Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Apotea stäms av Unionen

Två chefer på nätapoteket Apotea trängde sig in på ett fackligt möte för medlemmar i Unionen. Ett brott mot förtroendemannalagen, anser förbundet som stämt bolaget i Arbetsdomstolen på sammanlagt 125 000 kronor.
Ola Rennstam Publicerad
Unionens fasad och en anställd på Apotea som packar lådor.
Två chefer på nätapoteket Apotea trängde sig in på ett fackligt möte för medlemmar i Unionen. Foto: Anders Wiklund/TT/Fredrik Sandberg/TT.

Under hela 2022 var arbetssituationen pressad på Apoteas anläggning i uppländska Morgongåva. För att komma till rätsida med problemen försökte arbetsmiljöombuden få till ett möte med arbetsgivaren men fick ingen respons på sin förfrågan. Den 20 januari i år valde en av de förtroendevalda i stället att kalla till ett möte med Unionens medlemmar för att diskutera arbetsmiljön.

När mötet skulle inledas satt det en representant från HR-avdelningen i sammanträdesrummet och tio minuter senare anlände även chefen för kundservice. Detta trots att arbetsmiljöombudet tidigare deklarerat för chefen att det rörde sig om ett möte enbart för Unionens medlemmar. Och att hon hade stämt av upplägget med sin teamledare.
Kundservicechefen ifrågasatte arbetsmiljöombudets rätt att ha möten utan någon representant från arbetsgivaren närvarande och det uppstod en längre diskussion. När bolagets båda representanterna till slut lämnat lokalen återstod inte många minuter av mötestiden.

− Det var en ansträngd stämning på mötet där chefen ifrågasatte min roll och mitt mandat, medarbetarna blev väldigt besvärade av situationen. Vi var helt slut efteråt, luften gick ur oss, berättar arbetsmiljöombudet för Kollega.
 

Intrång i möte

Unionen anser att arbetsgivaren på detta sätt gjort intrång i ett möte för förbudets medlemmar och därmed röjt deras fackliga medlemskap. Unionen har nu stämt Apotea i Arbetsdomstolen för brott mot förtroendemannalagen och arbetsmiljölagen. Förbundet kräver 125 000 kronor i skadestånd.

Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson, som driver ärendet, ser allvarligt på det som inträffade.

− Apotea hindrade arbetsmiljöombudet från att träffa några anställda och diskutera deras arbetsmiljö. Det är av central betydelse att anställda kan träffa sina arbetsmiljöombud utan att arbetsgivaren är närvarande, annars är det svårt att våga prata fritt om hur det är på arbetsplatsen, säger hon.

Hur ser Unionen på Apoteas inställning gentemot förtroendevalda?

− Vi ser allvarligt på att arbetsmiljöombudet hindrades från att utföra sitt fackliga arbete. För att kunna företräda arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor, behöver ombuden kunna prata enskilt med dem som berörs, säger Elisabet Ohlsson.

Fackligt arbete begränsas

Enligt arbetsmiljöombudet, som har bett om att få vara anonym, har det fackliga arbetet på Apotea påverkats av det som skedde på mötet.

Det har blivit mycket svårare. Vi känner oss väldigt begränsade i våra roller och det är mycket som styrs efter arbetsgivarens pipa. Fackklubben håller medlemsmöten men vi har inte kunnat kalla till möten som gäller arbetsmiljöfrågor, säger hon.

Tror du att den juridiska processen kan komma att ligga dig i fatet?

Det känns så onödigt att det ska behöva gå så här långt innan vi förhoppningsvis kan börja samverka bättre med varandra. Jag hoppas att arbetsgivaren har en förståelse för mitt agerande och att jag gjort det för att jag värnar om medarbetarnas hälsa, vilket också är min roll som arbetsmiljöombud.

I stämningsansökan konstaterar Unionen att det inträffade inte rör sig om ett enstaka misstag utan snarare är ett uttryck för bolagets uppfattning. Förbundet hänvisar till ett protokoll från Apoteas arbetsmiljökommitté som slår fast att arbetsmiljöombudens möten ske ”i samverkan med arbetsgivaren och egna möten kommer inte att tillåtas”.

Apotea: "Ingen ambition att hindra mötet"

Unionens stämningsansökan kom som en stor överraskning för ledningen på nätapoteket.

Stefan Eriksson Foto: Apotea

− Givet det som skett är vi väldigt förvånade över att Unionen går vidare till Arbetsdomstolen, säger Stefan Eriksson, vice vd på Apotea.

Enligt företaget fick ledningen information om att förtroendevalda skulle hålla ett möte med personalen i Morgongåva under arbetstid.

− Vi visste inte vad det var för möte, det var inte godkänt av arbetsgivaren. Eftersom personalen försvann från sitt arbete är det inte så märkligt att en chef gick dit för att informera sig om vad det var för möte. När det stod klart att det var ett fackligt möte så lämnade man omedelbart och mötet fortsatte efteråt. Apotea hade självklart ingen ambition att hindra mötet, säger Stefan Eriksson.

Både de lokala och de centrala förhandlingarna med Unionen slutade i oenighet. Men enligt Apoteas vice vd har man sträckt ut handen för att lösa tvisten med facket.

− Vi tycker att det är så viktigt med arbetsmiljöarbetet att vi under den centrala förhandlingen erbjöd alla medlemmar i Unionen ytterligare en halvtimme med facklig tid men det valde förbundet att avstå från, säger han.

Apotea har inte tagit del av Unionens stämningsansökan till Arbetsdomstolen och vill läsa den innan man ger ytterligare kommentarer.
− Det är kanske ett missförstånd som ligger bakom och därför är det förvånande att det här inte har gått att lösa, säger Stefan Eriksson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.