Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Vi har gott om lagar i svenskt arbetsliv och det kan vara väldigt bra att ha koll på åtminstone de allra viktigaste. Både för chefer och arbetstagare. Då är det lättare att undvika problem. Här är de mest betydelsefulla:
Lagen om anställningsskydd gäller nästan alla anställda i Sverige. Vissa delar i las är tvingande till arbetstagarens förmån, några är dispositiva, vilket innebär att andra avtal kan gälla. Las styr också reglerna vid uppsägning och avsked, provanställning, vikariat och hur länge du får jobba.
Du kan bli uppsagd på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl. Uppsägning ska vara sakligt grundad – det är den till exempel inte om just ditt jobb försvinner men du skulle kunna omplaceras inom företaget. Blir du uppsagd av personliga skäl kan skälet inte enbart vara något som din arbetsgivare har känt till längre än två månader.
Det är i las det står om ”sist in, först ut” när företaget säger upp på grund av arbetsbrist vid exempelvis omorganisationer. Med färre än tio anställda kan arbetsgivaren få undanta högst två anställda. Facket kan komma överens om andra regler för turordning.
Blir du uppsagd på grund av arbetsbrist, har vikarierat i mer än tolv månader de senaste tre åren eller har en deltidstjänst, har du första tjing om det skulle bli något jobb ledigt. Har flera förtur kommer den med längst anställningstid först i kön. Förturen gäller i nio månader från sista arbetsdagen.
Semesterlagen ger dig rätt till 25 dagars ledighet om året, betalda eller obetalda beroende på hur länge du har jobbat på företaget. Du har rätt till minst fyra sammanhängande veckor under juni till augusti. Du ska ha semesterlön – semesterersättning bakas aldrig in i lönen utan måste redovisas separat. Om du slutar på företaget och inte har hunnit ta ut semester ska du ha semesterersättning. Får du inte det kan du väcka talan mot företaget och begära skadestånd, men preskriptionstiden är bara två år.
Läs mer om semesterlagen på kollega.se.
Vi har också studieledighetslagen som ger dig rätt att ta tjänstledigt för att plugga nästan vad som helst, föräldraledighetslagen och lagar som gör att du får ta ledigt för att starta eget, vårda närstående och, om du är sjuk, prova annat jobb.
Förbjuder direkt och indirekt diskriminering och trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Lagen gäller överallt. Enligt diskrimineringslagen måste arbetsgivare varje år göra jämställdhetsplaner och lönekartläggningar för att upptäcka och förhindra osakliga skillnader i lön och villkor mellan män och kvinnor. En annan lag förbjuder diskriminering av deltidsanställda och personer med tidsbegränsad anställning.
Medbestämmandelagen är något av juvelen i kronan i lagarna som styr i arbetslivet. Den ger anställda ett visst inflytande på arbetsplatsen. Ibland kallad ”tuta och kör” eftersom den innebär att arbetsgivaren har skyldighet att informera och förhandla om viktiga förändringar av verksamheten innan de genomför förändringarna. Den innehåller också bestämmelser om kollektivavtal och den fredsplikt som råder när det finns kollektivavtal.
AML är en så kallad ramlag som ska förebygga ohälsa och olycksfall på arbetet. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren. Utöver AML finns flera olika föreskrifter som kan vara till nytta för dig beroende på var du jobbar – sitter du vid dator har du till exempel rätt till synundersökning och, om du behöver det, terminalglasögon.
En av de viktigaste föreskrifterna heter Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA 2015:4, som förtydligar vad som ska göras inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den reglerar också arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.
En grundlag som bland mycket annat säger att det allmänna ska trygga rätten till arbete. Lagen tar också upp rätten att yttra sig fritt, uttrycka tankar, åsikter och känslor, frihet att ta emot och ge information, frihet att gå med i fackföreningar och att delta i möten av olika slag. Eller avstå. Ingen kan tvinga dig att gå med eller tvinga dig att avslöja om du är med i en förening, vad du tycker, röstar på etcetera.
Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.
Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna.
– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen.
Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.
– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.
Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön.
* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.
Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.
Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.
– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.
Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.
Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.
– Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.
Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:
– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan.
Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna, genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.
Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.
Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst.
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till.
– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.
Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.