Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

EU hjälper kanadensiskt bolag handplocka personal i Karlstad

Har EU-kommissionen rätt att köra över svensk arbetsrätt, undrar Sifs regionchef Magnus Hildebrand sedan kommissionen agerat i samband med Metsos planerade köp av Kvaerners två bolag i Karlstad.<br />
Publicerad
Sedan finska Metsokoncernern i våras beslöt köpa norska Kvaerner Pulping och Kvaerner Kamfab med totalt 470 anställda i Karlstad, har EU-kommissionen granskat affären ur konkurrenssynpunkt.
Metso, Kvaerner och österrikiska Andritz är i dag de dominerande på marknaden för utrustning till massafabriker.
Kommissionen meddelade nyligen att den endast godkänner affären om en del av Kvaerners verksamhet säljs till kanadensiska GL&V.
Sedan Metso gått med på kravet har Kvaerners ledning beräknat att cirka 190 anställda tillhör den verksamhet som ska säljas till GL&V.
GL&V:s ledning har uppgett att produktionen ska flyttas till Kanada medan man ska starta ett teknologiskt center för kemisk massa i Karlstad. Men då det kräver betydligt färre anställda riskerar nu många att förlora jobbet.
För att Metso ska få köpa den kvarvarande delen av Kvaerner måste affären med det kanadensiska bolaget vara klar innan årsskiftet.
Vid en verksamhetsövergång ska facken, enligt svensk arbetsrätt, kallas till förhandling där man beslutar om vilka som omfattas. Sedan ska alla berörda få erbjudande om att övergå till det nya.
Men så har inte skett i det här fallet, konstaterar Sifs regionchef Magnus Hildebrand.
- Klubbarna har fått mycket litet information och vi vet i dagsläget inte ens om affären med GL&V är klar. Och bolaget har inte förhandlat, säger han.
- I stället har ett 50-tal handplockats och erbjudits att gå över till GL&V som de måste svara senast den 29 december. Och det utan att de vet någonting om den nya organisationen eller vilken roll de skulle få.
I ett uttalande i Nya Wermlands-Tidningen säger Per-Åke Färnstrand, vd för Kvaerner Pulping, att EU gett GL&V rätt att plocka ut den personal man behöver.
Magnus Hildebrand har senare fått beskedet att EU-kommissionen utsett en pensionerad före detta anställd vid Kvaerner att se till att kommissionens beslut efterlevs.
- Det här är värre än jag trodde. Personalavdelningarna på Kvaerners båda bolag har gjort listor på vilka som ska erbjudas följa med till GL&V på uppdrag av EU-kommissionen och Metso där mannen som utsetts av kommissionen haft en nyckelroll.
Tillsammans med Sifs jurister försöker Magnus Hildebrand komma fram till vad de kan göra.
- Frågan är om det får gå till så här, att Bryssels konkurrensmyndighet ska påverka vilka som får gå över till kanadensarna.
Magnus Hildebrand betecknar EU-kommissionens agerande som uppseendeväckande.
Kvaerner Pulpings informationschef Anders Thorén uppger att man agerat i enlighet med ett EU-direktiv om verksamhetsöverlåtelser.
- Vi har uppfattat det som att det är direktivet som är det giltiga och att vi då har rätt att ta fram listor på personal som hör till den verksamhet som ska överlåtas utan att vi behöver förhandla med facket. Men för att ha ett bra samarbete med facken har vi ändå informerat om dessa listor.
Anders Thorén bekräftar att EU-kommissionen utsett den tidigare anställde pensionären till "Hold Separate Manager".
- Hans uppgift är att säkerställa att vi jobbar på och sköter den verksamhet som skall överlåtas som vanligt fram till dess affären är avslutad innan årsskiftet, säger Anders Thorén.
Har mannen kunnat påverka vilka som hamnar på de listor som tagits fram?
- Han har sett alla listor, men var inte med då listorna togs fram. Men han ska ha tillgång till all information, kunna prata med vem han vill och så vidare.
- Vi har ju inget slavarbete i Sverige och det är upp till var och en att tacka ja eller nej till erbjudandet om att följa med till GL&V. Vi har varit tydliga gentemot facken och alla medarbetare att om man önskar så har man rätt att kvarstå hos sin nuvarande arbetsgivare.
Men de som erbjuds följa med till GL&V vet alltså inte vilken sorts organisation de hamnar i eller vilken roll de får där?
- Det är information som GL&V ska ge.
Vad händer med alla som inte hamnar på listorna?
- I början av januari ska vi börja förhandla om Metsos nya organisation och då också förhandla enligt turordningslistor om de som är kvar.
Varför har just ett 50-tal fått erbjudande om att gå till GL&V?
- Det ingår i köpekontraktet mellan Metso och GL&V att vi ska vara behjälpliga med att ta fram namn på så många, utifrån en uppskattning de själva gjort. Och vi har på alla sätt försökt underlätta för GL&V. Också för att vi så snart som möjligt ska kunna börja förhandla om vår nya organisation.
Har EU-kommissionen sanktionerat ert agerande?
- I sitt beslut har de inte pekat på det, men vi har tolkat det så, säger Anders Thorén.
TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär säger:
- Man måste naturligtvis titta mer noggrant på det här men spontant tycks det här vara ett solklart brott mot mbl-lagstiftningen.
- Direktivet om verksamhetsöverlåtelse är införlivat i svensk lagstiftning och de anställda garanteras skydd och medbestämmande enligt medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd. Så den arbetsgivare som bara tittar på direktivet biter sig själv i svansen.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.

Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.