Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Flitigt övertidsarbete bestraffades med avsked

Efter att motvilligt ha tagit på sig ytterligare ett krävande chefsjobb jobbade Eva mycket övertid. Sedan hon nu blivit avskedad, anklagad för att ha lurat till sig för mycket övertidsersättning, stämmer Unionen arbetsgivaren i AD.
Anita Täpp Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Claudio Bresciani/TT

På försommaren 2012 anställdes Eva som personalansvarig på ett industriföretag med nära hundra anställda. I den rollen var hon också chef för några personer.

När bolaget ett och ett halvt år senare, på hösten 2013, sökte någon som kunde axla den avgående vd:ns roll erbjöds Eva jobbet. Hon tackade nej eftersom hon inte ansåg sig ha tillräcklig kompetens och erfarenhet.

Bolagets styrelse föreslog då i stället att hon skulle bli platschef och ansvara för den dagliga driften, med stöd av företagets största ägare. Denne man skulle i så fall ta på sig rollen som vd och vara på företaget en dag i veckan för att stötta Eva.

Hon gick med på det mot löfte att få gå tillbaka till sitt arbete som personalansvarig om upplägget inte skulle fungera.

När hon sedan tillträdde som platschef i januari 2014 hade hon också kvar sin uppgift som HR-chef. Utöver lönen hade hon rätt till övertidsersättning. Anställningsavtalet gav henne också rätt att säga upp sig som platschef, med tre månaders uppsägningstid, för att sedan fortsätta vara HR-chef.

Under de första månaderna fungerade samarbetet mellan Eva och vd:n som det skulle. Men sedan kom han inte längre till kontoret och gav det stöd som hon utlovats.

Att sköta båda tjänsterna samtidigt gav henne från början en hög arbetsbelastning, vilket hon också påtalade för styrelsens ordförande. I april blev det ännu tuffare eftersom två nya produktionslinjer startades och hon då också måste rekrytera personal.

I maj var arbetsbelastningen så hög att Eva måste jobba övertid både kvällar och helger. När hon ändå inte fick det stöd hon begärde beslöt Eva att säga upp sig från tjänsten som platschef den 20 maj. Men på grund av den avtalade uppsägningstiden måste hon fortsätta axla båda rollerna i tre månader till.

Som alla andra på företaget hade Eva loggat sin arbetade tid. I systemet gick det också att föra in arbetad tid i efterhand, exempelvis om den utfördes i hemmet. Eva noterade fortlöpande vilka tider hon jobbade för att senare kunna föra in dem i systemet.

Eftersom cheferna i början av varje månad brukade attestera den tid som de underställda hade månaden innan utgick hon från att vd:n skulle göra så med hennes tid. Men när Eva tog upp det med honom tyckte han att det blev för krångligt eftersom han var så lite på kontoret. Därför kom de i stället överens om att hon skulle attestera utbetalningen av sin egen lön och att han sedan i efterhand skulle godkänna och signera hennes arbetstidsrapport.

Det innebar att hennes löneutbetalningar och kompensationskonto var preliminära tills han hade godkänt den arbetade övertiden. Upptäcktes några felaktigheter skulle det korrigeras på nästa lön.

Eva jobbade mycket övertid under hela våren, under januari till mars över 40 timmar, i april över 60 timmar och i maj drygt 90 timmar. Vd:n gick också igenom och godkände hennes arbetstidsrapporter för januari och februari. Men när det gällde all tid hon jobbat under mars och april så gjorde han det inte.

När företaget rekryterat en ny vd och denne var på plats i slutet av maj så godkände han inte Evas arbetade övertid. I stället anklagade han henne för att ha tillskansat sig för mycket pengar från bolaget och tvingade henne att omedelbart lämna sin arbetsplats. Samma dag varslades Unionen om att hon skulle avskedas.  Företaget krävde också tillbaka övertidsersättning som enligt förbundet inte ens har betalats ut.

Eftersom Unionen anser att det inte finns någon grund för att avskeda Eva har man nu, efter förhandling på lokal och central nivå, beslutat ta fallet till AD, Arbetsdomstolen.

- Medlemmen känner att hennes rykte på orten är förstört på grund av det felaktiga avskedandet. Som vi på Unionen bedömer det har hon bara följt de regler som funnits på arbetsplatsen, säger förbundsjuristen Elisabet Ohlsson.

- Hon har själv inte haft någon som helst ekonomisk vinning av det här, däremot har företaget haft det, eftersom hon från och med mars inte fått någon ersättning för all övertid hon har arbetat.

Unionen yrkar på att Eva ska få tillbaka jobbet, uteblivna löner, semesterersättning och ett allmänt skadestånd på 150 000 kronor då man anser att hon har avskedats på ett felaktigt sätt.

Fotnot: Eva heter egentligen något annat.

Det gäller vid ett avskedande

Arbetsgivare får bara avskeda en anställd som grovt har misskött sin anställning. Den anställde måste då omedelbart lämna sin anställning och arbetsplats, har ingen uppsägningstid eller rätt till lön och andra anställningsförmåner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket. 

Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.