Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
En anställd på det kommunala bostadsbolaget Bengtsforshus i Bengtsfors ansåg att han behandlades illa av bolagets vd och bolagets fastighetschef. Därför skickade han ett brev till Stig Bertilsson (M), kommunstyrelsens ordförande och Ulf Nelson (M), Bengtsforshus dåvarande styrelseordförande. I brevet stod att cheferna utsatte honom för kränkande behandling.
Några månader senare anlitade kommunen en konsult för att utreda anklagelserna. Han intervjuade de inblandande och kom fram till att de båda cheferna brustit i sitt arbetsmiljöansvar och betett sig illa mot medarbetaren. Konsulten ansåg därför att cheferna skulle avskedas.
Därefter anlitade kommunledningen ytterligare en konsult för att utreda hur bostadsbolagets vd hade skött bolagets ekonomi. Han ansåg också att vd:n skulle skiljas från sin anställning. Enligt utredningen hade vd:n bland annat lagt för mycket pengar på intern och extern representation och låtit bolaget sponsra föreningar och evenemang för ungefär 200 000 kronor årligen. Kommunens totala budget för sponsring var 410 000 kronor.
Utredaren kritiserade också vd:ns fallskärm. När han anställdes hade han ett avgångsvederlag på sex månadslöner. I en förhandling fyra år senare, med den som då var bolagets styrelseordförande, ändrades avgångsvederlaget till 24 månadslöner. Enligt utredningen saknade dock ordföranden befogenhet att fatta ett sådant beslut själv.
Båda utredningarna publicerades på Bengtsfors hemsida.
Därefter hävdes vd:ns anställningsavtal. Det innebär att han blev av med jobbet och inte får någon fallskärm.
Hanteringen av ärendet har fått omfattande kritik av oppositionen i Bengtsfors. Den anser bland annat att beställningen av utredningarna inte har gått rätt till.
Även personal på Bengtsforshus har kritiserat bolagets dåvarande styrelseordförande Ulf Nelson, enligt tidningen Dalslänningen. I ett brev till kommunfullmäktige skriver ett tiotal anställda att de saknar förtroende för ordföranden:
”En ordförande som går bakom ryggen på sin styrelse och vd – som tillsammans med kommundirektören och kommunstyrelseordföranden och utan styrelsens vetskap, beställer utredningar som dessutom inte är upphandlade på rätt sätt. En ordförande som ställer in styrelsemöten och vägrar prata med personalen, skickar hem styrelsen, talar osanningar, vill avskeda kollektivanställd, ja listan kan göras lång.”
Nu stämmer Unionen Bengtsforshus för att felaktigt ha hävt vd:ns anställningsavtal. Förbundet anser dels att utredningarna beställts på felaktigt sätt, dels att de är bristfälliga. En av utredarna stod åtalad för ekonomisk brottslighet vid tiden för utredningen. Han dömdes senare till fängelse. Den andra hotade en anställd med avsked om han inte medverkade i utredningen. Hotet hörs på en inspelning.
– För en kommun finns regler att ta hänsyn till när det gäller köp av tjänster och i det här fallet har reglerna inte följts. I stället har man rundat styrelsen. Om upphandlingen hade gått rätt till hade man gjort bakgrundskontroller och hade kunnat komma fram till att utredaren var olämplig. Vid tidpunkten för utredningen stod han åtalad för ekonomisk brottslighet och det borde ha påverkat valet av utredare då det kan påverka trovärdigheten, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen.
– Vi anser också att det finns materiella brister i utredningarna. De har inte tagit tillräcklig hänsyn till förhållanden som talar till medlemmens fördel.
Unionen tycker dessutom att det var fel av Bengtsfors att offentliggöra utredningarna.
– Man har bland annat publicerat vilka arbetsrättsliga konsekvenser utredningarna ska få för medlemmen och där tycker vi att kommunen inte har visat tillräcklig hänsyn, säger Filip Vujcic.
Förbundet kräver att vd:n får sitt avgångsvederlag och yrkar i första hand på 24 månadslöner, i andra hand sex månadslöner.
Kollega har sökt Stig Bertilsson (M) och Bengtsforshus nuvarande styrelseordförande Peter Ramhage (M). Den förra vd:n för Bengtsforshus har avböjt intervju.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar.
Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.
Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam.
Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna.
Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera.
Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen.
Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.
Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.
