Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Företag struntade i turordning

När kontoristen sades upp fanns det en tjänst på lagret som hon hade kunnat omplaceras till. Men arbetsgivaren ändrade beskrivningen av kraven på jobbet och hon fick gå. Nu stäms företaget för turordningsbrott.
Lina Björk Publicerad
Person kör truck på ett lager.
Kvinnan hade tidigare vikarierat som lagerarbetare. Foto: Shutterstock

Kontoristens tjänst upphörde i somras och hon sades upp på grund av arbetsbrist. På lagret fanns en person som anställts senare än hon och som bland annat hade till uppgift att ta emot leveranser, kontrollera gods och stämma av lagret.

Bolaget menar att kontoristen inte hade kunskaper för att klara av jobbet, trots att hon hade vikarierat som lagerarbetare tidigare. Bland annat menar arbetsgivaren att hon saknade truckkörkort och erfarenhet av logistik och arbetsledning.

Brott mot las

Enligt stämningsansökan från Unionen, där kvinnan är medlem, har företaget dock justerat beskrivningen och kraven av tjänsten under tvistens gång för att de ska passa hennes kvalifikationer mindre bra.

– Det krävs inga tekniska förkunskaper för tjänsten och ett truckkörkort tar två dagar att få. Och under alla förhållanden skulle hon kunna lära sig de nytillkomna arbetsuppgifterna efter en skälig upplärningstid, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmen i tingsrätten.

Unionen stämmer arbetsgivaren på sammanlagt 80 000 kronor för brott mot turordningsreglerna enligt las, lagen om anställningsskydd.

Vid arbetsbrist  Så funkar turordningen

  • Huvudregel: En person med längre anställningstid har företräde framför en med kortare – enligt principen ”sist in, först ut”.
  • Vid lika anställningstidtid: Blir den som är yngre uppsagd före den som är äldre.
  • Även kompetens har betydelse. Utifrån anställningstid och kompetens fastställs vilka personer som sägs upp på grund av arbetsbrist.
  • Med kompetens innebär att du har tillräckliga kvalifikationer för arbetet.
  • Arbetstagaren behöver inte fullständigt behärska de nya arbetsuppgifterna från början, utan ha möjlighet att inom rimlig tid lära sig dem.
  • Innan en diskussion om turordning ska arbetsgivaren göra en omplaceringsutredning. Finns det tjänster där anställda med längre anställningstid har tillräckliga kvalifikationer så ska de erbjudas dem.

Källa: Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.