Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer Apotea på 10 miljoner

Över 19 000 timmar. Så mycket övertid beordrade Apotea under våren 2023. Ett brott mot kollektivavtalet, anser Unionen som nu stämmer arbetsgivaren på ett rekordstort skadestånd: drygt tio miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad
Till vänster: paket packas på Apotea, till höger skylt på Arbetsdomstolens fasad
Personalen på Apotea beordrades arbeta 19 000 timmar övertid under 46 tillfällen våren 2023. Unionen stämmer arbetsgivaren på ett rekordstort skadestånd - nära 10 miljoner kronor. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Lars Pehrson/SvD/TT

Personalen vid Apoteas anläggning i uppländska Morgongåva har inte sällan behövt arbeta viss övertid när det varit mycket att göra. Oftast har övertiden skett på frivillig basis. Men under hösten 2022 förändrades detta.  Nätapotekets ledning kommenderade gång på gång sina logistikmedarbetare att jobba övertid på helger och kvällar – inte sällan med kort varsel. Situationen eskalerade under våren 2023 och Unionenklubben på företaget anser att arbetsgivarens agerande strider mot kollektivavtalet.

- Beordrad övertid är tillåtet när det finns skäl, som vid oförutsedda händelser som arbetsgivare inte kan planera, men Apotea har satt det i system och kör ständiga kampanjer som gör att våra medlemmar anses behöver arbeta extra, konstaterar Minna Blom, vice klubbordförande.

Minna Blom och Camilla West.
Minna Blom och Camilla West. Foto: Staffan Claesson.

Enligt Unionenklubbens uträkning beordrades Apoteas 300 logistikmedarbetare sammanlagt 19  064 otillåtna timmar övertid under perioden januari till juli förra året.

- Det handlade om sjuka mängder övertid och det sliter på folk. Vi fick inget gehör när vi påpekade det för arbetsgivaren därför var vi tvungna att agera, säger Camilla West, klubbordförande.

Minna Blom fyller i:
- Att bli inkallad på ett långt extrapass på helgen gör att man inte får sin välbehövliga återhämtning. Många medlemmar vågade inte planera sina helger för man kunde när som helst få ett meddelande från ledningen om att jobba. Det rörde sig inte om enstaka timmar utan ibland om 11-timmarspass, säger hon.

Enligt klubbstyrelsen har medarbetare som inte inställt sig och arbetat när de beordrats övertid blivit varnade av arbetsgivaren. Varningarna har lett till att många medlemmar inte vågat tacka nej.

Unionen kräver miljonbelopp

Unionen har nu stämt Apotea i Arbetsdomstolen för kollektivavtalsbrott. De stora antalet övertidstimmar gör att skadeståndet blir enormt: 10 008 600 kronor. Det största någonsin.

Unionenklubben på Apotea menar att arbetsgivaren borde utöka bemanningen och hoppas nu att Unionens stämning ska få bolaget att tänka om. 

- Förhoppningsvis får vi slut på det här eländet. Övertiden motsvarar många heltidstjänster och är dyrt för bolaget. Det är konstigt att man inte bemannar upp så att medarbetare inte riskerar att gå in i väggen, säger Camilla West. 

- En undermålig bemanningsplanering ska inte behöva lösas av ständiga övertidsuttag på bekostnad av våra medlemmars hälsa, säger Minna Blom.

I december förra året stämde Unionen nätapoteket för brott mot förtroendemannalagen sedan två chefer trängt sig in på ett fackligt möte. Bolagets ledning menar att det hela handlade om ett missförstånd. Tvisten väntar nu på avgörande i Arbetsdomstolen.

Apotea bestrider uppgifterna

Apotea tillbakavisar Unionens anklagelser om otillåten övertid under 2023. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver vice vd Stefan Eriksson:

”Under våren arbetade medarbetarna på vårt logistikcentrum bara när det funnits särskilda behov i enlighet med vårt kollektivavtal. Ingen medarbetare beordrades utan att det var absolut nödvändigt och det inte gick att lösa akut på något annat sätt. Medarbetare som inte hade möjlighet att arbeta övertid undantogs också, till exempel på grund av barnhämtning eller andra personliga skäl.”

Enligt Apotea arbetade personalen sex procent övertid under 2023. Huvudsakligen beroende på oförutsedda försäljningstoppar kopplade till omvärldsläget. 

”Inför 2024 har företaget tillfrågat logistikmedarbetarna om de har möjlighet att arbeta övertid i år och över 80 procent har sagt att de är beredda att göra det om situationen kräver det. De som tackade nej kommer inte heller att arbeta övertid även om behovet skulle uppstå.” skriver Stefan Eriksson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.