Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Avskedad efter påstått hot på jobbet

Beskylld för att ha skrämt både medarbetare och chefer genom att hota, skrika och smälla i dörrar blev mannen avskedad. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare.
Anita Täpp Publicerad
En man tömmer sitt skrivbord och lägger sina saker i en brun kartong.
Mannen påstods ha skrikit, hotat och smällt i dörrar - och avskedades. Unionen stämmer företaget för brott mot lagen om anställningsskydd. Foto: Colourbox.

Enligt Unionens stämningsansökan till tingsrätten blev mannen en dag i juli förra året, efter över tre års anställning på ett lager, inkallad till lagerchefens kontor.

Där hade de båda sedan en diskussion varpå chefen direkt kontaktade sin egen chef för att kunna avskeda mannen samma dag. Något han därefter också snabbt muntligen gjorde, varpå mannen direkt fick lämna arbetsplatsen.

Sedan mannen, som är medlem i Unionen, vänt sig till förbundet för att få hjälp bad ombads arbetsgivaren ge en förklaring till det inträffade.

I ett mejl angav då lagerchefens chef att avskedets ”stora anledning” var att mannen är instabil. Detta konkretiserar han med beskrivningen: ”Han hotar, skriker och smäller i dörrar varvid medarbetare och chefer blir rädda.”

Känner inte igen sig

Enligt uppgift från lagerchefen hade mannen samma dag som han blev avskedad höjt rösten mot honom framför alla i personalen. Något som för honom blev ”den sista droppen”, när det gällde mannens beteende och handlingar.

Vad detta mer konkret har handlat om har dock lagerchefen inte förklarat.

Själv känner Unionenmedlemmen inte alls igen sig i chefernas beskrivning av honom.

– Varken han eller Unionen anser att han har agerat på det sätt som bolaget påstår. Så han är mycket överraskad av avskedandet och är väldigt negativt påverkad av det som hänt, säger förbundsjuristen David Hellman, som företräder mannen.

Kräver skadestånd

Eftersom Unionen anser att medlemmen har avskedats utan att det har funnit laga skäl för det stämmer man nu alltså arbetsgivaren i tingsrätten, för brott mot lagen om anställningsskydd.

I stämningsansökan påpekar förbundet också att företaget även har åsidosatt bestämmelserna i lagen genom att man inte har följt de regler som gäller vid ett avskedande. Som att mannen skriftligen skulle ha underrättats och att Unionen skulle ha varslats om avskedandet. Liksom att man, trots påtryckningar, inte har konkretiserat grunderna för avskedandet.

Unionen kräver därför att arbetsgivaren ska betala skadestånd, både till medlemmen och förbundet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.