Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Flygbranschen flaggas ut!"

Beskedet att Primera säger upp all svensk kabinpersonal kom inte som någon överraskning, varken för Unionenklubben eller dess medlemmar. Ryktena om att flygbolaget sökte sig utomlands har cirkulerat länge. Även om Primera förnekade dem in i det sista. Nu måste politikerna vakna, menar klubbordföranden.
Linnea Andersson Publicerad
Johan Nilsson/TT
Johan Nilsson/TT

– Det är ingen överraskning på något sätt. Vi har vetat att det här ska hända och sa redan förra året till medlemmarna att det var dags att se sig om efter nya jobb, säger Tomas Ahlgren, ordförande i Unionens kabinklubb på Primera.

Ryktena om att Primera sökte flygtillstånd utomlands uppstod förra vintern. Ändå gick företaget i våras ut med ett mejl där man sade att det inte fanns några sådana planer. Tomas Ahlgren menar dock att medarbetarna inte trodde på dementin och i början av sommaren var det ett faktum att flygtillståndet i Lettland var på gång.

Kabinpersonalen är uppsagd sedan den 31 januari men Unionen och Primera är oense eftersom Unionen anser att företaget har brutit mot kollektivavtalet gällande beräkning av uppsägningstider. De som har längst uppsägningstid, fyra månader, kommer att jobba april ut men deras anställningar upphör inte förrän i början av juni, vilket innebär att de är arbetsbefriade under maj månad.

Tomas Ahlgren beskriver Primera som en ”extrem arbetsgivare” utan några som helst intentioner att anpassa sig efter och lära sig av svensk arbetsmarknad.  Och fackklubben har vant sig vid att Primera gång på gång har brutit mot medbestämmandelagen (mbl).

– Vi har aldrig haft en regelrätt förhandling utan begärt förhandling när de har brutit mot kollektivavtalet och försökt få ut skadestånd. De har aldrig haft något intresse av att prata. Och till slut förstod vi att det inte var någon idé att begära förhandlingar.

När Primera bildades var personalen avtalslös och 2009 tog Unionen ut medlemmarna i strejk, vilket ledde till att de fick kollektivavtal. Tomas Ahlgren tycker att de då fick mycket hjälp av Unionen, men önskar att förbundet hade opinionsbildat mer, och framför allt tidigare, kring flygbranschens framtid.

– Jag vet att det inte är lätt men vi kan inte säga att vi har schysta avtal i Sverige när vi vet att vi är på väg att flaggas ut och då måste man börja jobba politiskt, framför allt i Bryssel. Det spelar ingen roll om det finns kollektivavtal eller förhandlingsplikt när arbetsbristförfarandet finns hos arbetsgivaren och det är de som bestämmer.

– Politikerna har väl till viss del fått upp ögonen för det här, men det är alldeles för sent. Vi har skrikit högt och ingen har lyssnat. Det är frustrerande.

Han menar att även andra branscher bör ha tentaklerna ute eftersom arbetsgivare tar efter flyget och kommer på ”kreativa lösningar”. Dessutom måste facken lära sig att tänka utanför boxen.

– Det går inte att luta sig mot uppgörelsen från 1938 längre. När man har problem med en utländsk arbetsgivare får man som förtroendevald ofta höra att ”kutymen på svensk arbetsmarknad är…” Men en utländsk arbetsgivare bryr sig bara om paragrafer, inte om ”god sed på arbetsmarknaden”. Står det inte i lagen så bryr de sig inte. 

Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen, menar att förbundet under lång tid har opinionsbildat kring flygbranschen men att det ofta tar lång tid innan en fråga får ordentligt fäste. Han håller med Tomas Ahlgren om att politikerna verkar ha fått upp ögonen för frågan och säger att Unionen upplever ett helt annat gensvar från politiker och ansvariga EU-parlamentariker, på senare tid.

– Jag förstår att det finns en stor frustration hos medlemmar och förtroendevalda inom flyget, för det är en bransch som är satt under väldigt hård press och har varit så under en tid. Vi har länge jobbat intensivt med flygbranschen på många olika nivåer, med förhandling, påverkan och så vidare. Nu gäller det att hänga i.

Vad som pågår är enligt honom att bolagen med hjälp av olika sorters tricksande försöker dumpa villkoren, vilket går ut över de anställda. Lösningen är, enligt Niklas Hjert, att ändra reglerna så att det inte går att kringgå regelverken mellan länder.

– Vi tycker också att man som resenär behöver reflektera över vilka villkor de som jobbar i bolaget man flyger med arbetar under.

Har ni varit dåliga på att kommunicera att ni har opinionsbildat till medlemmarna?
– Det vet jag inte. Vi har fört ut information om hur vi jobbar med området på flera olika sätt, men man kan alltid göra mer och bättre.

Primera

Primera Air ägs av isländska Primera Travel Group.

Primera Air Scandinavia (PAS) har sitt huvudkontor i Köpenhamn och Primera Air Nordic (PAN) i Riga. Kabinpersonalen i Sverige har varit anställda och blivit uppsagda av PAS. Förmodligen är det PAN som kommer att fortsätta trafiken i Sverige, tror Tomas Ahlgren, men från Malmöbasen då Arlanda stängs.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts. 

Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger Lena Isenstam. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten