Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Flitigt övertidsarbete bestraffades med avsked

Efter att motvilligt ha tagit på sig ytterligare ett krävande chefsjobb jobbade Eva mycket övertid. Sedan hon nu blivit avskedad, anklagad för att ha lurat till sig för mycket övertidsersättning, stämmer Unionen arbetsgivaren i AD.
Anita Täpp Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Claudio Bresciani/TT

På försommaren 2012 anställdes Eva som personalansvarig på ett industriföretag med nära hundra anställda. I den rollen var hon också chef för några personer.

När bolaget ett och ett halvt år senare, på hösten 2013, sökte någon som kunde axla den avgående vd:ns roll erbjöds Eva jobbet. Hon tackade nej eftersom hon inte ansåg sig ha tillräcklig kompetens och erfarenhet.

Bolagets styrelse föreslog då i stället att hon skulle bli platschef och ansvara för den dagliga driften, med stöd av företagets största ägare. Denne man skulle i så fall ta på sig rollen som vd och vara på företaget en dag i veckan för att stötta Eva.

Hon gick med på det mot löfte att få gå tillbaka till sitt arbete som personalansvarig om upplägget inte skulle fungera.

När hon sedan tillträdde som platschef i januari 2014 hade hon också kvar sin uppgift som HR-chef. Utöver lönen hade hon rätt till övertidsersättning. Anställningsavtalet gav henne också rätt att säga upp sig som platschef, med tre månaders uppsägningstid, för att sedan fortsätta vara HR-chef.

Under de första månaderna fungerade samarbetet mellan Eva och vd:n som det skulle. Men sedan kom han inte längre till kontoret och gav det stöd som hon utlovats.

Att sköta båda tjänsterna samtidigt gav henne från början en hög arbetsbelastning, vilket hon också påtalade för styrelsens ordförande. I april blev det ännu tuffare eftersom två nya produktionslinjer startades och hon då också måste rekrytera personal.

I maj var arbetsbelastningen så hög att Eva måste jobba övertid både kvällar och helger. När hon ändå inte fick det stöd hon begärde beslöt Eva att säga upp sig från tjänsten som platschef den 20 maj. Men på grund av den avtalade uppsägningstiden måste hon fortsätta axla båda rollerna i tre månader till.

Som alla andra på företaget hade Eva loggat sin arbetade tid. I systemet gick det också att föra in arbetad tid i efterhand, exempelvis om den utfördes i hemmet. Eva noterade fortlöpande vilka tider hon jobbade för att senare kunna föra in dem i systemet.

Eftersom cheferna i början av varje månad brukade attestera den tid som de underställda hade månaden innan utgick hon från att vd:n skulle göra så med hennes tid. Men när Eva tog upp det med honom tyckte han att det blev för krångligt eftersom han var så lite på kontoret. Därför kom de i stället överens om att hon skulle attestera utbetalningen av sin egen lön och att han sedan i efterhand skulle godkänna och signera hennes arbetstidsrapport.

Det innebar att hennes löneutbetalningar och kompensationskonto var preliminära tills han hade godkänt den arbetade övertiden. Upptäcktes några felaktigheter skulle det korrigeras på nästa lön.

Eva jobbade mycket övertid under hela våren, under januari till mars över 40 timmar, i april över 60 timmar och i maj drygt 90 timmar. Vd:n gick också igenom och godkände hennes arbetstidsrapporter för januari och februari. Men när det gällde all tid hon jobbat under mars och april så gjorde han det inte.

När företaget rekryterat en ny vd och denne var på plats i slutet av maj så godkände han inte Evas arbetade övertid. I stället anklagade han henne för att ha tillskansat sig för mycket pengar från bolaget och tvingade henne att omedelbart lämna sin arbetsplats. Samma dag varslades Unionen om att hon skulle avskedas.  Företaget krävde också tillbaka övertidsersättning som enligt förbundet inte ens har betalats ut.

Eftersom Unionen anser att det inte finns någon grund för att avskeda Eva har man nu, efter förhandling på lokal och central nivå, beslutat ta fallet till AD, Arbetsdomstolen.

- Medlemmen känner att hennes rykte på orten är förstört på grund av det felaktiga avskedandet. Som vi på Unionen bedömer det har hon bara följt de regler som funnits på arbetsplatsen, säger förbundsjuristen Elisabet Ohlsson.

- Hon har själv inte haft någon som helst ekonomisk vinning av det här, däremot har företaget haft det, eftersom hon från och med mars inte fått någon ersättning för all övertid hon har arbetat.

Unionen yrkar på att Eva ska få tillbaka jobbet, uteblivna löner, semesterersättning och ett allmänt skadestånd på 150 000 kronor då man anser att hon har avskedats på ett felaktigt sätt.

Fotnot: Eva heter egentligen något annat.

Det gäller vid ett avskedande

Arbetsgivare får bara avskeda en anställd som grovt har misskött sin anställning. Den anställde måste då omedelbart lämna sin anställning och arbetsplats, har ingen uppsägningstid eller rätt till lön och andra anställningsförmåner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY

Arbetsrätt

Bad om föräldraledighet – fick sparken

En 36-årig man ansökte om att vara föräldraledig i ett år. Arbetsgivaren beviljade fem månader och ville sedan skicka honom till Indien. Nu stämmer Unionen företaget och kräver drygt 300 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 17 augusti 2026, kl 06:00
Barnvagn
En man ansökte om ett års föräldraledighet. Företaget godkände bara fem månader och krävde sedan att mannen skulle flytta till Indien. Colourbox

Mannen arbetar som ingenjör och anställdes 2011 av ett företag i Indien. 2016 blev han utstationerad till Sverige. Företaget han arbetade för i Sverige är ett svenskt dotterbolag till det indiska moderbolaget.

Förra året ansökte han om ett års föräldraledighet. Den 36-åriga mannen har två barn och hade mycket sparad ledighet. Arbetsgivaren beviljade bara tre månader och mannen påbörjade föräldraledigheten. När han senare förstod att han enligt lag hade rätt att vara föräldraledig ansökte han om ytterligare nio månader. Företaget beviljade två av dem och avslog resten.

Krävde att mannen återvände till Indien

När ledigheten löpte ut upphörde mannens tjänst i Sverige. Företaget anser enligt stämningsansökan att han varit utstationerad från det indiska moderbolaget och att utstationeringen därför kunde avslutas. Unionen hävdar däremot att han sedan flera år varit anställd av det svenska bolaget och att företaget därför inte hade rätt att kräva att han skulle återvända till Indien.

Fackförbundet anser att företagets agerande ska betraktas som ett avskedande. Enligt stämningsansökan saknades både skäl för avskedande och grund för uppsägning. Unionen anser också att bolaget brutit mot föräldraledighetslagen genom att inte bevilja den begärda ledigheten och genom att missgynna mannen på grund av hans föräldraledighet.

Unionen: Brott mot föräldraledighetslagen

Unionen kräver att Arbetsdomstolen ogiltigförklarar avskedandet och att mannen får behålla sin anställning. Förbundet kräver dessutom sammanlagt 290 000 kronor i allmänt skadestånd till mannen för brott mot lagen om anställningsskydd och föräldraledighetslagen. Därutöver yrkas lön, semesterersättning, pensionsinbetalningar och ränta. Unionen kräver även 25 000 kronor i skadestånd till förbundet.

Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen