Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Det var i våras som en person blev avskedad från ett mellansvenskt IT-företag efter att ha arbetat där i ett knappt halvår. Motiveringen: hens anställningskontrakt var falskt. En platschef hade imiterat vd:ns underskrift, skött all kontakt med den nyanställda och betalat ut lön ur egen ficka.
Det framgår av en stämningsansökan som Unionen har skickat till Arbetsdomstolen. Platschefen bekräftar för Kollega att hen förfalskat ett anställningskontrakt och säger att det skett utan företagsledningens vetskap. Platschefen jobbar inte längre kvar. Företagets vd nekar till intervju och hänvisar till framtida uttalanden i domstolen.
Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, säger till Kollega att det här sättet att ingå anställning är vanligt – att en mellanchef har ansvar för det praktiska kring kontraktet medan en högre chef, som den nyanställda kanske inte träffar, skriver under. Då får den nyanställda lita på att signaturen är äkta.
– Om arbetsgivaren inte anses bunden av ett avtal som ingåtts på det sättet skulle det kunna få väldigt allvarliga konsekvenser. Det finns risk att arbetsgivare försöker ta sig ur anställningar i efterskott, efter att de fått en person att jobba gratis under en period, genom att påstå att avtalet är förfalskat, säger Ohlsson.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
