Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Chef förfalskade kontrakt - anställd fick sparken

En nyanställd tjänsteman fick lön ur platschefens ficka. När det uppdagades visade det sig att platschefen hade förfalskat anställningskontraktet – och den nyanställda fick sparken. Nu stämmer Unionen företaget.
Noa Söderberg Publicerad
Till höger en man som öppnar en plånbok full med sedlar, till vänster en person som skriver under ett kontrakt.
Platschefen imiterade vd:ns underskrift, skötte all kontakt med den nyanställda och betalade ut lön ur egen ficka. Foto: Colourbox.

Det var i våras som en person blev avskedad från ett mellansvenskt IT-företag efter att ha arbetat där i ett knappt halvår. Motiveringen: hens anställningskontrakt var falskt. En platschef hade imiterat vd:ns underskrift, skött all kontakt med den nyanställda och betalat ut lön ur egen ficka.

Det framgår av en stämningsansökan som Unionen har skickat till Arbetsdomstolen. Platschefen bekräftar för Kollega att hen förfalskat ett anställningskontrakt och säger att det skett utan företagsledningens vetskap. Platschefen jobbar inte längre kvar. Företagets vd nekar till intervju och hänvisar till framtida uttalanden i domstolen.

Vanligt sätt ingå anställning

Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, säger till Kollega att det här sättet att ingå anställning är vanligt – att en mellanchef har ansvar för det praktiska kring kontraktet medan en högre chef, som den nyanställda kanske inte träffar, skriver under. Då får den nyanställda lita på att signaturen är äkta.

– Om arbetsgivaren inte anses bunden av ett avtal som ingåtts på det sättet skulle det kunna få väldigt allvarliga konsekvenser. Det finns risk att arbetsgivare försöker ta sig ur anställningar i efterskott, efter att de fått en person att jobba gratis under en period, genom att påstå att avtalet är förfalskat, säger Ohlsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."