Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Rekordfå klagomål mot Unionen

Förra året betalade Unionen ut 102 794 kronor till medlemmar som ansåg sig felaktigt behandlade av förbundet. En rekordliten summa jämfört med tidigare år.
Lina Björk Publicerad
Skylt med ordet Unionen i göna bokstäver på en husvägg.
2022 var antalet besvärsärenden rekordfå. Goda år på arbetsmarknaden brukar resultera i färre stämningar mot arbetsgivare och färre klagomål mot Unionen. Foto: Janerik Henriksson/TT.

Unionen förhandlar och ger råd åt tusentals medlemmar varje år. De flesta är nöjda med stödet de får, men skulle du vara missnöjd hjälpen du fått och uppfatta att något blivit fel, finns det möjlighet att ta upp ditt klagomål hos förbundsstyrelsen, något som utnyttjas av ett antal medlemmar varje år.

Förra året var de så kallade ”besvärsärendena” rekordfå. Vad det beror på kan ha flera orsaker. Dels försöker Unionen att lösa konflikter så nära medlemmen det går, det vill säga på klubb eller regionnivå. Dels var 2022 ett gott år på arbetsmarknaden, vilket brukar resultera i både färre stämningar mot arbetsgivare och färre klagomål mot Unionen.

Malin Wulkan
Malin Wulkan, chefsjurist Unionen

– I förhållande till hur många förhandlingar som Unionen är med på så är klagomålen väldigt få, men i år var de färre än någonsin, vilket jag tror har med konjunkturen och läget på arbetsmarknaden att göra, säger Malin Wulkan, Unionens chefsjurist.


Missförstånd kring Unionens a-kassa

De flesta ärenden som kommer in handlar om att medlemmar är missnöjda med hur de företrätts i förhandlingar med sin arbetsgivare. Annan kritik kan handla om medlemmar som trott att de gått med i a-kassan när de blivit medlemmar i förbundet, men sedan inte fått ta del av inkomstförsäkringen när de blivit uppsagda på grund av att Unionen och dess a-kassa är skilda från varandra.

Det är några ärenden per år, där ersättning till medlemmen kan bli aktuell. Ungefär vartannat år väljer också en medlem att vända sig till domstol och tvista mot förbundet. Undantaget var 2012, då 190 kabinanställda på SAS valde att stämma sitt fackförbund istället för arbetsgivaren efter att det tecknats en pensionsöverenskommelse som de medlemmarna inte ville stå bakom. De  kabinanställda förlorade tvisten.
 

Unionen kan betala som "plåster på såren"

När ett klagomål kommer in från en medlem utreder Unionen om det har begåtts något fel. Skulle man komma fram till att det är så, skickas ärendet till Trygghansa, där de har sin ansvarsförsäkring för en prövning. Den ersättning som medlemmen kan få bedöms utifrån hur stor den ekonomiska skadan är. I vissa fall betalar Unionen själva också ut en mindre summa som plåster på såren.

– Det kan handla om ärenden där Unionen inte gjort fel, men där vi bedömer att medlemmen kunde ha förväntat sig bättre företrädarskap, säger Malin Wulkan.  

När Unionen gjort fel - Så mycket fick medlemmarna

2015: Betalades totalt 1 332 333 kronor
2016: Betalades totalt 1 023 076 kronor
2017: Betalades totalt 281 548 kronor
2018: Betalades totalt 459 398 kronor
2019: Betalades totalt 162 761 kronor
2020:
Betalades totalt 503 375 kronor
2021: Betalades totalt 492 016 kronor
2022: Betalades totalt
102 794 kronor

Unionens ansvarsförsäkring hos Trygghansa, ska täcka eventuella skadeståndsskyldigheter. Om en medlem har ett ersättningskrav gör försäkringsbolaget en egen bedömning och prövning om det ska betalas ut några pengar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden. 

Arbetsrätt

Unionen: ”Ica-anställd sparkades efter felaktigt drogtest”

Ica avskedade en lagerarbetare efter ett positivt drogtest. Enligt Unionen utfördes dock testet på ett felaktigt sätt och Ica har inte heller kunnat visa upp mannens provsvar. Nu stämmer förbundet matjätten i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 6 november 2024, kl 16:46
ICA-anställd fick sparken efter felaktigt drogtest. Från vänster en ICA-skylt, till höger en person som tar ett salivprov i munnen.
Unionen stämmer Ica efter att en lagerarbetare avskedats på grund av ett positivt drogtest. Provtagningen var rättsosäker - och resultatet kan ha förväxlats, menar facket. Foto: Pontus Lundahl/TT/Gorm Kallestad/NTB/TT.

Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.

Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.

Sofia Wolff

– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.


Testföretaget saknade intyg

Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.

Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.

–  Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.

Unionen: "Salivprov otillräckligt"

Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:

– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan. 

Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna,  genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.

Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.

Provet kan ha förväxlats

Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst. 
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till. 

– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.

Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.