Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Får inte ha möte utan chefer – Unionen stämmer Apotea

Apotea har förbjudit arbetsmiljöombuden att ha möten utan att personer från bolaget är närvarande. Ett hindrande av ombudens arbete, anser Unionen som nu ännu en gång stämt nätapoteket i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Varor från nätapoteket Apotea i lådor.
Apotea hotar arbetsmiljöombudens arbete, menar Unionen och stämmer apoteksjätten igen. Bland annat får arbetsmiljöombuden inte ha möten utan chefer närvarande. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Arbetsmiljöproblemen på Apoteas anläggning i uppländska Morgongåva har varit en följetong i media de senaste åren. Uppmärksamheten kring bristerna har lett till flera juridiska tvister med Unionen. Strax före jul rapporterade Kollega om att chefer på bolaget hade trängt sig in på ett fackligt möte, vilket fick förbundet att stämma Apotea i Arbetsdomstolen. I slutet av januari i år uppdagades det att medarbetare arbetat 19 000 timmar beordrad övertid, vilket fick Unionen att kräva ett skadestånd från nätapoteket på över tio miljoner kronor.

Nu är det dags igen. Det handlar om en lång rad brister i arbetsmiljöarbetet som fått Unionen att lämna in en ny stämning i Arbetsdomstolen där man kräver sammanlagt 300 000 kronor i skadestånd. 

− Det är allvarligt att  arbetsmiljöombuden inte tillåts ha egna möten. Om det sitter med en representant från arbetsgivaren vågar folk givetvis inte prata fritt, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen.

"Bryter mot Förtroendemannalagen och Arbetsmiljölagen"

Enligt Unionen har Apotea hindrat arbetsmiljöombudens verksamhet på flera olika sätt. I december 2022 fattade ledningen ett beslut som förbjuder arbetsmiljöombuden att ha egna möten. Möten om arbetsmiljön får endast ske med företrädare från bolaget närvarande. Huvudarbetsmiljöombudet får inte heller ha möte med de övriga arbetsmiljöombuden på företaget. Enligt Unionen strider Apoteas agerande mot både Arbetsmiljölagen och Förtroendemannalagen.

Elisabet Ohlsson
Elisabet Ohlsson Unionen

Sammanlagt är det sex punkter där Unionen anser att Apotea hindrat det fackliga arbetet med arbetsmiljö. Till exempel ska bolaget vid upprepade tillfällen ha genomfört skyddsronder och riskbedömningar utan att arbetsmiljöombuden fick delta. Ombuden har inte heller fått ta del av protokoll efter de genomförda riskbedömningarna eller information om vilka åtgärder arbetsgivaren vidtagit.

− Riskbedömning är en väldigt viktig del för att förebygga ohälsa och olyckor. Genom att man inte involvera arbetstagarna, som är dem som har bäst kunskap om arbetsmiljön, riskerar man missa potentiella faror och risker, säger Elisabet Ohlsson.

Arbetade i kyla utan varma jackor

Ett exempel är att Apotea ändrade hur varor skulle plockas ur kylrummen, vilket innebar att personalen tvingades vistas längre tid i kyla. Bolaget gjorde ingen riskbedömning av förändringen förrän huvudarbetsmiljöombudet krävde detta och hon fick därefter ingen information om vad som skedde i frågan. Först ett halvår senare framkom det att arbetstagarna i kylrummet saknade tillgång till varma jackor.  Att Apotea inte gjort en riskanalys före förändringen och därefter inte involverat arbetsmiljöombuden har, enligt Unionen, lett till negativa konsekvenser för personalens arbetsmiljö.

Unionen har stämt Apotea fyra gånger i Arbetsdomstolen sedan i december. Elisabet Ohlsson understryker att orsaken är att förbundet vill komma till rätta med den bristande arbetsmiljön och delaktigheten på arbetsplatsen.

− Det är väldigt ovanligt att vi på så kort tid stämmer ett och samma företag så många gånger. Vi vill inte hålla på och stämma Apotea hela tiden utan vi vill få till stånd en bättre samverkan och delaktighet för att det ska bli en bättre arbetsmiljö, säger hon.

I ett skriftligt svar till Kollega skriver företagets vice vd Stefan Eriksson:
"Apotea följer de regler och lagar som gäller. Tyvärr har vi en infekterad konflikt med en av våra fackklubbar i Morgongåva som inte handlar om sakfrågor. Det är vår uppfattning att det är orsaken till även denna stämning".

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.

Arbetsrätt

Kameraövervakades – fick löneavdrag för toapauser

Kvinnan övervakades av 15 kameror på jobbet och företaget gjorde avdrag på lönen om hon tog för långa toapauser. Kamerabevakningen är en enorm kränkning av kvinnans personliga integritet, menar Unionen som nu stämt arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 13:06
Det populära Göteborgskaféet installerade 15 kameror som, enligt Unionen, användes för att kontrollera hur effektivt personalen arbetar. Toabesök och samtal med kollegor ledde till löneavdrag. Företaget nekar till Unionens anklagelser. Foto: Colourbox

UPPDATERAD.
Kaféet, som ligger vid Avenyn i centrala Göteborg, har installerat 15 kameror i lokalerna. De sitter uppsatta i samtliga utrymmen, förutom på toaletterna och i omklädningsrummen. Kamerabevakningen av personalen sker både i realtid och i efterhand då ledningen granskar inspelat material.

Gick på toa för länge – fick avdrag på lönen

Under det senaste året har arbetsgivaren även börjat använda kamerabevakningen för att granska medarbetarnas arbetsprestationer och i förlängningen som underlag för löneavdrag. 

En Unionenmedlem, som jobbat på kafét i tio år, fick i somras bland annat avdrag på sin lön för toalettbesök som ansågs för långa, samtal med kollegor som klassificerades som ”tjôta med kollega” och för att hon pratade "överdrivet" mycket med kunderna. Carl Siljehamre är förbundsjurist på Unionen och företräder kvinnan.

Vår medlem fick ett löneavdrag på elva timmar. Sen hade chefen lagt till ytterligare fem timmars avdrag i ”administrationsavgift” eftersom hon hade behövt sitta och titta igenom filmerna, säger han och fortsätter:
Det är självklart att man ska kunna få gå på toa på arbetstid, jag har aldrig varit med om att någon fått löneavdrag för det.

Kräver 100 000 i skadestånd

Unionen reagerar på arbetsgivarens systematiska och omfattande övervakning av personalen och har nu stämt bolaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Förbundet kräver 100 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

I sin stämningsansökan påpekar Unionen att medlemmen aldrig gett sin tillåtelse till kamerabevakningen och att bolaget saknar lagligt stöd för den. 

Unionen: ”En enorm kränkning

Genom att använda kamerabevakningen till att göra avdrag på medlemmens lön har bolaget dessutom använt den till ett annat ändamål än det avsedda. Att ha 15 övervakningskameror uppsatta i en kafélokal beskriver Carl Siljehamre som häpnadsväckande

Det är verkligen en enorm kränkning av vår medlems personliga integritet att ständig vara övervakad på det här sättet på sin arbetsplats. Unionen ser mycket allvarligt på det här, säger han.

Kaféet tillbakavisar Unionens anklagelser

Kaféets chef har en annan bild av arbetsförhållandena och påpekar att det mesta Unionen påstår är helt felaktigt. I ett mejlsvar till Kollega skriver företaget att man inte vet hur många kameror som är aktiva ”vi har inte räknat, men 15 låter inte som en siffra som stämmer.”. Enligt bolaget har kamerorna inte använts till att utvärdera några arbetsprestationer.

"Prata med kunderna inte en arbetsuppgift"

Företaget tillbakavisar också att det gjorts avdrag på medarbetarens lön men påpekar att personalens toabesök, telefonsamtal med mera ska ske under den betalda paustid de har under sina pass:
”Att prata med kunder överdrivet länge är tyvärr en kostnad företaget valt att inte ta”. 
Eftersom personalen har mycket att göra finns det inte utrymme till socialisering med kunder och betraktas därför ”inte som en arbetsuppgift utan något en anställd kan ta sin betalda paustid till om hen önskar”, skriver bolaget till Kollega.

Slutligen understryker företaget att de anställda informerats om kamerorna, som inte är dolda och nämns i deras anställningsavtal. Kamerorna används, enligt företaget, för att hjälpa polisen klara upp brott och för att ta fram bilder till personalen om en gäst betett sig illa för att porta denne.