Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Rekordfå klagomål mot Unionen

Förra året betalade Unionen ut 102 794 kronor till medlemmar som ansåg sig felaktigt behandlade av förbundet. En rekordliten summa jämfört med tidigare år.
Lina Björk Publicerad
Skylt med ordet Unionen i göna bokstäver på en husvägg.
2022 var antalet besvärsärenden rekordfå. Goda år på arbetsmarknaden brukar resultera i färre stämningar mot arbetsgivare och färre klagomål mot Unionen. Foto: Janerik Henriksson/TT.

Unionen förhandlar och ger råd åt tusentals medlemmar varje år. De flesta är nöjda med stödet de får, men skulle du vara missnöjd hjälpen du fått och uppfatta att något blivit fel, finns det möjlighet att ta upp ditt klagomål hos förbundsstyrelsen, något som utnyttjas av ett antal medlemmar varje år.

Förra året var de så kallade ”besvärsärendena” rekordfå. Vad det beror på kan ha flera orsaker. Dels försöker Unionen att lösa konflikter så nära medlemmen det går, det vill säga på klubb eller regionnivå. Dels var 2022 ett gott år på arbetsmarknaden, vilket brukar resultera i både färre stämningar mot arbetsgivare och färre klagomål mot Unionen.

Malin Wulkan
Malin Wulkan, chefsjurist Unionen

– I förhållande till hur många förhandlingar som Unionen är med på så är klagomålen väldigt få, men i år var de färre än någonsin, vilket jag tror har med konjunkturen och läget på arbetsmarknaden att göra, säger Malin Wulkan, Unionens chefsjurist.


Missförstånd kring Unionens a-kassa

De flesta ärenden som kommer in handlar om att medlemmar är missnöjda med hur de företrätts i förhandlingar med sin arbetsgivare. Annan kritik kan handla om medlemmar som trott att de gått med i a-kassan när de blivit medlemmar i förbundet, men sedan inte fått ta del av inkomstförsäkringen när de blivit uppsagda på grund av att Unionen och dess a-kassa är skilda från varandra.

Det är några ärenden per år, där ersättning till medlemmen kan bli aktuell. Ungefär vartannat år väljer också en medlem att vända sig till domstol och tvista mot förbundet. Undantaget var 2012, då 190 kabinanställda på SAS valde att stämma sitt fackförbund istället för arbetsgivaren efter att det tecknats en pensionsöverenskommelse som de medlemmarna inte ville stå bakom. De  kabinanställda förlorade tvisten.
 

Unionen kan betala som "plåster på såren"

När ett klagomål kommer in från en medlem utreder Unionen om det har begåtts något fel. Skulle man komma fram till att det är så, skickas ärendet till Trygghansa, där de har sin ansvarsförsäkring för en prövning. Den ersättning som medlemmen kan få bedöms utifrån hur stor den ekonomiska skadan är. I vissa fall betalar Unionen själva också ut en mindre summa som plåster på såren.

– Det kan handla om ärenden där Unionen inte gjort fel, men där vi bedömer att medlemmen kunde ha förväntat sig bättre företrädarskap, säger Malin Wulkan.  

När Unionen gjort fel - Så mycket fick medlemmarna

2015: Betalades totalt 1 332 333 kronor
2016: Betalades totalt 1 023 076 kronor
2017: Betalades totalt 281 548 kronor
2018: Betalades totalt 459 398 kronor
2019: Betalades totalt 162 761 kronor
2020:
Betalades totalt 503 375 kronor
2021: Betalades totalt 492 016 kronor
2022: Betalades totalt
102 794 kronor

Unionens ansvarsförsäkring hos Trygghansa, ska täcka eventuella skadeståndsskyldigheter. Om en medlem har ett ersättningskrav gör försäkringsbolaget en egen bedömning och prövning om det ska betalas ut några pengar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.