Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Avskedad efter påstått hot på jobbet

Beskylld för att ha skrämt både medarbetare och chefer genom att hota, skrika och smälla i dörrar blev mannen avskedad. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare.
Anita Täpp Publicerad
En man tömmer sitt skrivbord och lägger sina saker i en brun kartong.
Mannen påstods ha skrikit, hotat och smällt i dörrar - och avskedades. Unionen stämmer företaget för brott mot lagen om anställningsskydd. Foto: Colourbox.

Enligt Unionens stämningsansökan till tingsrätten blev mannen en dag i juli förra året, efter över tre års anställning på ett lager, inkallad till lagerchefens kontor.

Där hade de båda sedan en diskussion varpå chefen direkt kontaktade sin egen chef för att kunna avskeda mannen samma dag. Något han därefter också snabbt muntligen gjorde, varpå mannen direkt fick lämna arbetsplatsen.

Sedan mannen, som är medlem i Unionen, vänt sig till förbundet för att få hjälp bad ombads arbetsgivaren ge en förklaring till det inträffade.

I ett mejl angav då lagerchefens chef att avskedets ”stora anledning” var att mannen är instabil. Detta konkretiserar han med beskrivningen: ”Han hotar, skriker och smäller i dörrar varvid medarbetare och chefer blir rädda.”

Känner inte igen sig

Enligt uppgift från lagerchefen hade mannen samma dag som han blev avskedad höjt rösten mot honom framför alla i personalen. Något som för honom blev ”den sista droppen”, när det gällde mannens beteende och handlingar.

Vad detta mer konkret har handlat om har dock lagerchefen inte förklarat.

Själv känner Unionenmedlemmen inte alls igen sig i chefernas beskrivning av honom.

– Varken han eller Unionen anser att han har agerat på det sätt som bolaget påstår. Så han är mycket överraskad av avskedandet och är väldigt negativt påverkad av det som hänt, säger förbundsjuristen David Hellman, som företräder mannen.

Kräver skadestånd

Eftersom Unionen anser att medlemmen har avskedats utan att det har funnit laga skäl för det stämmer man nu alltså arbetsgivaren i tingsrätten, för brott mot lagen om anställningsskydd.

I stämningsansökan påpekar förbundet också att företaget även har åsidosatt bestämmelserna i lagen genom att man inte har följt de regler som gäller vid ett avskedande. Som att mannen skriftligen skulle ha underrättats och att Unionen skulle ha varslats om avskedandet. Liksom att man, trots påtryckningar, inte har konkretiserat grunderna för avskedandet.

Unionen kräver därför att arbetsgivaren ska betala skadestånd, både till medlemmen och förbundet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.