Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Rekordfå klagomål mot Unionen

Förra året betalade Unionen ut 102 794 kronor till medlemmar som ansåg sig felaktigt behandlade av förbundet. En rekordliten summa jämfört med tidigare år.
Lina Björk Publicerad
Skylt med ordet Unionen i göna bokstäver på en husvägg.
2022 var antalet besvärsärenden rekordfå. Goda år på arbetsmarknaden brukar resultera i färre stämningar mot arbetsgivare och färre klagomål mot Unionen. Foto: Janerik Henriksson/TT.

Unionen förhandlar och ger råd åt tusentals medlemmar varje år. De flesta är nöjda med stödet de får, men skulle du vara missnöjd hjälpen du fått och uppfatta att något blivit fel, finns det möjlighet att ta upp ditt klagomål hos förbundsstyrelsen, något som utnyttjas av ett antal medlemmar varje år.

Förra året var de så kallade ”besvärsärendena” rekordfå. Vad det beror på kan ha flera orsaker. Dels försöker Unionen att lösa konflikter så nära medlemmen det går, det vill säga på klubb eller regionnivå. Dels var 2022 ett gott år på arbetsmarknaden, vilket brukar resultera i både färre stämningar mot arbetsgivare och färre klagomål mot Unionen.

Malin Wulkan
Malin Wulkan, chefsjurist Unionen

– I förhållande till hur många förhandlingar som Unionen är med på så är klagomålen väldigt få, men i år var de färre än någonsin, vilket jag tror har med konjunkturen och läget på arbetsmarknaden att göra, säger Malin Wulkan, Unionens chefsjurist.


Missförstånd kring Unionens a-kassa

De flesta ärenden som kommer in handlar om att medlemmar är missnöjda med hur de företrätts i förhandlingar med sin arbetsgivare. Annan kritik kan handla om medlemmar som trott att de gått med i a-kassan när de blivit medlemmar i förbundet, men sedan inte fått ta del av inkomstförsäkringen när de blivit uppsagda på grund av att Unionen och dess a-kassa är skilda från varandra.

Det är några ärenden per år, där ersättning till medlemmen kan bli aktuell. Ungefär vartannat år väljer också en medlem att vända sig till domstol och tvista mot förbundet. Undantaget var 2012, då 190 kabinanställda på SAS valde att stämma sitt fackförbund istället för arbetsgivaren efter att det tecknats en pensionsöverenskommelse som de medlemmarna inte ville stå bakom. De  kabinanställda förlorade tvisten.
 

Unionen kan betala som "plåster på såren"

När ett klagomål kommer in från en medlem utreder Unionen om det har begåtts något fel. Skulle man komma fram till att det är så, skickas ärendet till Trygghansa, där de har sin ansvarsförsäkring för en prövning. Den ersättning som medlemmen kan få bedöms utifrån hur stor den ekonomiska skadan är. I vissa fall betalar Unionen själva också ut en mindre summa som plåster på såren.

– Det kan handla om ärenden där Unionen inte gjort fel, men där vi bedömer att medlemmen kunde ha förväntat sig bättre företrädarskap, säger Malin Wulkan.  

När Unionen gjort fel - Så mycket fick medlemmarna

2015: Betalades totalt 1 332 333 kronor
2016: Betalades totalt 1 023 076 kronor
2017: Betalades totalt 281 548 kronor
2018: Betalades totalt 459 398 kronor
2019: Betalades totalt 162 761 kronor
2020:
Betalades totalt 503 375 kronor
2021: Betalades totalt 492 016 kronor
2022: Betalades totalt
102 794 kronor

Unionens ansvarsförsäkring hos Trygghansa, ska täcka eventuella skadeståndsskyldigheter. Om en medlem har ett ersättningskrav gör försäkringsbolaget en egen bedömning och prövning om det ska betalas ut några pengar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Nekades rehab – fick sparken

