Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Personalen vid Apoteas anläggning i uppländska Morgongåva har inte sällan behövt arbeta viss övertid när det varit mycket att göra. Oftast har övertiden skett på frivillig basis. Men under hösten 2022 förändrades detta. Nätapotekets ledning kommenderade gång på gång sina logistikmedarbetare att jobba övertid på helger och kvällar – inte sällan med kort varsel. Situationen eskalerade under våren 2023 och Unionenklubben på företaget anser att arbetsgivarens agerande strider mot kollektivavtalet.
- Beordrad övertid är tillåtet när det finns skäl, som vid oförutsedda händelser som arbetsgivare inte kan planera, men Apotea har satt det i system och kör ständiga kampanjer som gör att våra medlemmar anses behöver arbeta extra, konstaterar Minna Blom, vice klubbordförande.
Enligt Unionenklubbens uträkning beordrades Apoteas 300 logistikmedarbetare sammanlagt 19 064 otillåtna timmar övertid under perioden januari till juli förra året.
- Det handlade om sjuka mängder övertid och det sliter på folk. Vi fick inget gehör när vi påpekade det för arbetsgivaren därför var vi tvungna att agera, säger Camilla West, klubbordförande.
Minna Blom fyller i:
- Att bli inkallad på ett långt extrapass på helgen gör att man inte får sin välbehövliga återhämtning. Många medlemmar vågade inte planera sina helger för man kunde när som helst få ett meddelande från ledningen om att jobba. Det rörde sig inte om enstaka timmar utan ibland om 11-timmarspass, säger hon.
Enligt klubbstyrelsen har medarbetare som inte inställt sig och arbetat när de beordrats övertid blivit varnade av arbetsgivaren. Varningarna har lett till att många medlemmar inte vågat tacka nej.
Unionen har nu stämt Apotea i Arbetsdomstolen för kollektivavtalsbrott. De stora antalet övertidstimmar gör att skadeståndet blir enormt: 10 008 600 kronor. Det största någonsin.
Unionenklubben på Apotea menar att arbetsgivaren borde utöka bemanningen och hoppas nu att Unionens stämning ska få bolaget att tänka om.
- Förhoppningsvis får vi slut på det här eländet. Övertiden motsvarar många heltidstjänster och är dyrt för bolaget. Det är konstigt att man inte bemannar upp så att medarbetare inte riskerar att gå in i väggen, säger Camilla West.
- En undermålig bemanningsplanering ska inte behöva lösas av ständiga övertidsuttag på bekostnad av våra medlemmars hälsa, säger Minna Blom.
I december förra året stämde Unionen nätapoteket för brott mot förtroendemannalagen sedan två chefer trängt sig in på ett fackligt möte. Bolagets ledning menar att det hela handlade om ett missförstånd. Tvisten väntar nu på avgörande i Arbetsdomstolen.
Apotea tillbakavisar Unionens anklagelser om otillåten övertid under 2023. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver vice vd Stefan Eriksson:
”Under våren arbetade medarbetarna på vårt logistikcentrum bara när det funnits särskilda behov i enlighet med vårt kollektivavtal. Ingen medarbetare beordrades utan att det var absolut nödvändigt och det inte gick att lösa akut på något annat sätt. Medarbetare som inte hade möjlighet att arbeta övertid undantogs också, till exempel på grund av barnhämtning eller andra personliga skäl.”
Enligt Apotea arbetade personalen sex procent övertid under 2023. Huvudsakligen beroende på oförutsedda försäljningstoppar kopplade till omvärldsläget.
”Inför 2024 har företaget tillfrågat logistikmedarbetarna om de har möjlighet att arbeta övertid i år och över 80 procent har sagt att de är beredda att göra det om situationen kräver det. De som tackade nej kommer inte heller att arbeta övertid även om behovet skulle uppstå.” skriver Stefan Eriksson.
Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.
– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.
Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.
– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.
Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen.
Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.
– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:
– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.
Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”
Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.
Då framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”.
Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.
Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom.
Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.
– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.
Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.
– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.
Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått.
Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.
Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne.
– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.
De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.
– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad.
Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.
– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega.
I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?
– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.
Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.
Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.
I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.
Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.
Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket.
Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitetsklausuler i anställningsavtalen.
Källa: Vision och Unionen