Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Muntligt besked om anställning drogs tillbaka

Kvinnan fick ett muntligt besked om att hon fått jobbet som säljare hos företaget. Men när det var dags att börja jobba hade de gått vidare med andra kandidater.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Kvinnan fick veta att hon fått jobbet över telefon. Shutterstock

Det finns inget formkrav för anställningsavtal, vilket innebär att även ett muntligt avtal är bindande. Men finns det inte något nedplitat kan det bli svårt att bevisa vad man kommit överens om.

Efter att ha gått igenom en rekryteringsprocess med två intervjuer, arbetsprov och referenstagning fick kvinnan per telefon veta att hon fått jobbet som säljare på företaget. Under samtalet gick man även igenom anställningsform, tillträdesdatum och lön. Kort därefter fick kvinnan också ett mejl som välkomnade henne till ”ditt nya kontor” och där det stod att alla såg fram emot att hon skulle bli en i gänget veckan därpå.

Men på fredagen samma vecka kom ett nytt mejl där bolaget tackade kvinnan för visat intresse, och klargjorde att de skulle gå vidare med andra kandidater.

En provanställning kan förvisso avbrytas, men då måste arbetsgivaren meddela det minst två veckor i förväg. När bolaget meddelade kvinnan om sitt beslut återstod endast några dagar tills hon skulle tillträda sin tjänst.

Unionen, där kvinnan är medlem, stämmer därför företaget på sammanlagt 10 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Anställningsavtal vad gäller?

Senast en månad efter att du börjat din anställning ska du enligt lagen om anställningsskydd (las) få skriftlig information om alla villkor som är viktiga för din anställning. Muntligt avtal gäller, men om du märker att arbetsgivaren tillämpar andra villkor än de ni kommit överens om, kan det vara svårt att bevisa i efterhand.

Läs mer: Checklista för anställningsavtal 

    Anställningsavtal – det här ska finnas med:

    • Arbetsgivarens namn, adress och organisationsnummer. Ditt namn, adress och personnummer.
    • Anställningens tillträdesdag och var arbetsplatsen är. 
    • En beskrivning av dina arbetsuppgifter och yrkesbenämning eller tjänstetitel.
    • Anställningsform, det vill säga om anställningen gäller tills vidare, för begränsad tid eller om den är en provanställning.
    • Uppsägningstider
    • Lön, andra löneförmåner och hur ofta lönen ska betalas ut.
    • Antal semesterdagar per år. Alla har rätt till minst 25 semesterdagar per år, oavsett ålder eller anställningsform.
    • Längden på din normala arbetsdag eller arbetsvecka.
    • Tillämpligt kollektivavtal om det finns.

    Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

    Bläddra i senaste numret av Kollega

    Till Kollegas e-tidning

    Bläddra i senaste Chef & Karriär

    Till Chef & Karriärs e-tidning
    Arbetsrätt

    Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

    En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
    David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
    Flygplan
    En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

    Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

    Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

    Chefen slog mannen på armen

    I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

    Unionen kräver 190 000 i skadestånd

    I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

    Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.

    Arbetsrätt

    Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

    En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
    Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
    Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
    Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

    Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

    Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

    Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

    Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

    Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

    Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

    Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

    Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

    GDPR skyddar känsliga personuppgifter

    Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
    Källa: IMY

    Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

    Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

    Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

    – Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

    Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

    – Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

    Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

    Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

    Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

    Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

    Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

    Källa: IMY

    Arbetsrätt

    Bad om föräldraledighet – fick sparken

    En 36-årig man ansökte om att vara föräldraledig i ett år. Arbetsgivaren beviljade fem månader och ville sedan skicka honom till Indien. Nu stämmer Unionen företaget och kräver drygt 300 000 kronor i skadestånd.
    David Österberg Publicerad 17 augusti 2026, kl 06:00
    Barnvagn
    En man ansökte om ett års föräldraledighet. Företaget godkände bara fem månader och krävde sedan att mannen skulle flytta till Indien. Colourbox

    Mannen arbetar som ingenjör och anställdes 2011 av ett företag i Indien. 2016 blev han utstationerad till Sverige. Företaget han arbetade för i Sverige är ett svenskt dotterbolag till det indiska moderbolaget.

    Förra året ansökte han om ett års föräldraledighet. Den 36-åriga mannen har två barn och hade mycket sparad ledighet. Arbetsgivaren beviljade bara tre månader och mannen påbörjade föräldraledigheten. När han senare förstod att han enligt lag hade rätt att vara föräldraledig ansökte han om ytterligare nio månader. Företaget beviljade två av dem och avslog resten.

    Krävde att mannen återvände till Indien

    När ledigheten löpte ut upphörde mannens tjänst i Sverige. Företaget anser enligt stämningsansökan att han varit utstationerad från det indiska moderbolaget och att utstationeringen därför kunde avslutas. Unionen hävdar däremot att han sedan flera år varit anställd av det svenska bolaget och att företaget därför inte hade rätt att kräva att han skulle återvända till Indien.

    Fackförbundet anser att företagets agerande ska betraktas som ett avskedande. Enligt stämningsansökan saknades både skäl för avskedande och grund för uppsägning. Unionen anser också att bolaget brutit mot föräldraledighetslagen genom att inte bevilja den begärda ledigheten och genom att missgynna mannen på grund av hans föräldraledighet.

    Unionen: Brott mot föräldraledighetslagen

    Unionen kräver att Arbetsdomstolen ogiltigförklarar avskedandet och att mannen får behålla sin anställning. Förbundet kräver dessutom sammanlagt 290 000 kronor i allmänt skadestånd till mannen för brott mot lagen om anställningsskydd och föräldraledighetslagen. Därutöver yrkas lön, semesterersättning, pensionsinbetalningar och ränta. Unionen kräver även 25 000 kronor i skadestånd till förbundet.