranden och utan styrelsens vetskap, beställer utredningar som dessutom inte är upphandlade på rätt sätt. En ordförande som ställer in styrelsemöten och vägrar prata med personalen, skickar hem styrelsen, talar osanningar, vill avskeda kollektivanställd, ja listan kan göras lång.”

Utredaren dömdes till fängelse

Nu stämmer Unionen Bengtsforshus för att felaktigt ha hävt vd:ns anställningsavtal. Förbundet anser dels att utredningarna beställts på felaktigt sätt, dels att de är bristfälliga. En av utredarna stod åtalad för ekonomisk brottslighet vid tiden för utredningen. Han dömdes senare till fängelse. Den andra hotade en anställd med avsked om han inte medverkade i utredningen. Hotet hörs på en inspelning.

– För en kommun finns regler att ta hänsyn till när det gäller köp av tjänster och i det här fallet har reglerna inte följts. I stället har man rundat styrelsen. Om upphandlingen hade gått rätt till hade man gjort bakgrundskontroller och hade kunnat komma fram till att utredaren var olämplig. Vid tidpunkten för utredningen stod han åtalad för ekonomisk brottslighet och det borde ha påverkat valet av utredare då det kan påverka trovärdigheten, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen.

– Vi anser också att det finns materiella brister i utredningarna. De har inte tagit tillräcklig hänsyn till förhållanden som talar till medlemmens fördel.

Kräver 24 månadslöner

Unionen tycker dessutom att det var fel av Bengtsfors att offentliggöra utredningarna.

– Man har bland annat publicerat vilka arbetsrättsliga konsekvenser utredningarna ska få för medlemmen och där tycker vi att kommunen inte har visat tillräcklig hänsyn, säger Filip Vujcic.

Förbundet kräver att vd:n får sitt avgångsvederlag och yrkar i första hand på 24 månadslöner, i andra hand sex månadslöner.

Kollega har sökt Stig Bertilsson (M) och Bengtsforshus nuvarande styrelseordförande Peter Ramhage (M). Den förra vd:n för Bengtsforshus har avböjt intervju.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.