Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Lagarna du bör ha koll på i arbetslivet

Du har säkert hört talas om dem. Men vet du verkligen vad de viktigaste lagarna i arbetslivet innebär?
Johanna Rovira Publicerad
Johnér
Det underlättar att känna till rättigheter och skyldigheter i arbetslivet. Johnér

Vi har gott om lagar i svenskt arbetsliv och det kan vara väldigt bra att ha koll på åtminstone de allra viktigaste. Både för chefer och arbetstagare. Då är det lättare att undvika problem. Här är de mest betydelsefulla:

Las – lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd gäller nästan alla anställda i Sverige. Vissa delar i las är tvingande till arbetstagarens förmån, några är dispositiva, vilket innebär att andra avtal kan gälla. Las styr också reglerna vid uppsägning och avsked, provanställning, vikariat och hur länge du får jobba.

Du kan bli uppsagd på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl. Uppsägning ska vara sakligt grundad – det är den till exempel inte om just ditt jobb försvinner men du skulle kunna omplaceras inom företaget. Blir du uppsagd av personliga skäl kan skälet inte enbart vara något som din arbetsgivare har känt till längre än två månader.

Det är i las det står om ”sist in, först ut” när företaget säger upp på grund av arbetsbrist vid exempelvis omorganisationer. Med färre än tio anställda kan arbetsgivaren få undanta högst två anställda. Facket kan komma överens om andra regler för turordning.

Blir du uppsagd på grund av arbetsbrist, har vikarierat i mer än tolv månader de senaste tre åren eller har en deltidstjänst, har du första tjing om det skulle bli något jobb ledigt. Har flera förtur kommer den med längst anställningstid först i kön. Förturen gäller i nio månader från sista arbetsdagen.

Ledighetslagar

Semesterlagen ger dig rätt till 25 dagars ledighet om året, betalda eller obetalda beroende på hur länge du har jobbat på företaget. Du har rätt till minst fyra sammanhängande veckor under juni till augusti. Du ska ha semesterlön – semesterersättning bakas aldrig in i lönen utan måste redovisas separat. Om du slutar på företaget och inte har hunnit ta ut semester ska du ha semesterersättning. Får du inte det kan du väcka talan mot företaget och begära skadestånd, men preskriptionstiden är bara två år.

Läs mer om semesterlagen på kollega.se.

Vi har också studieledighetslagen som ger dig rätt att ta tjänstledigt för att plugga nästan vad som helst, föräldraledighetslagen och lagar som gör att du får ta ledigt för att starta eget, vårda närstående och, om du är sjuk, prova annat jobb.

Diskrimineringslagar

Förbjuder direkt och indirekt diskriminering och trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Lagen gäller överallt. Enligt diskrimineringslagen måste arbetsgivare varje år göra jämställdhetsplaner och lönekartläggningar för att upptäcka och förhindra osakliga skillnader i lön och villkor mellan män och kvinnor. En annan lag förbjuder diskriminering av deltidsanställda och personer med tidsbegränsad anställning.

MBL

Medbestämmandelagen är något av juvelen i kronan i lagarna som styr i arbetslivet. Den ger anställda ett visst inflytande på arbetsplatsen. Ibland kallad ”tuta och kör” eftersom den innebär att arbetsgivaren har skyldighet att informera och förhandla om viktiga förändringar av verksamheten innan de genomför förändringarna. Den innehåller också bestämmelser om kollektivavtal och den fredsplikt som råder när det finns kollektivavtal.

Arbetsmiljölagen

AML är en så kallad ramlag som ska förebygga ohälsa och olycksfall på arbetet. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren. Utöver AML finns flera olika föreskrifter som kan vara till nytta för dig beroende på var du jobbar – sitter du vid dator har du till exempel rätt till synundersökning och, om du behöver det, terminalglasögon.

En av de viktigaste föreskrifterna heter Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA 2015:4, som förtydligar vad som ska göras inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den reglerar också arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.

Regeringsformen

En grundlag som bland mycket annat säger att det allmänna ska trygga rätten till arbete. Lagen tar också upp rätten att yttra sig fritt, uttrycka tankar, åsikter och känslor, frihet att ta emot och ge information, frihet att gå med i fackföreningar och att delta i möten av olika slag. Eller avstå. Ingen kan tvinga dig att gå med eller tvinga dig att avslöja om du är med i en förening, vad du tycker, röstar på etcetera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.