Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vd fick sparken – Unionen kräver fallskärm

En vd på det kommunala bostadsbolaget Bengtsforshus blev av med jobbet – och sitt avgångsvederlag. Nu kräver Unionen att han ska få det tillbaka.
David Österberg Publicerad
Till vänster en hög med svenska sedlar. Till höger Unionens fasad.
En vd på det kommunala bostadsbolaget blev av med både sitt jobb och sitt avgångsvederlag på 24 månadslöner. Unionen menar att mannen ska få det tillbaka. Foto: Colourbox/Janerik Henriksson/TT.

En anställd på det kommunala bostadsbolaget Bengtsforshus i Bengtsfors ansåg att han behandlades illa av bolagets vd och bolagets fastighetschef. Därför skickade han ett brev till Stig Bertilsson (M), kommunstyrelsens ordförande och Ulf Nelson (M), Bengtsforshus dåvarande styrelseordförande. I brevet stod att cheferna utsatte honom för kränkande behandling.

Några månader senare anlitade kommunen en konsult för att utreda anklagelserna. Han intervjuade de inblandande och kom fram till att de båda cheferna brustit i sitt arbetsmiljöansvar och betett sig illa mot medarbetaren. Konsulten ansåg därför att cheferna skulle avskedas.

Konsult granskade bolagets ekonomi

Därefter anlitade kommunledningen ytterligare en konsult för att utreda hur bostadsbolagets vd hade skött bolagets ekonomi. Han ansåg också att vd:n skulle skiljas från sin anställning. Enligt utredningen hade vd:n bland annat lagt för mycket pengar på intern och extern representation och låtit bolaget sponsra föreningar och evenemang för ungefär 200 000 kronor årligen. Kommunens totala budget för sponsring var 410 000 kronor.

Utredaren kritiserade också vd:ns fallskärm. När han anställdes hade han ett avgångsvederlag på sex månadslöner. I en förhandling fyra år senare, med den som då var bolagets styrelseordförande, ändrades avgångsvederlaget till 24 månadslöner. Enligt utredningen saknade dock ordföranden befogenhet att fatta ett sådant beslut själv.

Båda utredningarna publicerades på Bengtsfors hemsida.

Därefter hävdes vd:ns anställningsavtal. Det innebär att han blev av med jobbet och inte får någon fallskärm.

Fick kritik av personalen

Hanteringen av ärendet har fått omfattande kritik av oppositionen i Bengtsfors. Den anser bland annat att beställningen av utredningarna inte har gått rätt till.

Även personal på Bengtsforshus har kritiserat bolagets dåvarande styrelseordförande Ulf Nelson, enligt tidningen Dalslänningen. I ett brev till kommunfullmäktige skriver ett tiotal anställda att de saknar förtroende för ordföranden:

”En ordförande som går bakom ryggen på sin styrelse och vd – som tillsammans med kommundirektören och kommunstyrelseordföranden och utan styrelsens vetskap, beställer utredningar som dessutom inte är upphandlade på rätt sätt. En ordförande som ställer in styrelsemöten och vägrar prata med personalen, skickar hem styrelsen, talar osanningar, vill avskeda kollektivanställd, ja listan kan göras lång.”

Utredaren dömdes till fängelse

Nu stämmer Unionen Bengtsforshus för att felaktigt ha hävt vd:ns anställningsavtal. Förbundet anser dels att utredningarna beställts på felaktigt sätt, dels att de är bristfälliga. En av utredarna stod åtalad för ekonomisk brottslighet vid tiden för utredningen. Han dömdes senare till fängelse. Den andra hotade en anställd med avsked om han inte medverkade i utredningen. Hotet hörs på en inspelning.

– För en kommun finns regler att ta hänsyn till när det gäller köp av tjänster och i det här fallet har reglerna inte följts. I stället har man rundat styrelsen. Om upphandlingen hade gått rätt till hade man gjort bakgrundskontroller och hade kunnat komma fram till att utredaren var olämplig. Vid tidpunkten för utredningen stod han åtalad för ekonomisk brottslighet och det borde ha påverkat valet av utredare då det kan påverka trovärdigheten, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen.

– Vi anser också att det finns materiella brister i utredningarna. De har inte tagit tillräcklig hänsyn till förhållanden som talar till medlemmens fördel.

Kräver 24 månadslöner

Unionen tycker dessutom att det var fel av Bengtsfors att offentliggöra utredningarna.

– Man har bland annat publicerat vilka arbetsrättsliga konsekvenser utredningarna ska få för medlemmen och där tycker vi att kommunen inte har visat tillräcklig hänsyn, säger Filip Vujcic.

Förbundet kräver att vd:n får sitt avgångsvederlag och yrkar i första hand på 24 månadslöner, i andra hand sex månadslöner.

Kollega har sökt Stig Bertilsson (M) och Bengtsforshus nuvarande styrelseordförande Peter Ramhage (M). Den förra vd:n för Bengtsforshus har avböjt intervju.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen