Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vanliga frågor till Datainspektionen om kontroll av e-post

Vanliga frågor från arbetsgivare till Datainspektionen (DI) angående kontroll av e-post.
Anita Täpp Publicerad 5 december 2017, kl 16:30

Vanliga frågor från arbetsgivare till Datainspektionen (DI) angående kontroll av e-post.

Arbetsgivare:
Jag som arbetsgivare äger utrustningen. Då har jag väl också rätt att ta del av all information som finns sparad på datorerna?

DI:
Nej. Även om man har rätt att sätta upp regler för hur utrustningen får användas och då också tydligt informerar om vilka regler som gäller, vilka kontroller som kan ske och syftet med dessa så får man som huvudregel inte ta del av en anställds privata e-post eller privata filer. Det är bara tillåtet i undantagsfall, som vid en allvarlig misstanke om illojalt eller brottsligt beteende eller att en anställd använder IT-utrustningen i strid med arbetsgivarens regler och riktlinjer. En kontroll får heller aldrig göras godtyckligt eller vara mer ingripande än nödvändigt.

 

Arbetsgivare:
En tidigare anställd har slutat. Eftersom det kan komma in viktiga arbetsrelaterade mejl till dennes e-post vill jag ha åtkomst dit och fortsätta ha kontot öppet. Är det ok?

DI:
Man får inte spara personuppgifter längre än nödvändigt. När en anställning upphör finns det oftast ingen grund för att spara e-postkontot. Det ska då tas bort inom rimlig tid, normalt inom en månad. Man bör ha rutiner för hur e-postkontot ska hanteras då någon slutar. Exempelvis att den anställde själv rensar sin e-post och då avskiljer det som är privat för att överlämna annan relevant information till en chef eller en kollega. I vissa fall kan det vara motiverat att exempelvis en chef får den anställdes samtycke till att kunna gå in på e-postkontot under en övergångsperiod.

 

Arbetsgivare:
Jag misstänker starkt att en anställd använder e-posten på ett sätt som inte är ok och som är i strid med våra riktlinjer på arbetsplatsen. Får jag kontrollera detta?

DI:
Om man har lämnat tydlig information om vilka regler som finns för e-posten på arbetsplatsen och vilka kontroller som kan komma att ske så kan det vara tillåtet att utföra en sådan kontroll förutsatt att man har en allvarlig misstanke om att en anställd använder utrustningen i strid med riktlinjerna. Men då får ändå inte kontrollen vara för ingripande. Att den är proportionerlig i förhållande till den anställdes skydd av sin personliga integritet är en bedömning som arbetsgivaren har ansvar för att göra.

 

Några typiska frågor som Datainspektionen (DI) tar emot från fackförbund och anställda angående kontroll av e-post.

Fackförbund/anställd:
En arbetsgivare har information om en anställd som arbetsgivaren bara kan ha fått genom den anställdes e-post. Kan arbetsgivaren ha kollat den anställdes e-post och är det i så fall ok?

DI:
För att en arbetsgivare ska få utföra kontroller måste de anställda först ha fått information om vilka regler som gäller på arbetsplatsen när det gäller e-posten och internetanvändningen. Personalen ska då också ha informerats om vilka kontroller som kan göras och varför de görs i så fall. Arbetsgivaren måste också alltid ha ett berättigat syfte med kontrollen. Den får inte vara godtycklig eller mer ingripande än nödvändigt.

 

Fackförbund/anställd:
Trots att den anställde nu har slutat så är den tidigare anställdes e-postkonto fortfarande aktivt. Är det tillåtet för arbetsgivaren att fortsätta ha det aktivt? Då finns ju en risk att privata mejl kommer in som arbetsgivaren läser.

DI:
Eftersom man enligt personuppgiftslagen inte får bevara personuppgifter under längre tid än vad som är nödvändigt bör en anställds e-postkonto stängas ned inom en rimlig tid från det att anställningen avslutats, i normalfallet inom en månad. En arbetsgivare har normalt sett inte heller rätt att ta del av privat information i den anställdes e-post. Bara i undantagsfall kan det vara tillåtet, som om det finns en allvarlig misstanke om illojalt eller brottsligt beteende.

Om man ska sluta på en arbetsplats är det bra att att gå igenom sin e-post och då radera eller flytta sina privata mejl och sedan överlämna det som behövs i den fortsatta verksamheten till en någon annan på arbetsplatsen.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.