Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Avskedad efter påstått hot på jobbet

Beskylld för att ha skrämt både medarbetare och chefer genom att hota, skrika och smälla i dörrar blev mannen avskedad. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare.
Anita Täpp Publicerad
En man tömmer sitt skrivbord och lägger sina saker i en brun kartong.
Mannen påstods ha skrikit, hotat och smällt i dörrar - och avskedades. Unionen stämmer företaget för brott mot lagen om anställningsskydd. Foto: Colourbox.

Enligt Unionens stämningsansökan till tingsrätten blev mannen en dag i juli förra året, efter över tre års anställning på ett lager, inkallad till lagerchefens kontor.

Där hade de båda sedan en diskussion varpå chefen direkt kontaktade sin egen chef för att kunna avskeda mannen samma dag. Något han därefter också snabbt muntligen gjorde, varpå mannen direkt fick lämna arbetsplatsen.

Sedan mannen, som är medlem i Unionen, vänt sig till förbundet för att få hjälp bad ombads arbetsgivaren ge en förklaring till det inträffade.

I ett mejl angav då lagerchefens chef att avskedets ”stora anledning” var att mannen är instabil. Detta konkretiserar han med beskrivningen: ”Han hotar, skriker och smäller i dörrar varvid medarbetare och chefer blir rädda.”

Känner inte igen sig

Enligt uppgift från lagerchefen hade mannen samma dag som han blev avskedad höjt rösten mot honom framför alla i personalen. Något som för honom blev ”den sista droppen”, när det gällde mannens beteende och handlingar.

Vad detta mer konkret har handlat om har dock lagerchefen inte förklarat.

Själv känner Unionenmedlemmen inte alls igen sig i chefernas beskrivning av honom.

– Varken han eller Unionen anser att han har agerat på det sätt som bolaget påstår. Så han är mycket överraskad av avskedandet och är väldigt negativt påverkad av det som hänt, säger förbundsjuristen David Hellman, som företräder mannen.

Kräver skadestånd

Eftersom Unionen anser att medlemmen har avskedats utan att det har funnit laga skäl för det stämmer man nu alltså arbetsgivaren i tingsrätten, för brott mot lagen om anställningsskydd.

I stämningsansökan påpekar förbundet också att företaget även har åsidosatt bestämmelserna i lagen genom att man inte har följt de regler som gäller vid ett avskedande. Som att mannen skriftligen skulle ha underrättats och att Unionen skulle ha varslats om avskedandet. Liksom att man, trots påtryckningar, inte har konkretiserat grunderna för avskedandet.

Unionen kräver därför att arbetsgivaren ska betala skadestånd, både till medlemmen och förbundet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.