Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer Apotea på 10 miljoner

Över 19 000 timmar. Så mycket övertid beordrade Apotea under våren 2023. Ett brott mot kollektivavtalet, anser Unionen som nu stämmer arbetsgivaren på ett rekordstort skadestånd: drygt tio miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad
Till vänster: paket packas på Apotea, till höger skylt på Arbetsdomstolens fasad
Personalen på Apotea beordrades arbeta 19 000 timmar övertid under 46 tillfällen våren 2023. Unionen stämmer arbetsgivaren på ett rekordstort skadestånd - nära 10 miljoner kronor. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Lars Pehrson/SvD/TT

Personalen vid Apoteas anläggning i uppländska Morgongåva har inte sällan behövt arbeta viss övertid när det varit mycket att göra. Oftast har övertiden skett på frivillig basis. Men under hösten 2022 förändrades detta.  Nätapotekets ledning kommenderade gång på gång sina logistikmedarbetare att jobba övertid på helger och kvällar – inte sällan med kort varsel. Situationen eskalerade under våren 2023 och Unionenklubben på företaget anser att arbetsgivarens agerande strider mot kollektivavtalet.

- Beordrad övertid är tillåtet när det finns skäl, som vid oförutsedda händelser som arbetsgivare inte kan planera, men Apotea har satt det i system och kör ständiga kampanjer som gör att våra medlemmar anses behöver arbeta extra, konstaterar Minna Blom, vice klubbordförande.

Minna Blom och Camilla West.
Minna Blom och Camilla West. Foto: Staffan Claesson.

Enligt Unionenklubbens uträkning beordrades Apoteas 300 logistikmedarbetare sammanlagt 19  064 otillåtna timmar övertid under perioden januari till juli förra året.

- Det handlade om sjuka mängder övertid och det sliter på folk. Vi fick inget gehör när vi påpekade det för arbetsgivaren därför var vi tvungna att agera, säger Camilla West, klubbordförande.

Minna Blom fyller i:
- Att bli inkallad på ett långt extrapass på helgen gör att man inte får sin välbehövliga återhämtning. Många medlemmar vågade inte planera sina helger för man kunde när som helst få ett meddelande från ledningen om att jobba. Det rörde sig inte om enstaka timmar utan ibland om 11-timmarspass, säger hon.

Enligt klubbstyrelsen har medarbetare som inte inställt sig och arbetat när de beordrats övertid blivit varnade av arbetsgivaren. Varningarna har lett till att många medlemmar inte vågat tacka nej.

Unionen kräver miljonbelopp

Unionen har nu stämt Apotea i Arbetsdomstolen för kollektivavtalsbrott. De stora antalet övertidstimmar gör att skadeståndet blir enormt: 10 008 600 kronor. Det största någonsin.

Unionenklubben på Apotea menar att arbetsgivaren borde utöka bemanningen och hoppas nu att Unionens stämning ska få bolaget att tänka om. 

- Förhoppningsvis får vi slut på det här eländet. Övertiden motsvarar många heltidstjänster och är dyrt för bolaget. Det är konstigt att man inte bemannar upp så att medarbetare inte riskerar att gå in i väggen, säger Camilla West. 

- En undermålig bemanningsplanering ska inte behöva lösas av ständiga övertidsuttag på bekostnad av våra medlemmars hälsa, säger Minna Blom.

I december förra året stämde Unionen nätapoteket för brott mot förtroendemannalagen sedan två chefer trängt sig in på ett fackligt möte. Bolagets ledning menar att det hela handlade om ett missförstånd. Tvisten väntar nu på avgörande i Arbetsdomstolen.

Apotea bestrider uppgifterna

Apotea tillbakavisar Unionens anklagelser om otillåten övertid under 2023. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver vice vd Stefan Eriksson:

”Under våren arbetade medarbetarna på vårt logistikcentrum bara när det funnits särskilda behov i enlighet med vårt kollektivavtal. Ingen medarbetare beordrades utan att det var absolut nödvändigt och det inte gick att lösa akut på något annat sätt. Medarbetare som inte hade möjlighet att arbeta övertid undantogs också, till exempel på grund av barnhämtning eller andra personliga skäl.”

Enligt Apotea arbetade personalen sex procent övertid under 2023. Huvudsakligen beroende på oförutsedda försäljningstoppar kopplade till omvärldsläget. 

”Inför 2024 har företaget tillfrågat logistikmedarbetarna om de har möjlighet att arbeta övertid i år och över 80 procent har sagt att de är beredda att göra det om situationen kräver det. De som tackade nej kommer inte heller att arbeta övertid även om behovet skulle uppstå.” skriver Stefan Eriksson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.