Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Apotea stäms av Unionen

Två chefer på nätapoteket Apotea trängde sig in på ett fackligt möte för medlemmar i Unionen. Ett brott mot förtroendemannalagen, anser förbundet som stämt bolaget i Arbetsdomstolen på sammanlagt 125 000 kronor.
Ola Rennstam Publicerad
Unionens fasad och en anställd på Apotea som packar lådor.
Två chefer på nätapoteket Apotea trängde sig in på ett fackligt möte för medlemmar i Unionen. Foto: Anders Wiklund/TT/Fredrik Sandberg/TT.

Under hela 2022 var arbetssituationen pressad på Apoteas anläggning i uppländska Morgongåva. För att komma till rätsida med problemen försökte arbetsmiljöombuden få till ett möte med arbetsgivaren men fick ingen respons på sin förfrågan. Den 20 januari i år valde en av de förtroendevalda i stället att kalla till ett möte med Unionens medlemmar för att diskutera arbetsmiljön.

När mötet skulle inledas satt det en representant från HR-avdelningen i sammanträdesrummet och tio minuter senare anlände även chefen för kundservice. Detta trots att arbetsmiljöombudet tidigare deklarerat för chefen att det rörde sig om ett möte enbart för Unionens medlemmar. Och att hon hade stämt av upplägget med sin teamledare.
Kundservicechefen ifrågasatte arbetsmiljöombudets rätt att ha möten utan någon representant från arbetsgivaren närvarande och det uppstod en längre diskussion. När bolagets båda representanterna till slut lämnat lokalen återstod inte många minuter av mötestiden.

− Det var en ansträngd stämning på mötet där chefen ifrågasatte min roll och mitt mandat, medarbetarna blev väldigt besvärade av situationen. Vi var helt slut efteråt, luften gick ur oss, berättar arbetsmiljöombudet för Kollega.
 

Intrång i möte

Unionen anser att arbetsgivaren på detta sätt gjort intrång i ett möte för förbudets medlemmar och därmed röjt deras fackliga medlemskap. Unionen har nu stämt Apotea i Arbetsdomstolen för brott mot förtroendemannalagen och arbetsmiljölagen. Förbundet kräver 125 000 kronor i skadestånd.

Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson, som driver ärendet, ser allvarligt på det som inträffade.

− Apotea hindrade arbetsmiljöombudet från att träffa några anställda och diskutera deras arbetsmiljö. Det är av central betydelse att anställda kan träffa sina arbetsmiljöombud utan att arbetsgivaren är närvarande, annars är det svårt att våga prata fritt om hur det är på arbetsplatsen, säger hon.

Hur ser Unionen på Apoteas inställning gentemot förtroendevalda?

− Vi ser allvarligt på att arbetsmiljöombudet hindrades från att utföra sitt fackliga arbete. För att kunna företräda arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor, behöver ombuden kunna prata enskilt med dem som berörs, säger Elisabet Ohlsson.

Fackligt arbete begränsas

Enligt arbetsmiljöombudet, som har bett om att få vara anonym, har det fackliga arbetet på Apotea påverkats av det som skedde på mötet.

− Det har blivit mycket svårare. Vi känner oss väldigt begränsade i våra roller och det är mycket som styrs efter arbetsgivarens pipa. Fackklubben håller medlemsmöten men vi har inte kunnat kalla till möten som gäller arbetsmiljöfrågor, säger hon.

Tror du att den juridiska processen kan komma att ligga dig i fatet?

− Det känns så onödigt att det ska behöva gå så här långt innan vi förhoppningsvis kan börja samverka bättre med varandra. Jag hoppas att arbetsgivaren har en förståelse för mitt agerande och att jag gjort det för att jag värnar om medarbetarnas hälsa, vilket också är min roll som arbetsmiljöombud.

I stämningsansökan konstaterar Unionen att det inträffade inte rör sig om ett enstaka misstag utan snarare är ett uttryck för bolagets uppfattning. Förbundet hänvisar till ett protokoll från Apoteas arbetsmiljökommitté som slår fast att arbetsmiljöombudens möten ske ”i samverkan med arbetsgivaren och egna möten kommer inte att tillåtas”.

Apotea: "Ingen ambition att hindra mötet"

Unionens stämningsansökan kom som en stor överraskning för ledningen på nätapoteket.

Stefan Eriksson Foto: Apotea

− Givet det som skett är vi väldigt förvånade över att Unionen går vidare till Arbetsdomstolen, säger Stefan Eriksson, vice vd på Apotea.

Enligt företaget fick ledningen information om att förtroendevalda skulle hålla ett möte med personalen i Morgongåva under arbetstid.

− Vi visste inte vad det var för möte, det var inte godkänt av arbetsgivaren. Eftersom personalen försvann från sitt arbete är det inte så märkligt att en chef gick dit för att informera sig om vad det var för möte. När det stod klart att det var ett fackligt möte så lämnade man omedelbart och mötet fortsatte efteråt. Apotea hade självklart ingen ambition att hindra mötet, säger Stefan Eriksson.

Både de lokala och de centrala förhandlingarna med Unionen slutade i oenighet. Men enligt Apoteas vice vd har man sträckt ut handen för att lösa tvisten med facket.

− Vi tycker att det är så viktigt med arbetsmiljöarbetet att vi under den centrala förhandlingen erbjöd alla medlemmar i Unionen ytterligare en halvtimme med facklig tid men det valde förbundet att avstå från, säger han.

