Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Marie fick cancer – blev utfryst av arbetsgivaren

Utfryst och utan arbetsuppgifter. När Marie Östberg drabbades av cancer försökte hennes arbetsgivare få bort henne istället för att vara ett stöd. Enligt Unionen är det vanligt att arbetsgivare brister i sitt ansvar kring rehabprocessen.
Ola Rennstam Publicerad
Marie Östberg sitter på en bänk.
När konsultchefen Marie Östberg drabbades av cancer blev hon utfryst av sin arbetsgivare och tilldelades inga arbetsuppgifter. Foto: Åke Ericson

Artikeln sammanfattad:

Arbetsgivarens bristande stöd: 
Marie Östberg, som drabbades av cancer, fick ingen hjälp från sin arbetsgivare under sin sjukdom och rehabilitering. Istället försökte de få henne att säga upp sig själv genom att inte ge henne några arbetsuppgifter. 

Unionens kritik: 
Unionen kritiserar arbetsgivaren för att inte ha följt lagens krav på rehabiliteringsplan och anpassningar. 

Positiv vändning: 
Marie har nu fått en överenskommelse med företaget och planerar att studera till arbetsterapeut.

Marie Östberg var konsultchef på ett stort bemanningsföretag - ett stressigt och krävande jobb med ansvar för 140 konsulter. Då - mitt i livet - märkte hon att det var något som inte stod rätt till, det var något mer än bara trötthet och stressmage. Hon hade svårt att behålla maten.

– När jag sökte vård fick jag mardrömsbeskedet från läkaren: du har tarmcancer. Dessutom upptäcktes även en allvarlig leversjukdom, berättar hon.

Marie Östberg blev sjukskriven för att opereras och därefter genomgå en tuff behandling med cellgifter. Behandlingen var framgångsrik och tio månader senare kunde Marie Östberg börja jobba igen på deltid – men då möttes hon av en helt annan typ av problem.

– Efter ett par månader med enklare administrativa uppgifter kände jag mig redo att återgå till roll som konsultchef igen. Trots att jag kom med förslag på hur det kunde lösas fick jag ingen respons från ledningen. Det var heller ingen som frågade hur jag mådde.

Fick inga arbetsuppgifter

När Marie Östberg fick en ny chef bestämdes det att alla var tvungna att infinna sig på kontoret i Stockholm fyra dagar i veckan. Någon hänsyn till Maries sjukdom var inte att tänka på. Och väl på plats tilldelades hon inga arbetsuppgifter, istället gjorde ledningen situationen outhärdlig för henne.

– Gång på gång uppmärksammade jag min chef på att jag inte hade något att göra. Vid ett tillfälle hade en av mina kollegor jättemycket på sitt bord och jag erbjöd mig att hjälpa till. Då svarade min chef: ”Marie, det finns ingenting du kan göra för oss.”. Jag blev så klart väldigt ledsen, att exkludera mig var uppenbart att de försökte få mig att säga upp mig själv.

Unionen: " Extremt dåligt hanterat av arbetsgivaren"

Hon kontaktade Unionen för att få hjälp. Ombudsmannen Maria Elo, som haft hand om Marie Östbergs ärende, anser att konsultbolagets agerande varken uppfyller lagens bestämmelser eller de behov som Marie hade för att få förutsättningar att återgå till ordinarie uppgifter.

Maria Elo, ombudsman på Unionen.
Maria Elo

– Det är extremt dåligt hanterat av arbetsgivaren. Jag har väldigt svårt att förstå varför man var så mån om att Marie skulle infinna sig på kontoret när de inte hade några uppgifter till henne, vad var intentionen att beordra dit henne? Jag har full förståelse att hon kände sig utfryst och mobbad, säger hon.

 


Vägrade åtgärder trots läkarintyg

Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivare skyldiga att upprätta en rehabplan för anställda som beräknas vara sjukskrivna längre än 60 dagar, det ska också göras anpassningar för att underlätta för den anställde att återgå i arbete. Enligt Unionen gjorde konsultföretaget inget av detta.

Maria Elo tycker det är märkligt att arbetsgivaren inte gjorde allt som stod i deras makt att hjälpa sin medarbetare.

– Marie hade tydliga läkarintyg som beskrev hennes sjukdomar och som gav förslag på konkreta anpassningar. Men arbetsgivaren var inte villig att göra några åtgärder och ändrade sig inte förrän vi på Unionen kom in i bilden. Att man i en situation som cancersjuk, utöver att vara orolig för sin hälsa och om man kommer överleva, ska behöva strida för sina rättigheter är bedrövligt, säger Maria Elo.

Risk att sjukersättning dras in

Det var först efter att Unionen krävde att arbetsgivaren skulle upprätta en rehabplan i samråd med den sjukskrivne som detta skedde.

– Man hamnade snett i rehabiliteringen från början och det fick ett högt pris för Marie, helt i onödan. Hade det funnit ett lokalt arbetsmiljöombud på arbetsplatsen som hade kunnat stötta Marie under hela processen hade utgången blivit en annan, säger Maria Elo.

Enligt Unionen är det oftast okunskap som ligger bakom när arbetsgivare brister i sitt ansvar. Det kan slå hårt mot den som är sjuk – om Försäkringskassan inte får in en rehabplan finns det en risk att ersättningen dras in. Företag som missköter sig riskerar dock inga större konsekvenser eftersom det saknas sanktionsmöjligheter i arbetsmiljölagen.

"Vill hjälpa andra i samma situation"

I dag – två år efter sjukdomsbeskedet – är Marie Östbergs cancer under kontroll och hon mår bättre, men hon kommer behöva leva med leversjukdomen livet ut. Hon konstaterar att det som hände är slöseri på hennes kunskap och erfarenhet som chef.

