Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kopierade namnteckning – fick sparken

Rapporten om fyra försvunna lastpallar med sedlar saknade chefernas underskrifter. För att rädda akutsituatonen kopierade Unionenmedlemmen in namnteckningarna i dokumentet.
Urkundsförfalskning, ansåg företaget och gav henne sparken. Unionen håller inte med och har nu stämt sedeltillverkaren i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Hillery Smith Garrison AP/TT
Hillery Smith Garrison AP/TT

Kvinnan arbetade på Crane AB, ett amerikanskt företag som tillverkar sedlar och värdepapper vid det som tidigare var Tumba bruk. Hennes roll var att vara kundens huvudkontakt och en länk mellan företagets avdelningar.

I julas skeppade Crane en beställning på 100 miljoner sedlar till Filippinerna, lasten skulle vara framme i Manila den 26 januari. Ett par veckor innan båten skulle anlända upptäckte bolaget att vissa buntar innehöll 101 sedlar i stället för 100. Dessutom upptäcktes att inte mindre än fyra lastpallar med sedlar saknades. I det läget var det oklart om dessa sedlar befann sig på båten på väg mot Filipinerna, stod kvar i säkerhetsvalvet i Tumba eller helt enkelt hade försvunnit.

Unionenmedlemmen bad omedelbart företagets säkerhetsavdelning att utreda saken och skriva en avvikelserapport till kunden, den filippinska centralbanken.

Den 20 januari fick hon rapporten om de felaktiga sedelbuntarna, signerad av två chefer på företaget. Först den 23 januari kom rapporten om de saknade lastpallarna, det visade sig att sedlarna inte var på vift utan fanns kvar på bolagets område. Dokumentet saknade dock chefernas namnteckningar och där stod heller ingenting om hur det kom sig att de saknade lastpallarna inte hade skeppats iväg från Sverige. Via bolagets Asienagent fick kvinnan besked om att en sådan rapport aldrig skulle accepteras av kunden.

Det var bråttom. Lastfartyget med sedlarna närmade sig Manila och Unionenmedlemmen var tvungen att få rapporten kompletterad och underskriven innan sedlarna nådde sin destination, men lyckades inte få tag i cheferna. Hon fick då förslaget från Asienagenten att klippa ut underskrifterna från den första rapporten och klistra in dem i rapporten om lastpallarna. Hon gjorde så.

Dagen efter kontaktade kvinnan företagets säkerhetskontroller via mejl och förklarade vad hon hade gjort. Hon fick beskedet att han inte skulle rapportera saken vidare. Sedan åkte hon på semester i fyra veckor. När hon kom tillbaka till jobbet blev hon avskedad.

Företaget hävdar att Unionenmedlemmen gjort sig skyldig till urkundsförfalskning. Men det håller inte Unionen med om, det kvinnan gjort har varken skadat eller vilselett någon. Hennes enda syfte var att, i en pressad situation, bevara företagets relation till en betydande kund. Hon har inte heller haft någon egen vinning av det hon gjort och själva innehållet i rapporten var korrekt.

Unionen har nu stämt Crane i Arbetsdomstolen och kräver skadestånd på 150 000 kronor samt månadslön till medlemmen från avskedandet fram till huvudförhandlingen i AD.

Crane AB vill inte kommentera några detaljer i ärenden men konstaterar att man anser att det finns saklig grund för avskedandet. Företaget står fast vid att Unionenmedlemmen gjort sig skyldig till urkundsförfalskning och betonar att det är ett brott som är särskilt allvatligt med tanke på den verksamhet som bolaget bedriver.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.