Apotea har inte tagit del av Unionens stämningsansökan till Arbetsdomstolen och vill läsa den innan man ger ytterligare kommentarer.
− Det är kanske ett missförstånd som ligger bakom och därför är det förvånande att det här inte har gått att lösa, säger Stefan Eriksson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

63% av chefer övervakar sina anställda

En majoritet av Sveriges chefer använder digitala verktyg för att övervaka medarbetarna. Lättillgängliga program och distansarbete är två förklaringar. Men övervakningen kan vara olaglig och riskerar att stressa anställda.
David Österberg Publicerad 25 september 2026, kl 06:00
Person framför flera skärmar med bilder från övervakningskameror
Många chefer har koll på vad deras anställda gör. Det är vanligt med övervakning på jobbet, enligt forskning från Linköpings universitet. I vissa fall kan övervakningen vara tillåten - i andra inte. Colourbox

Har du någon gång kikat i Teams för att kolla om Anna och Peter är tillgängliga? Eller har du bett systemet att sammanställa hur ofta Ahmed deltar i en gruppchatt? I så fall är du inte ensam. En majoritet av cheferna använder digitala verktyg för att övervaka medarbetare, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet. 

Av 1 000 tillfrågade chefer svarar 63 procent att de övervakar sina medarbetare på något sätt. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli det.

Många chefer kollar chattar

Studien visare att ”mjukare” former av övervakning är vanligast. Det handlar till exempel om att kolla om någon är inloggad i ett visst program. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist, professor och den som leder studien.

Han ser i huvudsak två anledningar till att övervakningen blivit vanlig. En är att distansarbete blivit vardag, en annan att tekniken utvecklats. 

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare, säger han.

Medarbetare stressas av övervakning

Ett syfte med projektet är att ta reda på hur digital övervakning påverkar arbetsmiljön. Redan nu kan vissa tendenser skönjas. En är att chefer är mer positiva än medarbetarna.

– De anser att det finns organisatoriska fördelar, som bättre prestationsutfall och bättre arbetsfördelning inom gruppen. Medarbetarna är mer kritiska och anser att övervakning kan leda till negativa effekter som ökad stress eller fler konflikter i arbetsgruppen. De ser oftare den potentiella integritetskränkningen.

När får arbetsgivaren övervaka anställda?

Huruvida det är tillåtet att övervaka sina anställda eller inte styrs i hög grad av dataskyddsförordningen GDPR, enligt Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på övervakning i arbetslivet. 

– Övervakning som innebär behandling av personuppgifter – och det rör nästan all övervakning – måste följa GDPR. För att övervakningen ska vara tillåten krävs dels att den är nödvändig, dels att chefen använder den metod som är minst ingripande för den personliga integriteten, säger han.

Att exempelvis övervaka en medarbetare i realtid är oftast inte tillåtet eftersom det finns andra, mindre ingripande sätt, att kontrollera om en medarbetare gör sitt jobb.

Anställda har dessutom rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som arbetsgiven gör av dem. 

Får arbetsgivaren övervaka anställda?

  • Ja, men bara under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren måste ha ett sakligt och berättigat syfte, till exempel säkerhet eller skydd av verksamheten.
  • GDPR gäller vid behandling av personuppgifter. Övervakningen måste ha rättslig grund, vara nödvändig för ändamålet och genomföras med en så lite ingripande metod som möjligt.
  • Anställda ska informeras. Arbetsgivaren ska i förväg berätta vilka kontroller som görs och varför.
  • Löpande övervakning är normalt inte tillåten. Det kan exempelvis handla om system som kontinuerligt följer hur anställda arbetar eller när de tar raster.

    Källa: Unionen

Övervakar du medarbetarna digitalt?

Christer Johansson Wredenborg, Head of supply product integrity & SCD business architect, Ericsson.

– Digitala verktyg kan ge chefer värdefulla insikter om verksamheten och hjälpa till att förbättra processer och resultat. Men ledarskap handlar i grunden om tillit, inte kontroll.

– Jag ser gärna att digitala verktyg används för att förstå verksamheten bättre, men aldrig på ett sätt som riskerar att skada förtroendet mellan chef och medarbetare. Om ökad insyn sker på bekostnad av tilliten är priset för högt. Tillit är grunden för både engagemang och långsiktig prestation.

Antti Yliselä, Avdelningschef Studieförbundet vuxenskolan Göteborg. 

– Under mina 15 år som chef har jag aldrig använt digitala verktyg för att ta reda på vad mina medarbetare gör. Däremot leder jag själv organisationen med en stor öppenhet och fokus på verksamheten i mina sociala medier.

– Jag använder inte sociala medier för att kartlägga medarbetare. Det känns integritetskränkande. Vi är en liten organisation så hur våra medarbetare presterar i sitt arbete kommer tydligt fram ändå. Det behövs inga sociala medier för det.

Anette Senke, Vd Magasin Friend of brands.

– Vi använder inga digitala verktyg alls för att få insyn i vad medarbetarna gör. Hela verksamheten bygger på att alla tar sitt ansvar, gör det man ska och att vi kan lita på varandra. Jag tror att om man hela tiden känner sig kontrollerad så blir man sämre på sitt jobb – så funkar jag själv i alla fall.