– Hade jag haft en arbetsgivare som brytt sig – och gjort rätt från början – hade jag kunnat jobba som chef idag och bidra till företaget, precis som tidigare, säger hon.

Med hjälp från Unionen fick Marie Östberg till slut en överenskommelse med företaget som hon är nöjd med. Nu tänker hon vända erfarenheterna till något positivt och börja studera till arbetsterapeut vid universitetet.

– Jag brinner för rehabilitering och vill hjälpa andra som hamnat i samma situation.

Tips till sjukskriven

Öppenhet. Var öppen med vad som orsakar behov av anpassningar och ge konkreta förslag på behov av anpassningar. Exempel: Om du är sjukskriven på deltid; ange vilka tider är lämpliga att vara på jobbet, vilka arbetsuppgifter som ska göras, när på dagen de utförs, vad arbetsgivaren kan förvänta sig i resultat och vilket behov av stöd behöver du från chef.

Skriftlig plan. Gör en skriftlig rehabplan med syfte att rehabiliteras tillbaka till arbetsplatsen. Ha inbokade möten för att se hur det fungerat och justera planen vid behov. 

Läkarintyg. Ha skriftligt intyg från läkare om vilka anpassningar som behövs och från vilken medicinsk grund som finns. Så tydligt som möjligt.

Engagemang. Var engagerad i din egen rehabilitering. Gå på möten som du blir kallad till och ta med ett skyddsombud om du behöver stöd. En rehabiliteringsplan görs i samråd.

Egna förslag. Hur kan arbetsgivaren uttrycka sig till övriga på arbetsplatsen? Hur öppen vill du vara och till vilka?

Källa: Unionen

Vanliga missar från arbetsgivare

Riskbedömer inte. Saknar fungerande arbetsmiljöarbete där man undersöker, riskbedömer, åtgärdar och följer upp arbetsmiljörisker.

Inget amo. Saknar skyddsorganisation med arbetsmiljöombud.

Ingen rehabplan. Gör ingen skriftlig rehabiliteringsplan vid sjukskrivningar eller skickar in en plan till Försäkringskassan utan att den sjukskrivna varit delaktig.

Duckar anpassningar. Tar inte hänsyn till den berördas behov av anpassningar. Hävdar att det inte går att erbjuda lämpliga arbetsuppgifter som inom bolaget.

Konflikter. Uppstår då någon anses få fördelar av en rehabplan genom att få arbeta på distans, anpassade arbetsuppgifter eller andra arbetstider.

Exkludering. "Glömmer bort" den sjukskrivna. Exkluderas från utbildningar, möten, får inte samma information som övriga medarbetare.

 

Tips till arbetsgivaren:

  • Skaffa kunskap och utbilda organisationen. Jobba förebyggande kring hur man hanterar en sjukskrivning. Finns tydliga rutiner? Ta hjälp från företagshälsovården om det behövs!
  • Fungerar det systematiska arbetsmiljöarbetet kring att undersöka, åtgärda och följa upp? Finns det signaler på brister i arbetsmiljön?
  • Rehabplanen ska göras i samråd med den sjukskrivna.
  • Ha en skyddsorganisation, det vill säga valda arbetsmiljöombud, på plats.
  • Öka kunskap om diagnoser inom NPF.

Källa: Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.

Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY

Arbetsrätt

Bad om föräldraledighet – fick sparken

En 36-årig man ansökte om att vara föräldraledig i ett år. Arbetsgivaren beviljade fem månader och ville sedan skicka honom till Indien. Nu stämmer Unionen företaget och kräver drygt 300 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 17 augusti 2026, kl 06:00
Barnvagn
En man ansökte om ett års föräldraledighet. Företaget godkände bara fem månader och krävde sedan att mannen skulle flytta till Indien. Colourbox

Mannen arbetar som ingenjör och anställdes 2011 av ett företag i Indien. 2016 blev han utstationerad till Sverige. Företaget han arbetade för i Sverige är ett svenskt dotterbolag till det indiska moderbolaget.

Förra året ansökte han om ett års föräldraledighet. Den 36-åriga mannen har två barn och hade mycket sparad ledighet. Arbetsgivaren beviljade bara tre månader och mannen påbörjade föräldraledigheten. När han senare förstod att han enligt lag hade rätt att vara föräldraledig ansökte han om ytterligare nio månader. Företaget beviljade två av dem och avslog resten.

Krävde att mannen återvände till Indien

När ledigheten löpte ut upphörde mannens tjänst i Sverige. Företaget anser enligt stämningsansökan att han varit utstationerad från det indiska moderbolaget och att utstationeringen därför kunde avslutas. Unionen hävdar däremot att han sedan flera år varit anställd av det svenska bolaget och att företaget därför inte hade rätt att kräva att han skulle återvända till Indien.

Fackförbundet anser att företagets agerande ska betraktas som ett avskedande. Enligt stämningsansökan saknades både skäl för avskedande och grund för uppsägning. Unionen anser också att bolaget brutit mot föräldraledighetslagen genom att inte bevilja den begärda ledigheten och genom att missgynna mannen på grund av hans föräldraledighet.

Unionen: Brott mot föräldraledighetslagen

Unionen kräver att Arbetsdomstolen ogiltigförklarar avskedandet och att mannen får behålla sin anställning. Förbundet kräver dessutom sammanlagt 290 000 kronor i allmänt skadestånd till mannen för brott mot lagen om anställningsskydd och föräldraledighetslagen. Därutöver yrkas lön, semesterersättning, pensionsinbetalningar och ränta. Unionen kräver även 25 000 kronor i skadestånd till förbundet.