Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Får inte ha möte utan chefer – Unionen stämmer Apotea

Apotea har förbjudit arbetsmiljöombuden att ha möten utan att personer från bolaget är närvarande. Ett hindrande av ombudens arbete, anser Unionen som nu ännu en gång stämt nätapoteket i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Varor från nätapoteket Apotea i lådor.
Apotea hotar arbetsmiljöombudens arbete, menar Unionen och stämmer apoteksjätten igen. Bland annat får arbetsmiljöombuden inte ha möten utan chefer närvarande. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Arbetsmiljöproblemen på Apoteas anläggning i uppländska Morgongåva har varit en följetong i media de senaste åren. Uppmärksamheten kring bristerna har lett till flera juridiska tvister med Unionen. Strax före jul rapporterade Kollega om att chefer på bolaget hade trängt sig in på ett fackligt möte, vilket fick förbundet att stämma Apotea i Arbetsdomstolen. I slutet av januari i år uppdagades det att medarbetare arbetat 19 000 timmar beordrad övertid, vilket fick Unionen att kräva ett skadestånd från nätapoteket på över tio miljoner kronor.

Nu är det dags igen. Det handlar om en lång rad brister i arbetsmiljöarbetet som fått Unionen att lämna in en ny stämning i Arbetsdomstolen där man kräver sammanlagt 300 000 kronor i skadestånd. 

− Det är allvarligt att  arbetsmiljöombuden inte tillåts ha egna möten. Om det sitter med en representant från arbetsgivaren vågar folk givetvis inte prata fritt, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen.

"Bryter mot Förtroendemannalagen och Arbetsmiljölagen"

Enligt Unionen har Apotea hindrat arbetsmiljöombudens verksamhet på flera olika sätt. I december 2022 fattade ledningen ett beslut som förbjuder arbetsmiljöombuden att ha egna möten. Möten om arbetsmiljön får endast ske med företrädare från bolaget närvarande. Huvudarbetsmiljöombudet får inte heller ha möte med de övriga arbetsmiljöombuden på företaget. Enligt Unionen strider Apoteas agerande mot både Arbetsmiljölagen och Förtroendemannalagen.

Elisabet Ohlsson
Elisabet Ohlsson Unionen

Sammanlagt är det sex punkter där Unionen anser att Apotea hindrat det fackliga arbetet med arbetsmiljö. Till exempel ska bolaget vid upprepade tillfällen ha genomfört skyddsronder och riskbedömningar utan att arbetsmiljöombuden fick delta. Ombuden har inte heller fått ta del av protokoll efter de genomförda riskbedömningarna eller information om vilka åtgärder arbetsgivaren vidtagit.

− Riskbedömning är en väldigt viktig del för att förebygga ohälsa och olyckor. Genom att man inte involvera arbetstagarna, som är dem som har bäst kunskap om arbetsmiljön, riskerar man missa potentiella faror och risker, säger Elisabet Ohlsson.

Arbetade i kyla utan varma jackor

Ett exempel är att Apotea ändrade hur varor skulle plockas ur kylrummen, vilket innebar att personalen tvingades vistas längre tid i kyla. Bolaget gjorde ingen riskbedömning av förändringen förrän huvudarbetsmiljöombudet krävde detta och hon fick därefter ingen information om vad som skedde i frågan. Först ett halvår senare framkom det att arbetstagarna i kylrummet saknade tillgång till varma jackor.  Att Apotea inte gjort en riskanalys före förändringen och därefter inte involverat arbetsmiljöombuden har, enligt Unionen, lett till negativa konsekvenser för personalens arbetsmiljö.

Unionen har stämt Apotea fyra gånger i Arbetsdomstolen sedan i december. Elisabet Ohlsson understryker att orsaken är att förbundet vill komma till rätta med den bristande arbetsmiljön och delaktigheten på arbetsplatsen.

− Det är väldigt ovanligt att vi på så kort tid stämmer ett och samma företag så många gånger. Vi vill inte hålla på och stämma Apotea hela tiden utan vi vill få till stånd en bättre samverkan och delaktighet för att det ska bli en bättre arbetsmiljö, säger hon.

I ett skriftligt svar till Kollega skriver företagets vice vd Stefan Eriksson:
"Apotea följer de regler och lagar som gäller. Tyvärr har vi en infekterad konflikt med en av våra fackklubbar i Morgongåva som inte handlar om sakfrågor. Det är vår uppfattning att det är orsaken till även denna stämning".

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.