Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Får inte ha möte utan chefer – Unionen stämmer Apotea

Apotea har förbjudit arbetsmiljöombuden att ha möten utan att personer från bolaget är närvarande. Ett hindrande av ombudens arbete, anser Unionen som nu ännu en gång stämt nätapoteket i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 23 februari 2024, kl 11:02
Varor från nätapoteket Apotea i lådor.
Apotea hotar arbetsmiljöombudens arbete, menar Unionen och stämmer apoteksjätten igen. Bland annat får arbetsmiljöombuden inte ha möten utan chefer närvarande. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Arbetsmiljöproblemen på Apoteas anläggning i uppländska Morgongåva har varit en följetong i media de senaste åren. Uppmärksamheten kring bristerna har lett till flera juridiska tvister med Unionen. Strax före jul rapporterade Kollega om att chefer på bolaget hade trängt sig in på ett fackligt möte, vilket fick förbundet att stämma Apotea i Arbetsdomstolen. I slutet av januari i år uppdagades det att medarbetare arbetat 19 000 timmar beordrad övertid, vilket fick Unionen att kräva ett skadestånd från nätapoteket på över tio miljoner kronor.

Nu är det dags igen. Det handlar om en lång rad brister i arbetsmiljöarbetet som fått Unionen att lämna in en ny stämning i Arbetsdomstolen där man kräver sammanlagt 300 000 kronor i skadestånd. 

− Det är allvarligt att  arbetsmiljöombuden inte tillåts ha egna möten. Om det sitter med en representant från arbetsgivaren vågar folk givetvis inte prata fritt, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen.

"Bryter mot Förtroendemannalagen och Arbetsmiljölagen"

Enligt Unionen har Apotea hindrat arbetsmiljöombudens verksamhet på flera olika sätt. I december 2022 fattade ledningen ett beslut som förbjuder arbetsmiljöombuden att ha egna möten. Möten om arbetsmiljön får endast ske med företrädare från bolaget närvarande. Huvudarbetsmiljöombudet får inte heller ha möte med de övriga arbetsmiljöombuden på företaget. Enligt Unionen strider Apoteas agerande mot både Arbetsmiljölagen och Förtroendemannalagen.

Elisabet Ohlsson
Elisabet Ohlsson Unionen

Sammanlagt är det sex punkter där Unionen anser att Apotea hindrat det fackliga arbetet med arbetsmiljö. Till exempel ska bolaget vid upprepade tillfällen ha genomfört skyddsronder och riskbedömningar utan att arbetsmiljöombuden fick delta. Ombuden har inte heller fått ta del av protokoll efter de genomförda riskbedömningarna eller information om vilka åtgärder arbetsgivaren vidtagit.

− Riskbedömning är en väldigt viktig del för att förebygga ohälsa och olyckor. Genom att man inte involvera arbetstagarna, som är dem som har bäst kunskap om arbetsmiljön, riskerar man missa potentiella faror och risker, säger Elisabet Ohlsson.

Arbetade i kyla utan varma jackor

Ett exempel är att Apotea ändrade hur varor skulle plockas ur kylrummen, vilket innebar att personalen tvingades vistas längre tid i kyla. Bolaget gjorde ingen riskbedömning av förändringen förrän huvudarbetsmiljöombudet krävde detta och hon fick därefter ingen information om vad som skedde i frågan. Först ett halvår senare framkom det att arbetstagarna i kylrummet saknade tillgång till varma jackor.  Att Apotea inte gjort en riskanalys före förändringen och därefter inte involverat arbetsmiljöombuden har, enligt Unionen, lett till negativa konsekvenser för personalens arbetsmiljö.

Unionen har stämt Apotea fyra gånger i Arbetsdomstolen sedan i december. Elisabet Ohlsson understryker att orsaken är att förbundet vill komma till rätta med den bristande arbetsmiljön och delaktigheten på arbetsplatsen.

− Det är väldigt ovanligt att vi på så kort tid stämmer ett och samma företag så många gånger. Vi vill inte hålla på och stämma Apotea hela tiden utan vi vill få till stånd en bättre samverkan och delaktighet för att det ska bli en bättre arbetsmiljö, säger hon.

I ett skriftligt svar till Kollega skriver företagets vice vd Stefan Eriksson:
"Apotea följer de regler och lagar som gäller. Tyvärr har vi en infekterad konflikt med en av våra fackklubbar i Morgongåva som inte handlar om sakfrågor. Det är vår uppfattning att det är orsaken till även denna stämning".

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."