Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tränare får inte söka nya jobb - riskerar straffavgift

Flera personliga tränare som har jobbat på en gymkedja är satta i karantän. Skulle någon av dem fortsätta med sitt yrke på annat håll tvingas de betala 25 000 kronor i månaden till sin gamla arbetsgivare. Skrämsel i anställningskontrakt blir allt vanligare, enligt Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.
Sandra Lund Publicerad
Vilhelm Stokstad
Flera personliga tränare har satts i karantän när de slutat på ett gym. Vilhelm Stokstad

- Det är rena skrämselkontraktet, säger en av de före detta anställda på gymkedjan Peoples Training som inte heller, enligt anställningsavtalet, får lämna ut sitt namn till SVT:s Västnytt som i sin tur tagit del av kontraktet.

Hen är inte ensam. Flera personer som slutat på gymmet, som har sin verksamhet på västkusten, vågar inte söka nya jobb. Orsaken är deras anställningsavtal med den före detta arbetsgivaren. I det står bland annat att anställda inte får ”vidta åtgärd eller driva verksamhet” som konkurrerar med företaget utan godkännande. Det gäller i tolv månader efter avslutad anställning. Den som bryter mot det riskerar en straffavgift på 25 000 kronor i månaden.

- För att vara helt ärlig har vi inte jättemånga exempel från den här branschen som vi än så länge inte lyckats organisera så bra. Men generellt på hela arbetsmarknaden har det skett en markant ökning av medlemmar som tvingas skriva på klausuler och riskerar att bli stämda på väldigt höga belopp, vilket kanske inte är håller rättsligt. Men som anställd kan man inte riskera att strunta i avtalet, det måste ju följas, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.

Han lägger till att facket också har ett stort ansvar här. Att man använder sig av skrivningar i kollektivavtal för att komma till bukt med problemet. För det kan finnas behov för sådana här klausuler. Det kan till exempel handla om företagshemligheter som en anställd som slutar inte omedelbart får sprida i konkurrerande syfte. Då kan ett kollektivavtal reglera hur länge karantänen ska vara, hur den före detta anställda ska kunna försörja sig under tiden och så vidare.

För industrin har Unionen redan ett avtal där det här regleras. Men inte för tjänstesektorn. Att konkurrensklausuler och liknande ökar tror Martin Wästfelt dels beror på att vi gått mot ett kunskapssamhälle. Dels mot ett konsultsamhälle. Båda gör att sådant som kunskap och nätverk allt mer finns hos individen, snarare än i maskiner och utrustning.

- Det här är ett växande problem. Det räcker inte att arbetstagare kan få det rättsligt prövat i efterhand. Arbetsgivare bör också tänka på vad det gör med rörligheten på arbetsmarknaden. Nu uppnår sådana här klausuler ett syfte, osäkerhet för den anställde och andra blir rädda, säger han.

Kollega har sökt företrädare för Peoples Training. Från företaget hänvisar man till styrelseordförande, som befinner sig utomlands. Vi uppdaterar denna text om han hör av sig.

Paragrafen som ger dig rätt att pröva ett kontrakt

38 § i lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.

Har någon för att förebygga konkurrens betingat sig av annan att denne icke skall bedriva verksamhet av visst slag eller icke taga anställning hos någon som bedriver sådan verksamhet, är den som gjort utfästelsen icke bunden därav i den mån utfästelsen sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt.”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD