Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Volvo Cars anställda tillbaka på jobbet

Trots hög smittspridning, låg vaccinationsgrad och skärpta rekommendationer i Västra Götalandsregionen har Volvo Cars bestämt att tjänstemännen ska återgå till kontoret i dag.
Anita Täpp Publicerad
Thomas Johansson / TT
Volvo Cars anställda i produktionen har jobbat på plats under hela pandemin. Nu ska även tjänstemännen återgå till kontoret. Thomas Johansson / TT

I fredags fick de drygt 8 000 tjänstemännen på Volvo Cars ett brev från ledningen om att kontoret från och med i dag, den 1 juni, ska vara deras huvudsakliga arbetsplats igen.

Beslutet har förklarats med att man nu anser det vara dags att i större utsträckning träffas fysiskt för att säkerställa de anställda och företagets utveckling.

– Detta med kreativitet och innovation är något som vi faktiskt gör bättre på plats, säger HR-direktören Hanna Fager till Göteborgs-Posten.

Det här innebär dock inte att alla alltid ska jobba 40 timmar i veckan på kontoret framöver. Efter överenskommelse med sin chef ska man också kunna distansarbeta mer än innan pandemin.

Men enligt Hanna Fager uppskattar företaget ändå att en majoritet av tjänstemännen sannolikt kommer arbeta mer än 50 procent på kontoret under juni.

Hög smittspridning i Västra Götaland

Det trots att regionens smittskyddsläkare i förra veckan, på grund av den höga smittspridningen, förlängde de skärpta regionala rekommendationerna. I vilka det exempelvis ingår att man ska fortsätta jobba hemifrån i den mån det går och undvika kollektivtrafiken.

Jörgen Olsson, Unionenklubbens ordförande på Volvo Cars, tror dock inte att en majoritet av tjänstemännen kommer att vara på kontoret nu i juni.

– Under den här månaden ska vi ha en dialog mellan chefer och medarbetare, om hur vi ska jobba när vi kommer tillbaka efter semestern. En del chefer kanske vill ha videosamtal om det medan andra vill träffas på kontoret och då kommer kanske 40 procent att vara här, säger han.

Sannolikt tycker många företag att man behöver komma igång med fysiska möten nu, för kreativitetens och samarbetets skull. Så varför ska just Volvo Cars, i det nuvarande smittläget, dra igång detta redan nu?
– Vi har pratat med ledningen om det. Men det här är ju ett företagsbeslut där man anser att vi, för att vara innovativa och nytänkande och undvika en kris, behöver komma samman på kontoret nu.

Har du fått samtal från oroliga medlemmar efter beskedet?
– Ja, fast väldigt få än. Visst finns det rädsla. Men om man tillhör en riskgrupp, eller har någon hemma som tillhör en sådan, så ska det finnas möjlighet att hantera det framöver.

– Sedan får man inte glömma att det finns olika perspektiv på det här. Ungefär 80 procent av oss har jobbat hemifrån under pandemin. Och många, som bara har det sociala på jobbet, har också mått jättedåligt av allt distansarbete och vill tillbaka till kontoret, säger Jörgen Olsson.

Läs mer: 4 av 10 har fått sämre psykisk hälsa under pandemin

"De flesta har smittats hemma"

Hur trygg anser då huvudskyddsombudet Bosse Skyllerström att den arbetsmiljö som tjänstemännen nu återvänder till kommer att vara?

– Jag arbetar ju med arbetstagarnas arbetsmiljö hela tiden och sitter nu med företagetet varje dag och går igenom vilka åtgärder som behövs. Så det är ändå så tryggt det kan vara. Och för varje vecka så vaccineras också fler, säger han.

De åtgärder som vidtagits är exempelvis att antalet tillåtna deltagare i mötesrummen har halverats, att det finns handsprit och munskydd på kontoret, att markeringar visar var man ska gå, att städare torkar av ytor och spritar toaletter hela dagarna och att värdar i matsalarna ser till att man inte sitter för tätt.

– Sedan är det ju så att vi haft produktionen med tusentals anställda igång under hela pandemin. Och där har vi när det gäller smittspridning och sjukdom sett att vi inte har haft några klustersmittor. I stället har de flesta smittats hemma, säger Bosse Skyllerström.

Men ledningens beslut kommer ju ändå betyda att många fler kommer att träffa kollegor och åka kollektivt och då också kunna sprida mer smitta i regionen.
– Jo, så är det ju. Men vi trycker också mycket på detta med det egna ansvaret. Som att man stannar hemma om man är sjuk.

Har företaget stämt av det här beslutet med regionens smittskyddsläkare eller Folkhälsomyndigheten?
– Jo, jag tror företaget har haft sådana diskussioner.

Volvo är ett tongivande företag för många andra. Finns inte risk för att Volvo Cars agerade också kommer medföra att andra företag nu gör på samma sätt, och då kanske för tidigt?
– Jo, så är det säkert, säger Bosse Skyllerström.

Kollega har försökt få en kommentar om Volvo Cars beslut av smittskyddsläkaren i Västra Götaland, som dock inte vill uttala sig om ett enskilt företag utan hänvisar till Folkhälsomyndigheten.

Kollega har sökt Folkhälsomyndigheten för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön. 

Arbetsmiljö

Hotet mot Paradox: Skulle tända eld på kontoret

En person hotade att tända eld på Paradox Interactives kontor i Stockholm och knivhugga anställda, enligt företagets polisanmälan. Efter hoten förstärktes bevakningen kring arbetsplatsen.
– Att hotet riktades så direkt mot kontoret var obehagligt, säger Gustav Palmqvist, ordförande för Unionens klubb på Paradox.
Lina Björk Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:30
Delad bild med ett strategispel på en datorskärm och ett porträtt av Unionens klubbordförande på Paradox Interactive.
Efter hoten förstärktes bevakningen kring Paradox Interactives kontor i Stockholm. Enligt Gustav Palmqvist, ordförande för Unionens klubb på företaget, har oron bland de anställda nu minskat. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT

För några veckor sedan utsattes spelutvecklaren Paradox Interactives Stockholmskontor för hot från upprörda spelare.  Bakgrunden är att Paradox på den sociala plattformen Discord förbjudit en spelare att använda en bild på Turkiets första president Kemal Atatürk. 

Enligt Paradox har de en regel som inte tillåter att man har riktiga historiska personer som profilbilder.  Paradox moderator ska också ha kallat Atatürk för "kontroversiell", vilket väckte en våg av mycket starka känslor hos vissa. 
 

Hotet: skulle tända eld på arbetsplatsen

Enligt polisanmälan kommer hotet bland annat från en person som skrivit att man vid lunchtid ska gå in på arbetsplatsen i Stockholm och tända eld på lokalen. 

Om man inte skulle lyckas med det ska personen stå utanför ingången med en kniv och vänta på personal att knivhugga. 

Personen ska även ha lagt ut bilder på ingången till arbetsplatsen på sociala medier. 

Att spelföretag orsakar känslor är inte helt ovanligt. Framför allt kring släpp av nya spel. Men hot av den här digniteten är ovanligare. 

– Vi exponeras för en stor del av världen. Men att hotet riktas så här direkt mot kontoret var obehagligt. Det var skönt att arbetsgivaren tog det på allvar och satte in resurser direkt, säger Gustav Palmqvist, Unionens klubbordförande på Paradox. 

Extra bevakning efter hoten mot Paradox

I samband med hoten sattes extra bevakning in kring kontoret på Södermalm. 

Händelsen är anmäld till polisen och Arbetsmiljöverket. I den sistnämnda framgår att hoten varit riktade både mot företaget i allmänhet, kontoret i Stockholm och enskilda medarbetare. 

Hur mår de anställda idag? 

– Nu tycker jag att oron har lagt sig lite. Anställda reagerade väldigt olika på hoten, vi är många nationaliteter som jobbar här med olika bakgrund och erfarenheter, så vissa tog det hårdare än andra. 

Paradox ändrade reglerna för profilbilder

Paradox har efter detta infört nya regler för profilbilder för det aktuella spelet ”Hearts of Iron IV”. Verkliga bilder av politiska eller militära personer födda efter år 1800 får inte längre användas. Porträtt hämtade från själva spelet är däremot tillåtna, med undantag för framträdande ledare i Nazityskland. 

Paradox Interactive

  • Svenskt spelbolag med huvudkontor på Södermalm i Stockholm.
  • Utvecklar och ger ut främst strategi- och managementspel, däribland Hearts of Iron IV.
  • Har enligt företaget fem spelutvecklingsstudior i fem länder.