Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Chef förfalskade kontrakt - anställd fick sparken

En nyanställd tjänsteman fick lön ur platschefens ficka. När det uppdagades visade det sig att platschefen hade förfalskat anställningskontraktet – och den nyanställda fick sparken. Nu stämmer Unionen företaget.
Noa Söderberg Publicerad
Till höger en man som öppnar en plånbok full med sedlar, till vänster en person som skriver under ett kontrakt.
Platschefen imiterade vd:ns underskrift, skötte all kontakt med den nyanställda och betalade ut lön ur egen ficka. Foto: Colourbox.

Det var i våras som en person blev avskedad från ett mellansvenskt IT-företag efter att ha arbetat där i ett knappt halvår. Motiveringen: hens anställningskontrakt var falskt. En platschef hade imiterat vd:ns underskrift, skött all kontakt med den nyanställda och betalat ut lön ur egen ficka.

Det framgår av en stämningsansökan som Unionen har skickat till Arbetsdomstolen. Platschefen bekräftar för Kollega att hen förfalskat ett anställningskontrakt och säger att det skett utan företagsledningens vetskap. Platschefen jobbar inte längre kvar. Företagets vd nekar till intervju och hänvisar till framtida uttalanden i domstolen.

Vanligt sätt ingå anställning

Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, säger till Kollega att det här sättet att ingå anställning är vanligt – att en mellanchef har ansvar för det praktiska kring kontraktet medan en högre chef, som den nyanställda kanske inte träffar, skriver under. Då får den nyanställda lita på att signaturen är äkta.

– Om arbetsgivaren inte anses bunden av ett avtal som ingåtts på det sättet skulle det kunna få väldigt allvarliga konsekvenser. Det finns risk att arbetsgivare försöker ta sig ur anställningar i efterskott, efter att de fått en person att jobba gratis under en period, genom att påstå att avtalet är förfalskat, säger Ohlsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.