Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Under hela 2022 var arbetssituationen pressad på Apoteas anläggning i uppländska Morgongåva. För att komma till rätsida med problemen försökte arbetsmiljöombuden få till ett möte med arbetsgivaren men fick ingen respons på sin förfrågan. Den 20 januari i år valde en av de förtroendevalda i stället att kalla till ett möte med Unionens medlemmar för att diskutera arbetsmiljön.
När mötet skulle inledas satt det en representant från HR-avdelningen i sammanträdesrummet och tio minuter senare anlände även chefen för kundservice. Detta trots att arbetsmiljöombudet tidigare deklarerat för chefen att det rörde sig om ett möte enbart för Unionens medlemmar. Och att hon hade stämt av upplägget med sin teamledare.
Kundservicechefen ifrågasatte arbetsmiljöombudets rätt att ha möten utan någon representant från arbetsgivaren närvarande och det uppstod en längre diskussion. När bolagets båda representanterna till slut lämnat lokalen återstod inte många minuter av mötestiden.
− Det var en ansträngd stämning på mötet där chefen ifrågasatte min roll och mitt mandat, medarbetarna blev väldigt besvärade av situationen. Vi var helt slut efteråt, luften gick ur oss, berättar arbetsmiljöombudet för Kollega.
Unionen anser att arbetsgivaren på detta sätt gjort intrång i ett möte för förbudets medlemmar och därmed röjt deras fackliga medlemskap. Unionen har nu stämt Apotea i Arbetsdomstolen för brott mot förtroendemannalagen och arbetsmiljölagen. Förbundet kräver 125 000 kronor i skadestånd.
Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson, som driver ärendet, ser allvarligt på det som inträffade.
− Apotea hindrade arbetsmiljöombudet från att träffa några anställda och diskutera deras arbetsmiljö. Det är av central betydelse att anställda kan träffa sina arbetsmiljöombud utan att arbetsgivaren är närvarande, annars är det svårt att våga prata fritt om hur det är på arbetsplatsen, säger hon.
Hur ser Unionen på Apoteas inställning gentemot förtroendevalda?
− Vi ser allvarligt på att arbetsmiljöombudet hindrades från att utföra sitt fackliga arbete. För att kunna företräda arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor, behöver ombuden kunna prata enskilt med dem som berörs, säger Elisabet Ohlsson.
Enligt arbetsmiljöombudet, som har bett om att få vara anonym, har det fackliga arbetet på Apotea påverkats av det som skedde på mötet.
− Det har blivit mycket svårare. Vi känner oss väldigt begränsade i våra roller och det är mycket som styrs efter arbetsgivarens pipa. Fackklubben håller medlemsmöten men vi har inte kunnat kalla till möten som gäller arbetsmiljöfrågor, säger hon.
Tror du att den juridiska processen kan komma att ligga dig i fatet?
− Det känns så onödigt att det ska behöva gå så här långt innan vi förhoppningsvis kan börja samverka bättre med varandra. Jag hoppas att arbetsgivaren har en förståelse för mitt agerande och att jag gjort det för att jag värnar om medarbetarnas hälsa, vilket också är min roll som arbetsmiljöombud.
I stämningsansökan konstaterar Unionen att det inträffade inte rör sig om ett enstaka misstag utan snarare är ett uttryck för bolagets uppfattning. Förbundet hänvisar till ett protokoll från Apoteas arbetsmiljökommitté som slår fast att arbetsmiljöombudens möten ske ”i samverkan med arbetsgivaren och egna möten kommer inte att tillåtas”.
Unionens stämningsansökan kom som en stor överraskning för ledningen på nätapoteket.
− Givet det som skett är vi väldigt förvånade över att Unionen går vidare till Arbetsdomstolen, säger Stefan Eriksson, vice vd på Apotea.
Enligt företaget fick ledningen information om att förtroendevalda skulle hålla ett möte med personalen i Morgongåva under arbetstid.
− Vi visste inte vad det var för möte, det var inte godkänt av arbetsgivaren. Eftersom personalen försvann från sitt arbete är det inte så märkligt att en chef gick dit för att informera sig om vad det var för möte. När det stod klart att det var ett fackligt möte så lämnade man omedelbart och mötet fortsatte efteråt. Apotea hade självklart ingen ambition att hindra mötet, säger Stefan Eriksson.
Både de lokala och de centrala förhandlingarna med Unionen slutade i oenighet. Men enligt Apoteas vice vd har man sträckt ut handen för att lösa tvisten med facket.
− Vi tycker att det är så viktigt med arbetsmiljöarbetet att vi under den centrala förhandlingen erbjöd alla medlemmar i Unionen ytterligare en halvtimme med facklig tid men det valde förbundet att avstå från, säger han.
Apotea har inte tagit del av Unionens stämningsansökan till Arbetsdomstolen och vill läsa den innan man ger ytterligare kommentarer.
− Det är kanske ett missförstånd som ligger bakom och därför är det förvånande att det här inte har gått att lösa, säger Stefan Eriksson.
Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.
Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.
Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.
En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.
– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.
Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.
– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.
Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.
Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.
– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.
Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.
Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.
Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.
– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.
Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.
Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.
Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.
– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.
– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.
Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.
– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.
Källa: Unionen