Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

EU hjälper kanadensiskt bolag handplocka personal i Karlstad

Har EU-kommissionen rätt att köra över svensk arbetsrätt, undrar Sifs regionchef Magnus Hildebrand sedan kommissionen agerat i samband med Metsos planerade köp av Kvaerners två bolag i Karlstad.<br />
Publicerad
Sedan finska Metsokoncernern i våras beslöt köpa norska Kvaerner Pulping och Kvaerner Kamfab med totalt 470 anställda i Karlstad, har EU-kommissionen granskat affären ur konkurrenssynpunkt.
Metso, Kvaerner och österrikiska Andritz är i dag de dominerande på marknaden för utrustning till massafabriker.
Kommissionen meddelade nyligen att den endast godkänner affären om en del av Kvaerners verksamhet säljs till kanadensiska GL&V.
Sedan Metso gått med på kravet har Kvaerners ledning beräknat att cirka 190 anställda tillhör den verksamhet som ska säljas till GL&V.
GL&V:s ledning har uppgett att produktionen ska flyttas till Kanada medan man ska starta ett teknologiskt center för kemisk massa i Karlstad. Men då det kräver betydligt färre anställda riskerar nu många att förlora jobbet.
För att Metso ska få köpa den kvarvarande delen av Kvaerner måste affären med det kanadensiska bolaget vara klar innan årsskiftet.
Vid en verksamhetsövergång ska facken, enligt svensk arbetsrätt, kallas till förhandling där man beslutar om vilka som omfattas. Sedan ska alla berörda få erbjudande om att övergå till det nya.
Men så har inte skett i det här fallet, konstaterar Sifs regionchef Magnus Hildebrand.
- Klubbarna har fått mycket litet information och vi vet i dagsläget inte ens om affären med GL&V är klar. Och bolaget har inte förhandlat, säger han.
- I stället har ett 50-tal handplockats och erbjudits att gå över till GL&V som de måste svara senast den 29 december. Och det utan att de vet någonting om den nya organisationen eller vilken roll de skulle få.
I ett uttalande i Nya Wermlands-Tidningen säger Per-Åke Färnstrand, vd för Kvaerner Pulping, att EU gett GL&V rätt att plocka ut den personal man behöver.
Magnus Hildebrand har senare fått beskedet att EU-kommissionen utsett en pensionerad före detta anställd vid Kvaerner att se till att kommissionens beslut efterlevs.
- Det här är värre än jag trodde. Personalavdelningarna på Kvaerners båda bolag har gjort listor på vilka som ska erbjudas följa med till GL&V på uppdrag av EU-kommissionen och Metso där mannen som utsetts av kommissionen haft en nyckelroll.
Tillsammans med Sifs jurister försöker Magnus Hildebrand komma fram till vad de kan göra.
- Frågan är om det får gå till så här, att Bryssels konkurrensmyndighet ska påverka vilka som får gå över till kanadensarna.
Magnus Hildebrand betecknar EU-kommissionens agerande som uppseendeväckande.
Kvaerner Pulpings informationschef Anders Thorén uppger att man agerat i enlighet med ett EU-direktiv om verksamhetsöverlåtelser.
- Vi har uppfattat det som att det är direktivet som är det giltiga och att vi då har rätt att ta fram listor på personal som hör till den verksamhet som ska överlåtas utan att vi behöver förhandla med facket. Men för att ha ett bra samarbete med facken har vi ändå informerat om dessa listor.
Anders Thorén bekräftar att EU-kommissionen utsett den tidigare anställde pensionären till "Hold Separate Manager".
- Hans uppgift är att säkerställa att vi jobbar på och sköter den verksamhet som skall överlåtas som vanligt fram till dess affären är avslutad innan årsskiftet, säger Anders Thorén.
Har mannen kunnat påverka vilka som hamnar på de listor som tagits fram?
- Han har sett alla listor, men var inte med då listorna togs fram. Men han ska ha tillgång till all information, kunna prata med vem han vill och så vidare.
- Vi har ju inget slavarbete i Sverige och det är upp till var och en att tacka ja eller nej till erbjudandet om att följa med till GL&V. Vi har varit tydliga gentemot facken och alla medarbetare att om man önskar så har man rätt att kvarstå hos sin nuvarande arbetsgivare.
Men de som erbjuds följa med till GL&V vet alltså inte vilken sorts organisation de hamnar i eller vilken roll de får där?
- Det är information som GL&V ska ge.
Vad händer med alla som inte hamnar på listorna?
- I början av januari ska vi börja förhandla om Metsos nya organisation och då också förhandla enligt turordningslistor om de som är kvar.
Varför har just ett 50-tal fått erbjudande om att gå till GL&V?
- Det ingår i köpekontraktet mellan Metso och GL&V att vi ska vara behjälpliga med att ta fram namn på så många, utifrån en uppskattning de själva gjort. Och vi har på alla sätt försökt underlätta för GL&V. Också för att vi så snart som möjligt ska kunna börja förhandla om vår nya organisation.
Har EU-kommissionen sanktionerat ert agerande?
- I sitt beslut har de inte pekat på det, men vi har tolkat det så, säger Anders Thorén.
TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär säger:
- Man måste naturligtvis titta mer noggrant på det här men spontant tycks det här vara ett solklart brott mot mbl-lagstiftningen.
- Direktivet om verksamhetsöverlåtelse är införlivat i svensk lagstiftning och de anställda garanteras skydd och medbestämmande enligt medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd. Så den arbetsgivare som bara tittar på direktivet biter sig själv i svansen.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Chef får halv miljon – efter att ha fått sparken

En ekonomichef på ett byggbolag blev avskedad. På helt felaktiga grunder ansåg han och Unionen, som tog fallet till domstol. Nu är parterna överens om förlikning, som ger mannen 500 000 kronor.
Sandra Lund Publicerad 19 maj 2026, kl 06:02
En persons hand syns i bild, den signerar ett dokument
Den ekonomichef som blev avskedad får nu en halv miljon kronor efter en förlikning mellan fack och arbetsgivare. Foto: Jessica Gow/TT

Mannen hade knappt jobbat i ett halvår på bolaget, där han skulle ansvara bland annat för budgetering och affärsutveckling. Ett halvår senare ville bolaget köpa ut honom, men han vägrade.

Då inledde arbetsgivaren en process för att bli av med honom. Orsaken till det ska ha varit olika syn på vem som egentligen skrivit under en blankett, som skulle skickas in till ett fondbolag där vissa anställda hade sina pensionsförsäkringar. Bolaget anser att chefen förfalskat vd:ns namnteckning.

Får en halv miljon efter förlikning

Ekonomichefen och hans fackförbund Unionen menar att det inte stämmer, och att chefen saknade skäl att sparka honom. Därför stämde man bolaget till Arbetsdomstolen (AD), vilket Kollega tidigare berättat.

Unionen yrkade då på dryga 160 000 kronor för bland annat utebliven lön, tjänstepension och bilförmån. 

Samt ett allmänt skadestånd på 190 000 kronor.

Nu har parterna i stället kommit överens i en så kallad förlikning. Mannen får nu 500 000 kronor. 

Arbetsrätt

Kollega nominerad till journalistpris: MBL under press

Ditt medbestämmande på jobbet utmanas – av näringslivet, en ny tidsanda och av försvagade fack. ”Vi får mindre och mindre att säga till om”, konstaterar en klubbordförande på ett stort verkstadsföretag.
Noa Söderberg Publicerad 11 maj 2026, kl 10:25
På 70-talet tog facken strid för mer inflytande på jobbet. Nu hotas rättigheterna från flera håll. Illustration: Christina Andersson

Tidningen Kollega är nominerad i kategorin bästa förklarande text när föreningen Fackförbundspressen delar ut sina årliga pris. Läs artikeln nedan. 

Inflytande på jobbet är en självklarhet för många. Det märks som kalenderpunkter i vardagen: samverkansmöten, inbokade förhandlingar, fackklubbsmöten kring någon särskild fråga. Rätten att påverka arbetsgivarens beslut är då så djupt rotad att den helt enkelt ska bockas av.

Men ingenting varar för evigt. Stora, populära företag tar nu öppet strid mot medbestämmandet. Arbetsgivarorganisationer vill teckna avtal som tar bort de anställdas förhandlingsrätt. På vissa håll finns det så få fackligt förtroendevalda att det blir svårt att ens ha några förhandlingar. Distansjobbandet riskerar att göra det problemet ännu större.

En fråga börjar torna upp sig: Vart är vi på väg? Patrik Wisell, ordförande i Unionenklubben på verkstadsföretaget Epiroc, har analysen klar:

– Vårt fackliga medbestämmande, som vi har kämpat för i 100 år i Sverige, håller på att gröpas ur. Vi får mindre och mindre att säga till om, det blir svårare och svårare att förhandla, företagen har en mycket starkare position. Det är inte bra.

Kollega har undersökt fyra områden där medbestämmandet utmanas.

1. Techbolagen

Moderna techbolag, vars affärsmodeller ofta bygger på att hitta trender i samhällsutvecklingen, har i flera uppmärksammade fall motsatt sig fackligt medbestämmande.

I november 2023 var betaltjänstföretaget Klarna dagar ifrån en strejk. I slutspurten drev de en flygbladskampanj mot de medbestämmanderegler som brukar finnas i kollektivavtal. Året innan hade Unionen stämt Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl.

Enligt facket hade bolaget struntat i att förhandla innan de meddelade kollektiva uppsägningar. Klarna ansåg i stället att de informerat om ”organisatoriska frågor”. Tvisten ställdes in när bolaget tecknade kollektivavtal.

Hösten 2024 lämnade Unionen in en ny stämningsansökan om samma sak, denna gång mot Google. Även här handlade det om att bolaget lagt fram personalnedskärningar utan att förhandla med facket.

– Det finns en stark vilja hos de anställda på de här företagen att få ett inflytande, sade Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt till Kollega då.

Google svarade att stämningsansökan saknar grund. Fallet ligger hos Arbetsdomstolen just nu.

Musikströmningsbolaget Spotify har genomfört stora besparingar de senaste åren. Personalen har anklagat ledningen för att inte ge dem inflytande. När de började kräva kollektivavtal svarade bolaget med att dela ut samma sorts fackkritiska kampanjblad som Klarna. Vd Daniel Ek har i ett personalutskick förklarat sitt motstånd med att bolaget driver en ”snabbrörlig och konkurrensutsatt verksamhet”.

Så funkar lagen

  • Lagen utgår ifrån att det finns en fackförening som kan föra de anställdas talan.
  • Arbetsgivaren måste kalla till förhandling vid större förändringar, i god tid före beslut. Omorganisation, chefstillsättning och lönerevision är några exempel.
  • Facket har rätt att begära förhandling även om andra frågor. Arbetsgivaren måste då inställa sig.
  • Om förhandlingen har genomförts på rätt sätt men parterna inte är överens så har arbetsgivaren rätt att bestämma.
  • Många delar av lagen gäller bara om det finns kollektivavtal.

Och så det mest kända exemplet: Tesla. Strejken på de svenska verkstäderna har pågått i snart ett och ett halvt år. Ägaren Elon Musk har uttryckt ett bergfast motstånd mot fackligt medbestämmande. I en intervju med New York Times slår han fast att det ”skapar en herrar-och-bönder-mentalitet”.

Trots konflikterna är techbolagen populära arbetsgivare med stort avtryck i samhällsdebatten. När unga människor i Sverige listar var de helst vill jobba hamnar både Spotify och Google i topp, enligt en undersökning från bemanningsföretaget Academic Work. Tesla fanns med på topplistan fram till 2022.

2. Fackets tapp

För tre år sedan ringde Unionen i varningsklockan. De lokala fackliga representanterna – personerna som ser till att mbl faktiskt följs på arbetsplatsen – hade blivit för få. Därför sattes ett ambitiöst mål: förbundets drygt 27 000 förtroendevalda ska bli 50 000. Ökningen ska vara klar 2027.

– Vi vill bygga facklig styrka för att kunna påverka medlemmarnas arbetsliv. Då behöver vi ha ett starkt inflytande på alla nivåer, sade fackets dåvarande ordförande Martin Linder till Kollega efter att målet presenterats.

I november 2024, när den här texten skrivs, har Unionen 30 028 förtroendevalda. Flera förbund tampas med siffrorna. Vision, som organiserar tjänstemän i kommunala bolag, har ett liknande tillväxtmål.

Totalt försvann omkring 100 000 förtroendevalda från svenska arbetsplatser under åren 1994–2018. Det skriver journalisten och tidigare Journalistförbundets ordföranden Jonas Nordling i sin bok Den svagaste länken. Hans analys är drastisk: om situationen inte ändras riskerar den svenska modellen att falla. Utan förtroendevalda som sköter medbestämmandet i vardagen kan facken inte säkra sina medlemmars rättigheter.

Distansarbetet riskerar att göra problemet ännu större. Anders Kjellberg, professor vid Lunds universitet och en av Sveriges mest erfarna fackföreningsforskare, har flera gånger konstaterat att hemmajobbandet utmanar den samhörighetskänsla som får människor att engagera sig fackligt. Arbetsplatsgemenskapen är avgörande vid bildandet av klubbar, skriver han i en analys hos tankesmedjan Futurion.

MBL under press
När medbestämmandelagen blev till beskrevs det som en historisk demokratireform. I dag är tongångarna annorlunda. Illustration: Christina Andersson

3. Arbetsgivarna

Stefan Koskinen säger att förändringen redan är här. Han är arbetsgivarpolitisk chef på arbetsgivarorganisationen Almega. Enligt honom sker det brott mot mbl ”på löpande band”hos företag runt om i Sverige. Hans förklaring är att det saknas fackklubbar att förhandla med. Då ska företagen i stället prata med fackets centrala ombudsmän, men Stefan Koskinen menar att det är vanligt att parterna inte får tag på varandra.