En sjukskriven IT-utvecklare nekades rehabinsatser från arbetsgivaren. När Unionen blev inkopplat påstod företaget att mannen inte längre jobbade kvar. Ett avsked, menar facket som nu stämt IT-bolaget.
Ola Rennstam Publicerad 2 september 2025, kl 13:04
En sjukskriven IT-utvecklare i Stockholm nekades rehabilitering och avskedades utan uppsägningshandling. Unionen stämmer nu arbetsgivaren för brott mot LAS och kräver skadestånd. På bilden syns en IT-utvecklare i en serverhall.
IT-bolaget nekade medarbetaren rehabiliteringsinsatser och dök inte upp på rehabmöte med Försäkringskassan. När Unionen ville diskutera saken med bolaget meddelade ledningen att mannen inte jobbade kvar.
Foto: Colourbox

Hösten 2024 blev en IT-utvecklare på ett Stockholmsföretag sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. När Försäkringskassan bokade in ett rehabiliteringsmöte med arbetsgivaren visade det sig att företaget inte ville delta. Bolaget upprättade heller ingen rehabiliteringsplan, vilket man är skyldig till enligt lag (se faktaruta) och ingen chef följde upp hur medarbetaren mådde.

Bolaget: ”Olovlig frånvaro”

Företaget hävdar att IT-utvecklaren varit olovligt frånvarande från arbetet men det tillbakavisas av Unionen.

Annika Jonasson
Annika Jonasson

– Vår medlem har inte varit olovligen frånvarande, däremot har han missat att lämna in ett läkarintyg, vilket har sin grund i hans hälsotillstånd. Arbetsgivaren har haft god kännedom om hans sjukdomshistorik och att han var sjukskriven, säger Annika Jonasson, förbundsjurist på Unionen, som företräder mannen.

Hon påpekar vidare att arbetsgivaren borde ha utrett varför läkarintyget inte lämnades in.
– I det här fallet har arbetsgivaren inte vidtagit några rehabiliteringsinsatser eller någon plan för återgång.

Unionen: ”Orimligt”

När Unionens ombudsman kallade till förhandling med företaget meddelade bolaget att IT-utvecklaren inte längre jobbade kvar, detta på grund av den olovliga frånvaron.
– Det är ett agerande som vi anser vara jämförbart med ett avskedande, säger Annika Jonasson.

Enligt Unionen har IT-utvecklaren inte fått någon uppsägningshandling som visar att anställningen upphört. Nu har förbundet stämt arbetsgivaren för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

– Det är helt orimligt att avsluta en anställning för en sjukskriven medarbetare, som på grund av sitt hälsotillstånd, inte haft möjlighet att skicka in ett läkarintyg, säger Annika Jonasson.

Fotnot: Kollega söker företaget för en kommentar.

Arbetsgivaren skyldig att rehabilitera

  • Den som är sjukskriven har rätt till ett förstärkt anställningsskydd. Det innebär att arbetsgivaren – i princip – inte får säga upp medarbetaren på grund av din sjukdom.
  • Arbetsgivaren har ett långtgående rehabiliteringsansvar, en skyldighet att bidra till att medarbetaren kan gå tillbaka till arbetet.
  • Arbetsgivarens skyldighet att rehabilitera är densamma oavsett om ohälsan uppkommit till följd av arbetet eller om den har andra orsaker. Arbetsgivaren har dock inte några skyldigheter att rehabilitera medicinskt.
  • Arbetsgivaren är skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete – en rehabiliteringsplan –om det förväntas ta mer än 60 dagar innan medarbetaren är helt tillbaka i arbete.
     

Arbetstagare skyldig att medverka

  • En arbetstagare är skyldig att medverka till sin egen rehabilitering. Det innebär att vara villig att testa olika åtgärder som arbetsgivaren föreslår, att komma till möten och kommunicera med sin chef. 

KÄLLA: Unionen och Försäkringskassan