Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Misshandlades på jobbet – fick sparken

En chef misshandlades av en medarbetare på jobbet – sedan fick han sparken. Nu stämmer Unionen företaget och kräver närmare 270 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad
Claudio Bresciani / TT
En chef misshandlades av en medarbetare på jobbet – sedan fick han sparken. Nu stämmer Unionen företaget och kräver närmare 270 000 kronor i skadestånd. Claudio Bresciani / TT

Mannen arbetade som kvalitets- och miljöansvarig på ett livsmedelsföretag. I arbetsuppgifterna ingick att se till att de anställda följde hygienreglerna i packningslokalen.

En av medarbetarna vägrade vid upprepade tillfällen att följa reglerna, enligt den stämningsansökan som Unionen lämnat till Arbetsdomstolen, AD. Han åt exempelvis mat i packningslokalen och använde kläder och skor som varit utomhus.

En dag i december förra året lämnade medarbetaren flera saker efter sig i lokalen och ställde sina arbetsskor på det smutsiga golvet utanför. Chefen samlade då ihop hans saker och la dem vid ingången. Skorna slängde han i en sopsäck.

Blev slagen och biten

När medarbetaren kom tillbaka var han förbannad och gick till omklädningsrummet. Chefen följde efter och de båda hamnade i slagsmål. Enligt stämningsansökan fick chefen ta emot flera slag och sparkar och blev biten av medarbetaren. Polisen kom sedan till företaget och pratade med de inblandade och därefter åkte chefen till sjukhus för behandling av de skador han fått.

Kräver skadestånd

Företagets ledning ansåg dock att chefen bar skulden för det inträffade och avskedade honom. Enligt Unionen är avskedandet felaktigt och förbundet har nu stämt företaget i AD. Unionen kräver att chefen får 150 000 kronor i allmänt skadestånd och 117 000 kronor i ekonomiskt skadestånd för utebliven lön.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.