Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Lagarna du bör ha koll på i arbetslivet

Du har säkert hört talas om dem. Men vet du verkligen vad de viktigaste lagarna i arbetslivet innebär?
Johanna Rovira Publicerad
Johnér
Det underlättar att känna till rättigheter och skyldigheter i arbetslivet. Johnér

Vi har gott om lagar i svenskt arbetsliv och det kan vara väldigt bra att ha koll på åtminstone de allra viktigaste. Både för chefer och arbetstagare. Då är det lättare att undvika problem. Här är de mest betydelsefulla:

Las – lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd gäller nästan alla anställda i Sverige. Vissa delar i las är tvingande till arbetstagarens förmån, några är dispositiva, vilket innebär att andra avtal kan gälla. Las styr också reglerna vid uppsägning och avsked, provanställning, vikariat och hur länge du får jobba.

Du kan bli uppsagd på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl. Uppsägning ska vara sakligt grundad – det är den till exempel inte om just ditt jobb försvinner men du skulle kunna omplaceras inom företaget. Blir du uppsagd av personliga skäl kan skälet inte enbart vara något som din arbetsgivare har känt till längre än två månader.

Det är i las det står om ”sist in, först ut” när företaget säger upp på grund av arbetsbrist vid exempelvis omorganisationer. Med färre än tio anställda kan arbetsgivaren få undanta högst två anställda. Facket kan komma överens om andra regler för turordning.

Blir du uppsagd på grund av arbetsbrist, har vikarierat i mer än tolv månader de senaste tre åren eller har en deltidstjänst, har du första tjing om det skulle bli något jobb ledigt. Har flera förtur kommer den med längst anställningstid först i kön. Förturen gäller i nio månader från sista arbetsdagen.

Ledighetslagar

Semesterlagen ger dig rätt till 25 dagars ledighet om året, betalda eller obetalda beroende på hur länge du har jobbat på företaget. Du har rätt till minst fyra sammanhängande veckor under juni till augusti. Du ska ha semesterlön – semesterersättning bakas aldrig in i lönen utan måste redovisas separat. Om du slutar på företaget och inte har hunnit ta ut semester ska du ha semesterersättning. Får du inte det kan du väcka talan mot företaget och begära skadestånd, men preskriptionstiden är bara två år.

Läs mer om semesterlagen på kollega.se.

Vi har också studieledighetslagen som ger dig rätt att ta tjänstledigt för att plugga nästan vad som helst, föräldraledighetslagen och lagar som gör att du får ta ledigt för att starta eget, vårda närstående och, om du är sjuk, prova annat jobb.

Diskrimineringslagar

Förbjuder direkt och indirekt diskriminering och trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Lagen gäller överallt. Enligt diskrimineringslagen måste arbetsgivare varje år göra jämställdhetsplaner och lönekartläggningar för att upptäcka och förhindra osakliga skillnader i lön och villkor mellan män och kvinnor. En annan lag förbjuder diskriminering av deltidsanställda och personer med tidsbegränsad anställning.

MBL

Medbestämmandelagen är något av juvelen i kronan i lagarna som styr i arbetslivet. Den ger anställda ett visst inflytande på arbetsplatsen. Ibland kallad ”tuta och kör” eftersom den innebär att arbetsgivaren har skyldighet att informera och förhandla om viktiga förändringar av verksamheten innan de genomför förändringarna. Den innehåller också bestämmelser om kollektivavtal och den fredsplikt som råder när det finns kollektivavtal.

Arbetsmiljölagen

AML är en så kallad ramlag som ska förebygga ohälsa och olycksfall på arbetet. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren. Utöver AML finns flera olika föreskrifter som kan vara till nytta för dig beroende på var du jobbar – sitter du vid dator har du till exempel rätt till synundersökning och, om du behöver det, terminalglasögon.

En av de viktigaste föreskrifterna heter Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA 2015:4, som förtydligar vad som ska göras inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den reglerar också arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.

Regeringsformen

En grundlag som bland mycket annat säger att det allmänna ska trygga rätten till arbete. Lagen tar också upp rätten att yttra sig fritt, uttrycka tankar, åsikter och känslor, frihet att ta emot och ge information, frihet att gå med i fackföreningar och att delta i möten av olika slag. Eller avstå. Ingen kan tvinga dig att gå med eller tvinga dig att avslöja om du är med i en förening, vad du tycker, röstar på etcetera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.