Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer Apotea på 10 miljoner

Över 19 000 timmar. Så mycket övertid beordrade Apotea under våren 2023. Ett brott mot kollektivavtalet, anser Unionen som nu stämmer arbetsgivaren på ett rekordstort skadestånd: drygt tio miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad
Till vänster: paket packas på Apotea, till höger skylt på Arbetsdomstolens fasad
Personalen på Apotea beordrades arbeta 19 000 timmar övertid under 46 tillfällen våren 2023. Unionen stämmer arbetsgivaren på ett rekordstort skadestånd - nära 10 miljoner kronor. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Lars Pehrson/SvD/TT

Personalen vid Apoteas anläggning i uppländska Morgongåva har inte sällan behövt arbeta viss övertid när det varit mycket att göra. Oftast har övertiden skett på frivillig basis. Men under hösten 2022 förändrades detta.  Nätapotekets ledning kommenderade gång på gång sina logistikmedarbetare att jobba övertid på helger och kvällar – inte sällan med kort varsel. Situationen eskalerade under våren 2023 och Unionenklubben på företaget anser att arbetsgivarens agerande strider mot kollektivavtalet.

- Beordrad övertid är tillåtet när det finns skäl, som vid oförutsedda händelser som arbetsgivare inte kan planera, men Apotea har satt det i system och kör ständiga kampanjer som gör att våra medlemmar anses behöver arbeta extra, konstaterar Minna Blom, vice klubbordförande.

Minna Blom och Camilla West.
Minna Blom och Camilla West. Foto: Staffan Claesson.

Enligt Unionenklubbens uträkning beordrades Apoteas 300 logistikmedarbetare sammanlagt 19  064 otillåtna timmar övertid under perioden januari till juli förra året.

- Det handlade om sjuka mängder övertid och det sliter på folk. Vi fick inget gehör när vi påpekade det för arbetsgivaren därför var vi tvungna att agera, säger Camilla West, klubbordförande.

Minna Blom fyller i:
- Att bli inkallad på ett långt extrapass på helgen gör att man inte får sin välbehövliga återhämtning. Många medlemmar vågade inte planera sina helger för man kunde när som helst få ett meddelande från ledningen om att jobba. Det rörde sig inte om enstaka timmar utan ibland om 11-timmarspass, säger hon.

Enligt klubbstyrelsen har medarbetare som inte inställt sig och arbetat när de beordrats övertid blivit varnade av arbetsgivaren. Varningarna har lett till att många medlemmar inte vågat tacka nej.

Unionen kräver miljonbelopp

Unionen har nu stämt Apotea i Arbetsdomstolen för kollektivavtalsbrott. De stora antalet övertidstimmar gör att skadeståndet blir enormt: 10 008 600 kronor. Det största någonsin.

Unionenklubben på Apotea menar att arbetsgivaren borde utöka bemanningen och hoppas nu att Unionens stämning ska få bolaget att tänka om. 

- Förhoppningsvis får vi slut på det här eländet. Övertiden motsvarar många heltidstjänster och är dyrt för bolaget. Det är konstigt att man inte bemannar upp så att medarbetare inte riskerar att gå in i väggen, säger Camilla West. 

- En undermålig bemanningsplanering ska inte behöva lösas av ständiga övertidsuttag på bekostnad av våra medlemmars hälsa, säger Minna Blom.

I december förra året stämde Unionen nätapoteket för brott mot förtroendemannalagen sedan två chefer trängt sig in på ett fackligt möte. Bolagets ledning menar att det hela handlade om ett missförstånd. Tvisten väntar nu på avgörande i Arbetsdomstolen.

Apotea bestrider uppgifterna

Apotea tillbakavisar Unionens anklagelser om otillåten övertid under 2023. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver vice vd Stefan Eriksson:

”Under våren arbetade medarbetarna på vårt logistikcentrum bara när det funnits särskilda behov i enlighet med vårt kollektivavtal. Ingen medarbetare beordrades utan att det var absolut nödvändigt och det inte gick att lösa akut på något annat sätt. Medarbetare som inte hade möjlighet att arbeta övertid undantogs också, till exempel på grund av barnhämtning eller andra personliga skäl.”

Enligt Apotea arbetade personalen sex procent övertid under 2023. Huvudsakligen beroende på oförutsedda försäljningstoppar kopplade till omvärldsläget. 

”Inför 2024 har företaget tillfrågat logistikmedarbetarna om de har möjlighet att arbeta övertid i år och över 80 procent har sagt att de är beredda att göra det om situationen kräver det. De som tackade nej kommer inte heller att arbeta övertid även om behovet skulle uppstå.” skriver Stefan Eriksson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD