Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

EU hjälper kanadensiskt bolag handplocka personal i Karlstad

Har EU-kommissionen rätt att köra över svensk arbetsrätt, undrar Sifs regionchef Magnus Hildebrand sedan kommissionen agerat i samband med Metsos planerade köp av Kvaerners två bolag i Karlstad.<br />
Publicerad
Sedan finska Metsokoncernern i våras beslöt köpa norska Kvaerner Pulping och Kvaerner Kamfab med totalt 470 anställda i Karlstad, har EU-kommissionen granskat affären ur konkurrenssynpunkt.
Metso, Kvaerner och österrikiska Andritz är i dag de dominerande på marknaden för utrustning till massafabriker.
Kommissionen meddelade nyligen att den endast godkänner affären om en del av Kvaerners verksamhet säljs till kanadensiska GL&V.
Sedan Metso gått med på kravet har Kvaerners ledning beräknat att cirka 190 anställda tillhör den verksamhet som ska säljas till GL&V.
GL&V:s ledning har uppgett att produktionen ska flyttas till Kanada medan man ska starta ett teknologiskt center för kemisk massa i Karlstad. Men då det kräver betydligt färre anställda riskerar nu många att förlora jobbet.
För att Metso ska få köpa den kvarvarande delen av Kvaerner måste affären med det kanadensiska bolaget vara klar innan årsskiftet.
Vid en verksamhetsövergång ska facken, enligt svensk arbetsrätt, kallas till förhandling där man beslutar om vilka som omfattas. Sedan ska alla berörda få erbjudande om att övergå till det nya.
Men så har inte skett i det här fallet, konstaterar Sifs regionchef Magnus Hildebrand.
- Klubbarna har fått mycket litet information och vi vet i dagsläget inte ens om affären med GL&V är klar. Och bolaget har inte förhandlat, säger han.
- I stället har ett 50-tal handplockats och erbjudits att gå över till GL&V som de måste svara senast den 29 december. Och det utan att de vet någonting om den nya organisationen eller vilken roll de skulle få.
I ett uttalande i Nya Wermlands-Tidningen säger Per-Åke Färnstrand, vd för Kvaerner Pulping, att EU gett GL&V rätt att plocka ut den personal man behöver.
Magnus Hildebrand har senare fått beskedet att EU-kommissionen utsett en pensionerad före detta anställd vid Kvaerner att se till att kommissionens beslut efterlevs.
- Det här är värre än jag trodde. Personalavdelningarna på Kvaerners båda bolag har gjort listor på vilka som ska erbjudas följa med till GL&V på uppdrag av EU-kommissionen och Metso där mannen som utsetts av kommissionen haft en nyckelroll.
Tillsammans med Sifs jurister försöker Magnus Hildebrand komma fram till vad de kan göra.
- Frågan är om det får gå till så här, att Bryssels konkurrensmyndighet ska påverka vilka som får gå över till kanadensarna.
Magnus Hildebrand betecknar EU-kommissionens agerande som uppseendeväckande.
Kvaerner Pulpings informationschef Anders Thorén uppger att man agerat i enlighet med ett EU-direktiv om verksamhetsöverlåtelser.
- Vi har uppfattat det som att det är direktivet som är det giltiga och att vi då har rätt att ta fram listor på personal som hör till den verksamhet som ska överlåtas utan att vi behöver förhandla med facket. Men för att ha ett bra samarbete med facken har vi ändå informerat om dessa listor.
Anders Thorén bekräftar att EU-kommissionen utsett den tidigare anställde pensionären till "Hold Separate Manager".
- Hans uppgift är att säkerställa att vi jobbar på och sköter den verksamhet som skall överlåtas som vanligt fram till dess affären är avslutad innan årsskiftet, säger Anders Thorén.
Har mannen kunnat påverka vilka som hamnar på de listor som tagits fram?
- Han har sett alla listor, men var inte med då listorna togs fram. Men han ska ha tillgång till all information, kunna prata med vem han vill och så vidare.
- Vi har ju inget slavarbete i Sverige och det är upp till var och en att tacka ja eller nej till erbjudandet om att följa med till GL&V. Vi har varit tydliga gentemot facken och alla medarbetare att om man önskar så har man rätt att kvarstå hos sin nuvarande arbetsgivare.
Men de som erbjuds följa med till GL&V vet alltså inte vilken sorts organisation de hamnar i eller vilken roll de får där?
- Det är information som GL&V ska ge.
Vad händer med alla som inte hamnar på listorna?
- I början av januari ska vi börja förhandla om Metsos nya organisation och då också förhandla enligt turordningslistor om de som är kvar.
Varför har just ett 50-tal fått erbjudande om att gå till GL&V?
- Det ingår i köpekontraktet mellan Metso och GL&V att vi ska vara behjälpliga med att ta fram namn på så många, utifrån en uppskattning de själva gjort. Och vi har på alla sätt försökt underlätta för GL&V. Också för att vi så snart som möjligt ska kunna börja förhandla om vår nya organisation.
Har EU-kommissionen sanktionerat ert agerande?
- I sitt beslut har de inte pekat på det, men vi har tolkat det så, säger Anders Thorén.
TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär säger:
- Man måste naturligtvis titta mer noggrant på det här men spontant tycks det här vara ett solklart brott mot mbl-lagstiftningen.
- Direktivet om verksamhetsöverlåtelse är införlivat i svensk lagstiftning och de anställda garanteras skydd och medbestämmande enligt medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd. Så den arbetsgivare som bara tittar på direktivet biter sig själv i svansen.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD

Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.