Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Får inte ha möte utan chefer – Unionen stämmer Apotea

Apotea har förbjudit arbetsmiljöombuden att ha möten utan att personer från bolaget är närvarande. Ett hindrande av ombudens arbete, anser Unionen som nu ännu en gång stämt nätapoteket i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Varor från nätapoteket Apotea i lådor.
Apotea hotar arbetsmiljöombudens arbete, menar Unionen och stämmer apoteksjätten igen. Bland annat får arbetsmiljöombuden inte ha möten utan chefer närvarande. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Arbetsmiljöproblemen på Apoteas anläggning i uppländska Morgongåva har varit en följetong i media de senaste åren. Uppmärksamheten kring bristerna har lett till flera juridiska tvister med Unionen. Strax före jul rapporterade Kollega om att chefer på bolaget hade trängt sig in på ett fackligt möte, vilket fick förbundet att stämma Apotea i Arbetsdomstolen. I slutet av januari i år uppdagades det att medarbetare arbetat 19 000 timmar beordrad övertid, vilket fick Unionen att kräva ett skadestånd från nätapoteket på över tio miljoner kronor.

Nu är det dags igen. Det handlar om en lång rad brister i arbetsmiljöarbetet som fått Unionen att lämna in en ny stämning i Arbetsdomstolen där man kräver sammanlagt 300 000 kronor i skadestånd. 

− Det är allvarligt att  arbetsmiljöombuden inte tillåts ha egna möten. Om det sitter med en representant från arbetsgivaren vågar folk givetvis inte prata fritt, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen.

"Bryter mot Förtroendemannalagen och Arbetsmiljölagen"

Enligt Unionen har Apotea hindrat arbetsmiljöombudens verksamhet på flera olika sätt. I december 2022 fattade ledningen ett beslut som förbjuder arbetsmiljöombuden att ha egna möten. Möten om arbetsmiljön får endast ske med företrädare från bolaget närvarande. Huvudarbetsmiljöombudet får inte heller ha möte med de övriga arbetsmiljöombuden på företaget. Enligt Unionen strider Apoteas agerande mot både Arbetsmiljölagen och Förtroendemannalagen.

Elisabet Ohlsson
Elisabet Ohlsson Unionen

Sammanlagt är det sex punkter där Unionen anser att Apotea hindrat det fackliga arbetet med arbetsmiljö. Till exempel ska bolaget vid upprepade tillfällen ha genomfört skyddsronder och riskbedömningar utan att arbetsmiljöombuden fick delta. Ombuden har inte heller fått ta del av protokoll efter de genomförda riskbedömningarna eller information om vilka åtgärder arbetsgivaren vidtagit.

− Riskbedömning är en väldigt viktig del för att förebygga ohälsa och olyckor. Genom att man inte involvera arbetstagarna, som är dem som har bäst kunskap om arbetsmiljön, riskerar man missa potentiella faror och risker, säger Elisabet Ohlsson.

Arbetade i kyla utan varma jackor

Ett exempel är att Apotea ändrade hur varor skulle plockas ur kylrummen, vilket innebar att personalen tvingades vistas längre tid i kyla. Bolaget gjorde ingen riskbedömning av förändringen förrän huvudarbetsmiljöombudet krävde detta och hon fick därefter ingen information om vad som skedde i frågan. Först ett halvår senare framkom det att arbetstagarna i kylrummet saknade tillgång till varma jackor.  Att Apotea inte gjort en riskanalys före förändringen och därefter inte involverat arbetsmiljöombuden har, enligt Unionen, lett till negativa konsekvenser för personalens arbetsmiljö.

Unionen har stämt Apotea fyra gånger i Arbetsdomstolen sedan i december. Elisabet Ohlsson understryker att orsaken är att förbundet vill komma till rätta med den bristande arbetsmiljön och delaktigheten på arbetsplatsen.

− Det är väldigt ovanligt att vi på så kort tid stämmer ett och samma företag så många gånger. Vi vill inte hålla på och stämma Apotea hela tiden utan vi vill få till stånd en bättre samverkan och delaktighet för att det ska bli en bättre arbetsmiljö, säger hon.

I ett skriftligt svar till Kollega skriver företagets vice vd Stefan Eriksson:
"Apotea följer de regler och lagar som gäller. Tyvärr har vi en infekterad konflikt med en av våra fackklubbar i Morgongåva som inte handlar om sakfrågor. Det är vår uppfattning att det är orsaken till även denna stämning".

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar