Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Chef förfalskade kontrakt - anställd fick sparken

En nyanställd tjänsteman fick lön ur platschefens ficka. När det uppdagades visade det sig att platschefen hade förfalskat anställningskontraktet – och den nyanställda fick sparken. Nu stämmer Unionen företaget.
Noa Söderberg Publicerad
Till höger en man som öppnar en plånbok full med sedlar, till vänster en person som skriver under ett kontrakt.
Platschefen imiterade vd:ns underskrift, skötte all kontakt med den nyanställda och betalade ut lön ur egen ficka. Foto: Colourbox.

Det var i våras som en person blev avskedad från ett mellansvenskt IT-företag efter att ha arbetat där i ett knappt halvår. Motiveringen: hens anställningskontrakt var falskt. En platschef hade imiterat vd:ns underskrift, skött all kontakt med den nyanställda och betalat ut lön ur egen ficka.

Det framgår av en stämningsansökan som Unionen har skickat till Arbetsdomstolen. Platschefen bekräftar för Kollega att hen förfalskat ett anställningskontrakt och säger att det skett utan företagsledningens vetskap. Platschefen jobbar inte längre kvar. Företagets vd nekar till intervju och hänvisar till framtida uttalanden i domstolen.

Vanligt sätt ingå anställning

Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, säger till Kollega att det här sättet att ingå anställning är vanligt – att en mellanchef har ansvar för det praktiska kring kontraktet medan en högre chef, som den nyanställda kanske inte träffar, skriver under. Då får den nyanställda lita på att signaturen är äkta.

– Om arbetsgivaren inte anses bunden av ett avtal som ingåtts på det sättet skulle det kunna få väldigt allvarliga konsekvenser. Det finns risk att arbetsgivare försöker ta sig ur anställningar i efterskott, efter att de fått en person att jobba gratis under en period, genom att påstå att avtalet är förfalskat, säger Ohlsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.