Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Rekordfå klagomål mot Unionen

Förra året betalade Unionen ut 102 794 kronor till medlemmar som ansåg sig felaktigt behandlade av förbundet. En rekordliten summa jämfört med tidigare år.
Lina Björk Publicerad
Skylt med ordet Unionen i göna bokstäver på en husvägg.
2022 var antalet besvärsärenden rekordfå. Goda år på arbetsmarknaden brukar resultera i färre stämningar mot arbetsgivare och färre klagomål mot Unionen. Foto: Janerik Henriksson/TT.

Unionen förhandlar och ger råd åt tusentals medlemmar varje år. De flesta är nöjda med stödet de får, men skulle du vara missnöjd hjälpen du fått och uppfatta att något blivit fel, finns det möjlighet att ta upp ditt klagomål hos förbundsstyrelsen, något som utnyttjas av ett antal medlemmar varje år.

Förra året var de så kallade ”besvärsärendena” rekordfå. Vad det beror på kan ha flera orsaker. Dels försöker Unionen att lösa konflikter så nära medlemmen det går, det vill säga på klubb eller regionnivå. Dels var 2022 ett gott år på arbetsmarknaden, vilket brukar resultera i både färre stämningar mot arbetsgivare och färre klagomål mot Unionen.

Malin Wulkan
Malin Wulkan, chefsjurist Unionen

– I förhållande till hur många förhandlingar som Unionen är med på så är klagomålen väldigt få, men i år var de färre än någonsin, vilket jag tror har med konjunkturen och läget på arbetsmarknaden att göra, säger Malin Wulkan, Unionens chefsjurist.


Missförstånd kring Unionens a-kassa

De flesta ärenden som kommer in handlar om att medlemmar är missnöjda med hur de företrätts i förhandlingar med sin arbetsgivare. Annan kritik kan handla om medlemmar som trott att de gått med i a-kassan när de blivit medlemmar i förbundet, men sedan inte fått ta del av inkomstförsäkringen när de blivit uppsagda på grund av att Unionen och dess a-kassa är skilda från varandra.

Det är några ärenden per år, där ersättning till medlemmen kan bli aktuell. Ungefär vartannat år väljer också en medlem att vända sig till domstol och tvista mot förbundet. Undantaget var 2012, då 190 kabinanställda på SAS valde att stämma sitt fackförbund istället för arbetsgivaren efter att det tecknats en pensionsöverenskommelse som de medlemmarna inte ville stå bakom. De  kabinanställda förlorade tvisten.
 

Unionen kan betala som "plåster på såren"

När ett klagomål kommer in från en medlem utreder Unionen om det har begåtts något fel. Skulle man komma fram till att det är så, skickas ärendet till Trygghansa, där de har sin ansvarsförsäkring för en prövning. Den ersättning som medlemmen kan få bedöms utifrån hur stor den ekonomiska skadan är. I vissa fall betalar Unionen själva också ut en mindre summa som plåster på såren.

– Det kan handla om ärenden där Unionen inte gjort fel, men där vi bedömer att medlemmen kunde ha förväntat sig bättre företrädarskap, säger Malin Wulkan.  

När Unionen gjort fel - Så mycket fick medlemmarna

2015: Betalades totalt 1 332 333 kronor
2016: Betalades totalt 1 023 076 kronor
2017: Betalades totalt 281 548 kronor
2018: Betalades totalt 459 398 kronor
2019: Betalades totalt 162 761 kronor
2020:
Betalades totalt 503 375 kronor
2021: Betalades totalt 492 016 kronor
2022: Betalades totalt
102 794 kronor

Unionens ansvarsförsäkring hos Trygghansa, ska täcka eventuella skadeståndsskyldigheter. Om en medlem har ett ersättningskrav gör försäkringsbolaget en egen bedömning och prövning om det ska betalas ut några pengar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen