Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Chef förfalskade kontrakt - anställd fick sparken

En nyanställd tjänsteman fick lön ur platschefens ficka. När det uppdagades visade det sig att platschefen hade förfalskat anställningskontraktet – och den nyanställda fick sparken. Nu stämmer Unionen företaget.
Noa Söderberg Publicerad 28 augusti 2023, kl 13:11
Till höger en man som öppnar en plånbok full med sedlar, till vänster en person som skriver under ett kontrakt.
Platschefen imiterade vd:ns underskrift, skötte all kontakt med den nyanställda och betalade ut lön ur egen ficka. Foto: Colourbox.

Det var i våras som en person blev avskedad från ett mellansvenskt IT-företag efter att ha arbetat där i ett knappt halvår. Motiveringen: hens anställningskontrakt var falskt. En platschef hade imiterat vd:ns underskrift, skött all kontakt med den nyanställda och betalat ut lön ur egen ficka.

Det framgår av en stämningsansökan som Unionen har skickat till Arbetsdomstolen. Platschefen bekräftar för Kollega att hen förfalskat ett anställningskontrakt och säger att det skett utan företagsledningens vetskap. Platschefen jobbar inte längre kvar. Företagets vd nekar till intervju och hänvisar till framtida uttalanden i domstolen.

Vanligt sätt ingå anställning

Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, säger till Kollega att det här sättet att ingå anställning är vanligt – att en mellanchef har ansvar för det praktiska kring kontraktet medan en högre chef, som den nyanställda kanske inte träffar, skriver under. Då får den nyanställda lita på att signaturen är äkta.

– Om arbetsgivaren inte anses bunden av ett avtal som ingåtts på det sättet skulle det kunna få väldigt allvarliga konsekvenser. Det finns risk att arbetsgivare försöker ta sig ur anställningar i efterskott, efter att de fått en person att jobba gratis under en period, genom att påstå att avtalet är förfalskat, säger Ohlsson.

Arbetsrätt

37 miljoner till Unionens medlemmar

Drygt 37 miljoner kronor betalades ut till Unionens medlemmar 2023 efter rättsprocesser. Det som sticker ut i årets statistik är det ökande antalet konkurser.
Lina Björk Publicerad 1 mars 2024, kl 06:00
En ordförandeklubba ligger på ett bord
En Unionenmedlem som hamnar i tvist med sin arbetsgivare kan få rättslig hjälp att driva sitt ärende av förbundets jurister. Foto: Shutterstock

Under 2023 gick totalt 8 868 företag i konkurs, enligt myndigheten Tillväxtanalys. Alla branscher drabbades även om byggindustrin och finansbranschen var extra utsatta. Antalet är det högsta sedan 1998, vilket också märks i Unionens statistik. 

Malin Wulkan
Foto: Peter Knutsson

–  Vi har haft fler konkurser än vanligt. Det är ett tecken på dåliga tider, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.

Under fjolåret avslutades 403 arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades ut drygt 25 miljoner kronor i ersättning till förbundets medlemmar. Förbundets jurister hjälpte dessutom till i 156 försäkringsrättsärenden under 2023, alltså rättsprocesser om arbetsskador och arbetslöshetsersättning. Här fick medlemmarna 11,5 miljoner kronor i ersättning.

Båda summorna är betydligt lägre än 2022, men det beror på flera saker. Dels kom det in färre ärenden tidigare år och en rättsprocess kan lång tid, vilket skapar en eftersläpning i statistiken. 

Även medlemmar krävs på skadestånd

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 38 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  När det gäller företagshemligheter och lojalitetsplikt är summorna ofta höga. Men ofta lyckas vi hjälpa till så att det slutgiltiga beloppet som medlemmen behöver betala även i ärenden där brott bedöms vara begångna blir väsentligt lägre än det krav som arbetsgivare ställt från början. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året hade 27 medlemmar anspråk på ekonomisk kompensation och 11 av dem fick sammanlagt 121 620 kronor i ersättning, där det bedömdes att förbundet hade brustit i handläggningen.