– Det här är den enskilt största frågan som företag tar upp med oss, säger han och fortsätter:

– När vi värvar medlemsföretag får vi höra: ”Jag har en bra dialog med mina medarbetare. Nu ska jag alltså få en förhandlingsskyldighet mot en ombudsman från Unionen som jag ska försöka få tag på. Det är väl mycket bättre att jag diskuterar med mina medarbetare här.”

Almega representerar över 11 000 företag när det är dags för avtalsrörelse. Förra gången lade de fram ett nytt krav: slopad förhandlingsrätt där det saknas fackklubb. Tanken är att ledningen på sådana företag bara ska behöva förhandla med facket om större frågor, som uppsägningar och omorganisationer. Annars ska det räcka att informera personerna som påverkas, utan fackets inblandning.

De gör alltid omorganisationerna först, sedan kommer de och vill göra en mbl-förhandling.

Reaktionen från arbetstagarna blev stark. Unionen skrev på sin sajt att kravet kom som en överraskning, och att Almegas mål är att ”öka arbetsgivarnas frihet att göra som de vill”. De pekade också på en partsgemensam enkät som visat att samverkansprocessen fungerar bra. Unionen kallade förslaget ”mbl light” och avfärdade det bestämt.

Men enligt Almegas arbetsgivarpolitiska chef Stefan Koskinen är det bara en tidsfråga innan organisationen får som den vill. Förslaget kommer finnas kvar på deras kravlista i årets avtalsrörelse. Situationen med färre arbetsplatsklubbar är ohållbar, och den beror på en ökad individualisering som facken inte rår över, säger han.

– Det är lite trögt och det kommer att ta tid. Men ett problem som finns ute i verkligheten kommer förr eller senare upp på bordet och hanteras av parterna.

4. Cheferna

Patrik Wisell, klubbordföranden som nämns i artikelns inledning, jobbar på en högst ordinär arbetsplats. Maskinföretaget Epiroc är en avknoppning från Atlas Copco, en industrijätte som funnits i över 150 år. Fackklubben på kontoret i Fagersta är väletablerad. Här är det inga techentreprenörer som styr.

Ändå har de haft stora problem med mbl. När Kollega ringer upp Patrik Wisell i början av 2024, då i annat ärende, glider samtalet snabbt över hit.

– I Sverige har facket alltid varit accepterat och haft en ganska stark ställning. Men nu har det blivit mer som att företagen tycker att facket är besvärligt, säger han.

Det handlar inte om dramatiska saker. Allt har bara blivit krångligare.

– De gör alltid omorganisationerna först, sedan kommer de och vill göra en mbl-förhandling. Då har någon talat om för dem att de måste förhandla, men allting är redan bestämt och klart, säger han och fortsätter:

– Och nästan alla mbl-förhandlingar har blivit hemliga (för medlemmarna, reds. anm.). Så var det inte förut.

Patrik Wisell berättar om utländska chefer som inte känner till den samverkanskultur som svenska fack är vana vid. Och en svårnavigerad bolagsstruktur där beslut fattas över folks huvuden. Han beskriver det som att anställda har blivit mer försiktiga med att säga vad de tycker.

– Det har väl blivit lite så att folk inte bryr sig, för de vet att det inte spelar någon roll.

Tiden går. Ett knappt år senare hörs vi igen. Patrik Wisell står fast vid att mblrättigheterna försvagas, rent generellt. Men på just Epiroc har saker nu blivit mycket bättre – cheferna lyssnar och söker samförstånd.

Lösningen var att lyfta frågan till högsta ort. När situationen var som värst samlades Patrik Wisell och hans kollegor till koncernfackligt årsmöte. De bjöd in vd:n, påtalade problemen och frågade henne rakt ut: Hur vill du att detta ska funka? Vd:n svarade att hon vill ha ett ordnat samarbete. Bara några månader senare gjorde klubben samma sak med företagets högsta HR-chef.

Sedan rasslade det till. Budskapet spreds till lägre chefer. Några personer som klubben haft svårt att förhandla med fick andra positioner. Strategin fungerade, men Patrik Wisell menar att de framför allt hade tur. Mbl är väldigt personberoende, säger han.

– Om högsta ledningen vill ha ett bra samarbete med facket, då sipprar det ned genom hela företaget. Men om högsta ledningen är emot fackligt samarbete, då blir det svårt i alla led.

Historien om MBL

  •  Instiftades 1976.
  • Innebar att fackligt förtroendevalda fick betydligt större rättigheter att förhandla med arbetsgivare om vardagliga frågor.
  • Lagens framväxt kopplas ofta till en gruvstrejk vid LKAB i slutet av 60-talet, som handlade om brist på lokalt arbetsplatsinflytande. Efter strejken växte frågan i samhällsdebatten.
  • Statsminister Olof Palme (S) kallade lagen ”den största demokratireformen sedan allmänna rösträtten”.
  • Reglerna kan utvecklas genom kollektivavtal.