Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Vem blir inte arg på sin chef eller arbetsgivare ibland? Och vill man dryfta sina känslor kan det vara skönt att skriva av sig i ett inlägg på Facebook. Men att säga vad du tycker kan stå dig dyrt. Här är några exempel på anställda som blev av med jobbet efter att ha vädrat sina åsikter om arbetsgivaren i sociala medier.
Sista dagen på veckan kan man ju känna sig extra trött. En bemanningsanställd på Volvo Powertrain skrev i en kommentar på Facebook att det nu ”bara är en dag kvar på detta dårhus”. Bakgrunden var att hans mamma blivit sjuk och att han bett sin chef om ledigt men blivit nekad och då skrev ut sin frustration i sociala medier.
Två kompisar kommenterade inlägget och han svarade dem att ”det är egentligen inget fel på Volvo, men har ingen lust att jobba just nu”. Efter det avslutades hans uppdrag på Volvo Powertrain som ansåg att han agerat illojalt.
Läs mer: Facebook kostade jobbet
I augusti 2020 blev H&M-anställda Roxanna inbjuden till en sluten grupp på Facebook. I gruppen hade en upprörd kund skrivit ett inlägg om hur hon blivit tillsagd av personalen på en klädkedja. Roxanna bestämde sig för att kommentera och bad alla kunder att sluta bete sig som djur, vika ihop kläderna efter sig och hålla uppsikt över sina barn.
Några dagar senare blev hon kallad till H&M:s personalavdelning – och fick sparken. Trots att hon varken hade nämnt klädkedjans namn eller skrivit i en öppen Facebookgrupp tyckte H&M att hon varit illojal mot företaget. Facket Handels har stämt H&M för avskedet, enligt Handelsnytt.
2011 reagerade tre anställda på callcenterföretaget Goexcellent på att en arbetskamrat blivit uppsagd. En av dem skrev på sin Facebooksida:
"Jag hade stormat in till chefen och som Yngwie Malmsteen hade sagt - Unleash the fucking fury."
En annan kollega kontrade med: "En sjua + AK47 gogogo. Jag är på semester."
De tre kommentarerna uppfattades av företaget som hot, och de tre anställda både polisanmäldes och sades upp av personliga skäl någon månad senare. Arbetsgivarna och de två anställda enades seanre i ett förlikningsavtal. En av männen fick 90 000 kronor. Den andre fick 215 000 kronor. Den tredje personen blev medlem hos Unionen först när han blev av med jobbet och beviljades inte rättshjälp, då man måste ha varit med i facket en viss tid för att ha rätt till det.
En amerikansk kvinna som jobbade inom räddningstjänsten kallade sin chef för ”nummer 17” på sin Facebooksida, vilket var ambulanspersonalens kod för psykpatient. Räddningstjänsten hade en policy som förbjöd personal att uttala sig negativt om arbetsgivaren i digitala kanaler men arbetsgivaren hävdade att skälet till kvinnans uppsägning var att hon hade misskött sig under en längre tid. Kvinnan och arbetsgivaren gick slutligen med på en förlikning i tvisten, enligt CBS.
Kvinnan var missnöjd med sitt jobb på McDonalds i Örebro och valde att öppna sitt hjärta om arbetsplatsen på sin blogg. Kort därefter fick hon, enligt Aftonbladet, valet att antingen säga upp sig själv eller få sparken. När kvinnan slutat valde hennes chef att berätta om uppsägningen på sin Facebooksida:
”Precis sagt upp en tjej som bloggade riktigt illa om sin arbetsplats ... inte helt smart att hitta på massor bara för att polarna skall få sig ett skratt ... men nu småskrattar jag i vilket fall ... =0))."
Läs mer:
Rätt taktik på nätet
7 säkra sätt att göra bort sig på Facebook
Unionen
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar.
Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.
Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam.
Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna.
Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera.
Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen.
Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.
Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.
Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder.
Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget.
– Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten.
Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra.
Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen.
Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras.
– Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.
